Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Nationella prov

Nya nationella prov

Now we know! Skolverket har svarat  (på twitter där de just blivit aktiva!) och säger att det ska bli en provomgång med nya nationella prov i NO och SO i sexan och SO i nian 2013 och skarpt från våren 2014. Uppdraget kommer från ett regleringsbrev från regeringen.

”Skolverket ska utarbeta samt förbereda införandet av nationella ämnesprov i årskurs 6 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 7 i specialskolan i biologi, fysik och kemi (NO) samt i geografi, historia, religion och samhällskunskap (SO). Skolverket ska vidare utarbeta och förbereda införandet av nationella ämnesprov i årskurs 9 i grundskolan och i årskurs 10 i specialskolan i geografi, historia, religion och samhällskunskap. En obligatorisk utprövningsomgång ska genomföras för samtliga prov under 2013. Proven ska börja användas från och med vårterminen 2014. En elev ska endast göra ett prov i SO respektive ett prov i NO per årskurs och år.”

Lærerne mister troen på nasjonale prøver

I Norge pågår tydligen en diskussion om skolan fokuserar för mycket på nationella provet och låter dessa styra prioriteringarna i skolan. 66 % av lärarna och 40 % av rektorerna ansåg det i en studie som nyss genomförts av det norska Utdanningsforbundet. 80 % av lärarna ansåg inte att de nationella proven hade en positiv effekt på elevernas motivation.

Steffen Handal, styrelsemedlem i Utdanningsforbundet, säger:
– Prøvene er ment som et middel for å hjelpe elevene, men middelet har i økende grad blitt målet. Alt fokus er på resultatene, ikke på utviklingen til den enkelte elev. Det gjør at lærerne har begynt å miste troen på disse testene.

Vi har hört ett rykte…

…om att det från 2013 (testomgång, skarpt från 2014) även ska bli nationella prov (NP) i NO och SO i sexan. Sedan tidigare finns ju ett nästanmeränrykte att det ska bli NP i SO i nian. Vi efterlyser dock beslut på detta, svart på vitt. Någon som vet? Vi avvaktar svar från Verket. Återkommer om det.

Från regeringens hemsida kan vi annars läsa angående Skola 2011: ”Till vissa ämnen ska det kopplas obligatoriska nationella prov. I årskurs 3 gäller detta svenska, svenska som andraspråk och matematik. I årskurs 6 gäller det svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. I årskurs 9 gäller det svenska, svenska som andraspråk, matematik, engelska samt NO-ämnena biologi, fysik och kemi.”

Skolinspektionens chatt om omrättning av NP

Några av frågorna som besvarades var:

Nyfiken: Vad kan man göra för att proven ska bedömas likvärdigt?
Statistiker: De rekommendationer som föreslås ska inte ses som försök till enkla lösningar. Att genomföra de förändringar som rekommenderas ses dock som ett steg mot att öka möjligheten till likvärdig bedömning. Skolinspektionen rekommenderar därför att följande åtgärder vidtas:
Syftet med de nationella proven bör klargöras och begränsas.
Provens konstruktion bör avgöras av provens primära syfte.
Anvisningarna som rättande lärare har som stöd för sin bedömning bör förenklas. Lärare bör ges möjlighet att utveckla sin bedömarkompetens.
Ett rättningsförfarande där elevens identitet inte är känd av den som rättar proven bör införas.

Calle: Jag är osams med min lärare och är orolig för att rättningen av mitt prov blir godtyckligt. Hur ser Skolinspektionen på det?
Statistiker: Bedömningen av elevens prestation på vissa delprov är i stor utsträckning kopplad till vilken lärare som rättar proven. Skolinspektionen ifrågasätter därför av den anledningen att de nationella proven verkligen stödjer en likvärdig bedömning och betygssättning, vilket är ett av provens huvudsyften.

Undrande: Kommer vi att få tillbaka de omrättade proven? Så man får se var bedömningen skiljer sig åt.
Statistiker: Tyvärr kommer de omrättade proven inte att skickas tillbaka till skolorna. Detta beror på att all omrättning skett digitalt. Resultaten på skolnivå för de skolor som skickat in sina prov kan laddas ned från:
http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn–granskning/Central-rattning-av-nationella-prov/

Fröken P: Hur många av omrättarna ”erkänner” att de är hårdare i det uppdraget än med bedömning av egna elevers arbeten?
Statistiker: Skolinspektionen har kunnat notera att många omrättare upplever att de kan förhålla sig mer korrekt till de bedömningsanvisningar som följer med proven och att de är striktare i sin tolkning av dessa i sin roll som omrättare än när de rättar sina egna elevers nationella prov. Detta ses dock inte som ett problem eller en felkälla utan stärker snarare omrättningens resultat.

Hela chatten och alla rapporter om omrättningen hittar du här.

