Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Nationella prov

Om att genomföra ett nationellt prov

Du läser in dig på materialet. Kanske tittar du på och jobbar med något exempel med eleverna. Du organiserar genomförandet av alla delprov. Särskilt de muntliga delproven där du ska samtala med mindre grupper av elever tar tid att organisera och att sedan genomföra. Du läser in dig på bedömningsanvisningar. Ibland 70 sidor. Du bedömer elevernas svar. Dubbelkollar hela tiden mot anvisningarna. Troligen sambedömer du även på något sätt med kollegor. Du återkopplar resultatet till elever på ett framåtsyftande sätt.

Sedan ska du registrera resultaten på alla delprov. Du fyller i, i olika rutor om det var ett godkänt resultat, och sedan i andra rutor vad det var för resultat. I Ma i åk 3 fyller du i 13 rutor för varje elev. Du dubbelkollar hela tiden att det blir rätt och för att komma ihåg alla olika koder. 13 rutor per elev och du har 28 elever. 364 klick per klass. Kanske har du eleverna i alla ämnen om du är lärare på mellanstadiet? Multiplicera med 5.

Du är en hjälte ♥

…klart man kan ställa sig frågor om allt detta också. Vilka frågor och funderingar har du?

Nationella proven – en prövning för många lärare?

Lärarförbundet har gjort en granskning av nationella proven och många lärare vittnar om en stor arbetsbelastning i relation till dessa. Förbundet föreslår att:

  • endast prov i matematik, svenska och engelska ska vara obligatoriska, proven i SO och NO i år 6 och 9 ska vara frivilliga
  • omfattningen av alla nationella proven och dess tidpunkter ses över
  • betydande delar av proven ska utföras och rättas digitalt, som i exempelvis Danmark
  • staten och huvudmännen måste se till att mer resurser når skolorna för kostnader i samband med genomförandet av proven.

Vad är din upplevelse? Vad tycker du om förslagen? Har du egna förslag?

Fler exempeluppgifter till NP i Hi

Provkonstruktörerna till NP i Historia har lagt ut exempeluppgifter på sina hemsidor, se här för åk 6 och här för åk 9.

En snabb koll gjorde oss uppmärksamma på en uppgift i åk 6 som handlade om att analysera källor. Källorna som används i den uppgiften känns mer autentiska än de vi kunde se i exempeluppgiften i NO som handlade om källhantering…

Källor i exempeluppgiften i  NO (Fysik)

 

 

Uppfyller nationella proven sina syften?

”Syftet med de nationella proven är i huvudsak att:
■stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
■ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå

De nationella proven kan också bidra till:
■att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna
■en ökad måluppfyllelse för eleverna”

Vi har nu i åk 6, 9 och på gymnasiet kunskapskrav för betygsstegen A, C och E. För betygsättning gäller att för A, C och E ska hela kunskapskravet vara uppfyllt för att man ska få det betyget och för mellanstegen B och D gäller att för D t.ex. ska hela det underliggande kravet, E, vara uppfyllt och det överliggande, C, till ”övervägande” del. Står i skollagen och förtydligas i Allmänna råd. Lite exempel kan man läsa om i http://www.skolverket.se/publikationer?id=2953 .

Däremot utgår inte principerna för sammanvägning till ett provbetyg på nationella provet från det. Tydligast är det i nationella provet i Svenska, som även prövar de flesta delar av kursplanen. Nu måste ju inte provbetyg på NP=betyg, men det blir ju som sagt lite märkligt om principerna för sammanvägning skiljer sig markant åt. Då fyller inte NP syftena ovan att stödja betygsättning. Lite kul är ju den sista ”en ökad måluppfyllelse” då NP nu ju ger, ofta, ett högre betyg än om man följer principerna för lärares betygsättning….


Bildkälla

T.ex. blir AAD=B (betyg skulle bli D), CCA och CCB=B (betyg skulle bli C) osv. Visserligen är Skolverket tydliga med detta (nåja, om man råkar få tag på det ”gröna häftet” som inte finns på Skolverkets hemsida utan bara skickats ut till skolor). Där skriver man:

”Skolverket har därför sett det som en kompromiss att eleven kan få provbetyget E även om betyget något delprov är F. Observera alltså att dessa principer för provbetyg inte ska förväxlas med principerna för slutbetyg i ämnet.”

