Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
SIRIS

Vad säger siffrorna?

Sitter och tittar på årets jämförelse av NP vs slutbetyg i åk 9 i Sv, En och Ma. Slås igen av den stora skillnaden mellan avvikelserna i Sv/Ma och Engelskan som skiljer sig från de andra genom mycket mindre skillnad provbetyg-NP. Vi pratar bara om avvikelserna, men inte om vad de beror på. Varför skiljer sig engelskans mindre åt? Mäter den en större del av kursplanen vilket gör validiteten större? Är kursplanen i engelska bättre och därmed lättare att uttolka mer likvärdigt och få en större interreliabilitet? Hur tänker du?

 

Hur ser betygsinflation ut?

Kanske såhär? Eller är det kanske ett ökat lokalt lärande? Diagrammet visar en stockholmsskolas andel MVG i Idrott och hälsa jämfört med riket i stort under 10 år. Liknande diagram kan du lätt själv göra i Skolverkets nya verktyg.

Jämförelse: studiebakgrund och slutbetyg

Föräldrars studiebakgrund lyfts fram som en allt viktigare variabel som påverkar elevers skolresultat, bl.a. i rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola”. Hur ser det då ut i Stockholm? Om vi tittar i SIRIS (på de skolor vars information finns registrerad) och jämför skillnaden  på hur stor andel elever som fick slutbetyg i alla ämnen så får 20 procentenheter fler av elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning (86 % av eleverna) det jämfört med en gymnasial utbildning (66 % av eleverna). Detta i kommunala grundskolor, i friskolor är skillnaden mindre, 13 procentenheter.

Tittar vi på skolnivå så skiljer det sig mellan olika kommunala grundskolor: i en grundskola har 33 procentenheter fler elever godkänt i alla ämnen av de som har föräldrar med eftergymnasial utbildning (71 % jämfört med 38 % av de elever som har föräldrar med gymnasial utbildning). I en annan kommunal skola är det omvänd ordning; där har 12 procentenheter fler elever vars föräldrar har gymnasial bakgrund (än de med eftergymnasial utbildning) minst godkänt i alla ämnen.

Hur ser det ut på din skola?

Jämförelse: killars och tjejers slutbetyg

I SIRIS kan man göra många olika jämförelser vad gäller kunskapsresultat. Vi gick in och tittade på hur det ser ut vad gäller slutbetyg i åk 9 vt 2010, och tittade på skillnaden mellan tjejer/killar, dels hur många fler/färre som fått behörighet till gymnasiet och som fått minst godkänt i alla ämnen. Analysen har enbart kunnat göras på de ca 90 skolor där resultat finns tillgängliga i SIRIS.

I alla Stockholms skolor var 89% av tjejerna och 88% av killarna behöriga till gymnasiet. I friskolorna var 93% av tjejerna behöriga och 92% av killarna, i kommunala skolor 88% respektive 87% . Sett på kommunal nivå är det alltså ingen större skillnad mellan tjejers och killars behörighet. Tittar man däremot på skolnivå så finns det stora skillnader. I de skolor med störst avvikelser (båda kommunala) så är i det ena fallet 18 procentenheter (inte procent!) fler tjejer än killar behöriga, medans det på den andra skolan är 27 procentenheter fler killar som fått gymnasiebehörighet.

Tittar vi på hur många som fått minst godkänt i alla ämnen så är det ca 5 procentenheter fler tjejer än killar i Stockholms kommun (något fler i friskolor, något mindre i kommunala). Skillnaden mellan skolor varierar mellan att 29 procentenheter fler tjejer fått godkänt i alla ämnen på en kommunal skola (81% av tjejerna och 52% av killarna) till att 29 procentenheter fler killar än tjejer fått detta (på en friskola).

Hur ser det ut på din skola?