Några inlägg i debatten om likvärdiga betyg kan hittas här, här och här.

Mer om nationella prov

Vi skrev tidigare i veckan om en intervju med ekonomen Johan Vlachos om nationella proven som han menar inte är rättvisa och likvärdiga. Läs bedömningsforskarens Christian Lundahls svar på ekonomen Vlachos analys av nationella prov här, där han bland annat skriver att:

Problemet är som jag ser det inte att betygen och de nationella proven brister i objektivitet, utan att vi tror att de kan vara objektiva. Den föreställningen har bidragit till att fokus flyttats från innehåll och undervisning till resultat på ett sådant sätt att vi inte längre vet vad resultaten står för eller vad som leder fram till dem.”

”Här är det fråga om ett vägval mellan lättbedömda prov och prov som försöker mäta det vi vill veta något om. Det är möjligt att göra proven mer entydiga för bedömning om vi enbart förser dem med flervalsfrågor som i högskoleprovet (notera dock att det går att förbereda elever även för den typen av tester). Ska vi öka samstämmigheten i bedömningarna kring mer komplexa kompetenser behövs däremot prov med en uppgiftsmängd som tar eleven 30 timmar att lösa (jämför Black och Wiliam 2006). Ett problem med lätträttade frågor är, för att knyta an till frågan om incitament, att detta leder till vad bedömningsforskare kallar återverkanseffekter (washback effects). Lärare och elever vinner mer på att trivialisera undervisningen och förbereda sig på det enkelt mätbara än att arbeta med ett mer komplext innehåll, vilket naturligtvis påverkar lärandet negativt.

Påminnelse: vad är syftet med nationella proven?

Skolverket skriver själva i skriften ”Nationella prov – frågor och svar”:

”Proven ska inte heller fungera som examensprov, dvs. de ska inte styra betygssättningen av den enskilda eleven. För lärarens betygssättning är det således kanske inte främst elevens prestation på provet som har störst betydelse för den samlade betygssättningen utan det förebildliga stöd som bedömningsmaterialen utgör för lärarens bedömning av elevens övriga prestationer. /…/ Tanken är alltså inte att det enskilda provet ska ha en ensamt avgörande betydelse för elevens betyg. Prov kan aldrig pröva mot samtliga mål oavsett om det är ett examensprov eller ett nationellt kursprov. /…/ Men varför ska man då inte ge resultatet på det nationella provet större tyngd vid betygssättningen? /…/ Även om ett prov är välkonstruerat finns alltid sådana mätfel eller bedömningsfel, beroende på vilken typ av prov det handlar om. Är det ett prov som baseras på uppgifter finns alltid en viss slumpfaktor i urvalet av uppgifter. En elev kan ha större tur än en annan när det gäller vilka uppgifter av alla tänkbara som råkar komma på provet. Är det ett uppsatsprov kan man ha mer eller mindre tur med ämnet och det kan finnas slumpfaktorer med när det gäller hur olika bedömare värderar den presterade texten. Och naturligtvis kan man som elev ha en bättre eller sämre dag. Vissa elever blir därtill nervösa och stressade och har svårt att prestera sitt bästa på ett prov, medan andra snarast blir stimulerade och presterar bättre än vanligt.

När det gäller betygssättningen av enskilda elever måste således provresultatet hanteras med omdöme. Ibland presterar elever bättre än normalt på ett prov, ibland sämre än normalt. Det vanligaste är att provresultaten stämmer rätt väl överens med lärarens bedömning, men ibland förekommer avvikelse i ena eller andra riktningen. Då måste läraren bedöma om det är den egna bedömningen som är mest korrekt eller om det finns anledning att ändra bedömningen utifrån provet och dess bedömningsunderlag. I den mån ändringar förekommer bör det kunna ske modifieringar både uppåt och nedåt. Det finns inget fog för den inte ovanliga uppfattningen att ”nationella prov kan bara höja, inte sänka betyget”.

Provens diagnostiska funktion innebär främst att läraren av elevernas redovisningar kan få en uppfattning om vilka förtjänster och brister den enskilda eleven har i sitt kunnande. Men proven kan också ge en bild av om undervisningen haft en annan inriktning än den som provet betonar. Detta behöver inte innebära att undervisningen varit undermålig utan kan vara en konsekvens av lärares och elevers rätt att själva välja stoff och arbetsmetoder. Men om gruppens resultat på provet inte är i enlighet med lärarens bedömning måste förklaringar kunna ges t.ex. beträffande stoffval. Ett av de nationella provens syften är att konkretisera kursmål och betygskriterier och därför är det viktigt att analysera och diskutera om den egna tolkningen är i linje med de nationella styrdokumenten och den tolkning av dessa som de nationella proven representerar.”