Detta faktum kan ju leda till att det kan bli svårt att prata betyg med eleverna…

PS. Förslaget från M om betyg från åk 3 och fler nationella prov kan komma att kommenteras senare. Om ork infinner sig.

PS 2. Missa inte #skolchatt på twitter ikväll om NP

PS 3. Principen återfinns även i andra nationella prov. NP i NO pratar om att ”Varje del väger lika tungt”, vilket indikerar att provbetyget inte nog kommer följa samma principer som för lärares betygsättning.

Exempeluppgifter till NP i SO

Några exempeluppgifter inför nationella proven i SO har börjat läggas ut på provkonstruktörernas hemsidor, bland annat i Historia. Samlingssidan för att hitta information om alla SO-ämnen finns här.

Exempeluppgifter till nationella provet i NO

Några exempeluppgifter till kommande nationella prov i NO har lagts ut här, och fler kommer att komma. 

Kursplanerna i NO-ämnena sammanfattar tre förmågor som undervisningen skall hjälpa eleverna att utveckla:

A. använda kunskaper i biologi, fysik och kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, energi, teknik, miljö, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

B. genomföra systematiska undersökningar i biologi, fysik och kemi, samt

C. använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband i människokroppen, naturen och samhället.

Ämnesproven i NO-ämnena kommer att vara uppdelade i tre delprov, ett för varje förmåga ovan. Eleverna kommer att få en timme tlll vardera delprov med rast mellan. Alla tre delproven kommer att genomföras under en dag, den 11 april 2013

 

Hur kommer NP i SO se ut?

Häromdagen var jag i Karlstad och pratade lite om bedömning. Innan mig berättade Johan Samuelsson om nationella proven i SO (främst Historia) i åk 6/9. De har tydligen ändrat lite på upplägget under tidens gång, och det senaste är att de kommer att bestå av två deluppgifter. Ett casebaserat prov med tillhörande material med exempelvis bilder, texter, diagram eller tabeller. Förmågorna i centrum. Den andra delen är mer ”traditionell” (vad nu det är?). Svårt tänker jag med NP i just SO, där man kan utveckla elevers förmågor på så många olika sätt genom hur man behandlar och kombinerar det centrala innehållet. I sin utprovning hade de dock blivit förvånade över hur mycket eleverna mindes av innehåll de behandlat redan i åk 4 och 5. Vad vi hört från utprovningar i andra SO-ämnen så ser de en utvecklingspotential i hur vi i undervisningen utvecklar elevernas mer analytiska förmågor i åk 6.

Kan elever undantas från nationella prov?

Skolverket svarar på frågor om nationella prov här, bland annat kan man läsa om vad som gäller för att undanta elever från NP.

Lärare i grundskolans årskurs 3 och 6 ska använda sig av proven inför bedömning om eleven har uppnått målen. Lärare i årskurs 9 och i gymnasieskolan ska använda sig av de nationella proven som stöd för betygssättningen. I det fall man bedömer att eleven inte har någon rimlig chans att klara ett prov eller ett delprov på grund av sina stödbehov bör man diskutera om eleven kan genomföra provet eller delprovet. Så långt det är möjligt överväger läraren hur provsituation och prov kan anpassas så att eleven ändå kan vara med. För vissa elever kan det vara ett sätt att visa kunskapskvaliteter som de i övrigt inte visat. Gäller det t.ex. en nyanländ elev med utländsk bakgrund kan det vara orimligt att låta eleven genomföra provet i svenska/svenska som andraspråk men kanske möjligt att med anpassning genomföra matematikprovet och utan anpassning göra provet i engelska. För en elev med grav dyslexi kan det gå utmärkt att genomföra det muntliga provet i både svenska, engelska och matematik men kanske vara oöverstigligt att skriva en uppsats på engelska. Om eleven gärna vill delta i provet kan eleven känna sig exkluderad om han eller hon undantas.

Vad säger siffrorna?