Huuvida denna skrift gäller när vi går in i Skola 2011 framgår ej. Vill man fördjupa sig mer i ämnet kan man läsa Christian Lundahls bok Varför nationella prov?  eller Skolverkets utredning (från 2003 innan vi införde fler NP).

SI om NP

Skolinspektionens slutsatser efter sin senaste omrättning av nationella prov är att:

– Skolinspektionen anser att de nationella proven har ett för omfattande syfte. Proven har nu flera syften och mål som kräver olika typer av prov för att uppfyllas på ett fullgott sätt. Det gynnar inte likvärdig betygssättning, vilket är ett av provens huvudsyften.

– De bedömningsanvisningar som följer med proven är omfattande och komplexa och ger stort utrymme för tolkning.

– Möjligheten för läraren att förhålla sig objektiv vid bedömningen av sina elevers prov kan påverkas av den relation som finns mellan lärare och elev och den kunskap som läraren besitter om eleven och dennes tidigare prestationer.

Vi tänker att bedömning av kunskap är svårt. Vi vet att få lärare anser sig ha fått en god grund för detta arbete under sina lärarstudier. Kanske får man inte heller tid att diskutera kunskapsbedömning på skolan? Många lärare efterlyser även kompetensutvekling inom bedömningsområdet.

Man ska även komma ihåg att de som rättar om proven är vanliga lärare av kött och blod. Inga superpedagoger. Flera av dem uttrycker att de då sätter sig in mer i bedömningsanvisningarna och kanske tolkar dessa mer ”bokstavstroget” än vad de själva gör i sin egen bedömning av egna elevers nationella prov.

SI skriver att eftersom proven nu har flera syften och mål så gynnas inte likvärdig betygssättning, vilket är ett av provens huvudsyften. Vi tänker att om proven ska vara en grund för en likvärdig betygsättning måste de inkludera så många mål som möjligt. Ska de bara gynna en likvärdig rättning av NP så är det ju bättre att ha färre och enklare uppgifter, gärna multiple choice. Men det vill väl ingen? Det har även förts fram krav på att man i sin betygsättning inte får avvika från resultatet på nationella provet mer än en viss procentsats. Något som Björklund i Agenda inte höll med om.

Ett ”problem” är ju att Skolverket uttrycker att proven ska ha både en summativ och en formativ funktion. När proven ligger så pass sent är det ju svårt att förena det med en formativ tanke. Det jag lär mig som lärare hinner jag inte ändra på i undervisningen för dessa elever, men kanske till nästa klass? Om proven ska ha en formativ funktion är ju inte heller likvärdigheten ett problem, då är ju det viktigaste att identifiera elevens stykor och brister och anpassa feedback och undervisningen utifrån det. Kanske ska någon (?) bestämma vad huvudsyftet med proven är för att kunna optimera möjligheterna för att det uppfyller detta syfte?

Kanske skulle även bedömningsdiskussionen om likvärdighet avmattas om vi gjorde som man gör i många andra länder: att väga in även andra faktorer än betygen vid urval till högskola/universitet. Betygen får då inte samma vikt, och diskuteras inte heller i samma utsträckning i dessa länder. Det kan vara att man skriver särskilda prov i de ämnen som är relevanta för den utbildning jag söker eller andra antagningstester. Vi vet ju att forskning visar att de elever som tas in på höga betyg presterar bättre på högskolan än de som skrev bra på högskoleprovet. Intressant vore även att studera hur antagning betyg vs. betyg + någon form av antagningstest skulle påverka studieresultaten?

Hur tänker du om likvärdighet? Hur arbetar ni för en mer likvärdig bedömning på din skola? Vilka syften ska NP ha?

”Fuskas” det med nationella proven?

Jonas Vlachos, nationalekonom, pratar i en intervju i radio om att det idag inte finns regler om hur mycket lärare ska förbereda eleverna inför de nationella proven. Det är också upp till skolorna att själva bestämma om eleverna ska få använda datorer eller inte. Han menar att detta gör att proven inte är rättvisa och likvärdiga. Han tror att den växande konkurrensen mellan skolor i många kommuner gör att drivkraften för skolorna att redovisa höga provresultat har ökat. För att förbättra likvärdigheten tycker han att Skolverket borde införa striktare regler kring de nationella proven. Se tidigare inlägg om teaching to the test här.

Jan Björklund uttalade sig även häromdagen och vill förbjuda elever att ha med sig mobilen när de skriver prov.
– Att elever tillåts sitta med påslagen mobiltelefon under provsituation och då kan surfa på nätet och ta fram svaret är naturligtvis inte acceptabelt, säger han.

Nu tror vi väl inte att det är så vanligt att elever använder mobiler på prov, om man inte angett det som processtandard, och tänker att om man kan använda en mobiltelefon för att enkelt surfa fram svaret på alla frågor på ett prov så är nog provet felkonstruerat…