Sitter och tittar på årets jämförelse av NP vs slutbetyg i åk 9 i Sv, En och Ma. Slås igen av den stora skillnaden mellan avvikelserna i Sv/Ma och Engelskan som skiljer sig från de andra genom mycket mindre skillnad provbetyg-NP. Vi pratar bara om avvikelserna, men inte om vad de beror på. Varför skiljer sig engelskans mindre åt? Mäter den en större del av kursplanen vilket gör validiteten större? Är kursplanen i engelska bättre och därmed lättare att uttolka mer likvärdigt och få en större interreliabilitet? Hur tänker du?

 

Vad är syftet med de nationella proven?

Anders Jönsson, bedömningsforskare, skriver på Skola och Samhälle om de nationella proven. Han funderar över om det finns en övertro på i vilken utsträckning det överhuvudtaget är möjligt att åstadkomma en likvärdig bedömning genom de nationella proven. Han förordar att:

”Det man snarare borde satsa på, ifall man vill åstadkomma hög likvärdighet på riktigt, är att på bred front utveckla lärarnas bedömningskompetens, så att alla de bedömningar som görs i skolan håller hög kvalitet. Och detta är definitivt inget man åstadkommer genom att ta bort lärarnas ansvar för att bedöma nationella prov och överlåta det på kollegor eller externa censorer. Nej, detta är något man åstadkommer genom utbildning, träning och samtal. Lärare behöver utbildas i bedömning och betygsättning, men de behöver också träffas kontinuerligt för att skapa en gemensam förståelse för innebörden av de begrepp som används i kursplanerna, hur dessa förmågor kan ”lockas fram” av olika uppgifter, hur man identifierar olika kvaliteter i elevernas svar och lösningar, hur man utifrån denna information kan stödja vissa elever och utmana andra o.s.v.”

Kanske skriver han detta nu då de Nationella proven har fått en ”ny” syftesbeskrivning från hösten:

”Syftet med de nationella proven är i huvudsak att:
– stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
– ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå

De nationella proven kan också bidra till:
- att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna
– en ökad måluppfyllelse för eleverna.”

Skolverket har tidigare skrivit om syften med NP i skriften ”Nationella prov – frågor och svar”:

”Proven ska inte heller fungera som examensprov, dvs. de ska inte styra betygssättningen av den enskilda eleven. För lärarens betygssättning är det således kanske inte främst elevens prestation på provet som har störst betydelse för den samlade betygssättningen utan det förebildliga stöd som bedömningsmaterialen utgör för lärarens bedömning av elevens övriga prestationer. /…/ Tanken är alltså inte att det enskilda provet ska ha en ensamt avgörande betydelse för elevens betyg. Prov kan aldrig pröva mot samtliga mål oavsett om det är ett examensprov eller ett nationellt kursprov. /…/ Men varför ska man då inte ge resultatet på det nationella provet större tyngd vid betygssättningen? /…/ Även om ett prov är välkonstruerat finns alltid sådana mätfel eller bedömningsfel, beroende på vilken typ av prov det handlar om. Är det ett prov som baseras på uppgifter finns alltid en viss slumpfaktor i urvalet av uppgifter. En elev kan ha större tur än en annan när det gäller vilka uppgifter av alla tänkbara som råkar komma på provet. Är det ett uppsatsprov kan man ha mer eller mindre tur med ämnet och det kan finnas slumpfaktorer med när det gäller hur olika bedömare värderar den presterade texten. Och naturligtvis kan man som elev ha en bättre eller sämre dag. Vissa elever blir därtill nervösa och stressade och har svårt att prestera sitt bästa på ett prov, medan andra snarast blir stimulerade och presterar bättre än vanligt.

När det gäller betygssättningen av enskilda elever måste således provresultatet hanteras med omdöme. Ibland presterar elever bättre än normalt på ett prov, ibland sämre än normalt. Det vanligaste är att provresultaten stämmer rätt väl överens med lärarens bedömning, men ibland förekommer avvikelse i ena eller andra riktningen. Då måste läraren bedöma om det är den egna bedömningen som är mest korrekt eller om det finns anledning att ändra bedömningen utifrån provet och dess bedömningsunderlag.”

Jag tänker att ändringen i syftet ställer ännu högre krav på provkonstruktion och arbetsmaterial. Vad tänker du?