Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Skolverket

Jämförelse: killars och tjejers slutbetyg

I SIRIS kan man göra många olika jämförelser vad gäller kunskapsresultat. Vi gick in och tittade på hur det ser ut vad gäller slutbetyg i åk 9 vt 2010, och tittade på skillnaden mellan tjejer/killar, dels hur många fler/färre som fått behörighet till gymnasiet och som fått minst godkänt i alla ämnen. Analysen har enbart kunnat göras på de ca 90 skolor där resultat finns tillgängliga i SIRIS.

I alla Stockholms skolor var 89% av tjejerna och 88% av killarna behöriga till gymnasiet. I friskolorna var 93% av tjejerna behöriga och 92% av killarna, i kommunala skolor 88% respektive 87% . Sett på kommunal nivå är det alltså ingen större skillnad mellan tjejers och killars behörighet. Tittar man däremot på skolnivå så finns det stora skillnader. I de skolor med störst avvikelser (båda kommunala) så är i det ena fallet 18 procentenheter (inte procent!) fler tjejer än killar behöriga, medans det på den andra skolan är 27 procentenheter fler killar som fått gymnasiebehörighet.

Tittar vi på hur många som fått minst godkänt i alla ämnen så är det ca 5 procentenheter fler tjejer än killar i Stockholms kommun (något fler i friskolor, något mindre i kommunala). Skillnaden mellan skolor varierar mellan att 29 procentenheter fler tjejer fått godkänt i alla ämnen på en kommunal skola (81% av tjejerna och 52% av killarna) till att 29 procentenheter fler killar än tjejer fått detta (på en friskola).

Hur ser det ut på din skola?

Är likvärdigheten minst inom skolan eller mellan skolor?

Skillnader mellan klasser förklarar en betydligt större del av variationen än skillnaden mellan skolor. I Skolverkets rapport ”Likvärdig betygsättning i gymnasieskolan?”  undersökte man likvärdigheten genom att jämföra resultat på nationella prov med slutbetyg.

För Matematik A 2008 visar analysen att cirka 26 procent av den totala variationen mellan prov och betyg finns mellan skolor och resterande cirka 74 procent utgörs av skillnader mellan klasser inom skolor.  I Svenska A kan cirka 10 procent av variationen förklaras av skolskillnader och 90 procent av skillnader mellan klasser medan i Engelska kan cirka 12 procent förklaras av skolskillnader och cirka 88 procent av skillnader mellan klasser.

Hur ser likvärdigheten ut på din skola? Hur kan man göra för att öka likvärdigheten på skolan? Sen är det ju viktigt att tänka på alla aspekter av likvärdighet.

Särskolans kursplaner och kunskapskrav

På Skolverkets hemsida finns nu  läroplan och kursplaner med kunskapskrav för grundsärskolan.

I de nya kursplanerna för grundsärskolan framgår det tydligare vad läraren ska ta upp i undervisningen. Kunskapskraven för grundsärskolan blir tydligare och har fasta betygssteg. I träningsskolan införs två kravnivåer, en grundläggande och en fördjupad nivå. Grundsärskolan får samma betygsskala som i grundskolan när det gäller de godkända nivåerna A-E.
– Elever i grundsärskolan kommer däremot inte kunna få betyget F eller streck i något ämne, säger Marianne Nyhlén, undervisningsråd på Skolverket.
Eleverna och deras vårdnadshavare kommer även fortsättningsvis att behöva begära att elevens kunskaper betygsätts.

Skolverket kommer att komma ut med mer material riktat till särskolan, men redan nu finns ett bra material runt bedömning ”Kunskapsbedömning i särskola och särvux”.

Ska du på kursplanekonferens?

Förbered dig innan genom att:
1) Tag reda på: Hur sker implementeringen på den egna skolan? Vad är mitt ansvar? 
Innan man åker på kursplanekonferens är det viktigt att man har tagit reda på hur implementeringen är tänkt att ske i den egna organisationen, det vill säga i kommunen och på den egna skolan, och vilken roll man själv kommer att ha i det lokala arbetet. Det kommer att göra att man får ut mer av konferensen och att man kan komma igång med arbetet snabbt när man kommer hem från konferensen.

2) Studera läroplanen och någon kursplan
För att få ut så mycket som möjligt av konferenserna behöver man ha läst igenom del ett och två i läroplanen för grundskolan och ett par kursplaner så att man har bekantat sig med den nya strukturen.
Hämta grundskolans läroplan och kursplaner
Läs om hur man kan arbeta med kursplanerna

3) Skriv ut presentationen som visas på konferensen

4) Filmen Skola i förändring
Det är också en fördel om man har sett filmen Skola i förändring – den nya läroplanen som lades ut på Skolverkets webbplats i vecka 44. Filmen ger en bild av hur man kan läsa och planera utifrån kursplanerna.
Se filmen Skola i förändring

5) Broschyren Skola i förändring – den nya läroplanen
På konferenserna kommer en reviderad version av broschyren Skola i förändring – om reformerna i den obligatoriska skolan att delas ut.  Vill du ladda ner broschyren i förväg finns den som pdf:
Hämta broschyren Skola i förändring

Diskutera kursplanerna

Skolverket har börjat lägga ut diskussionsmaterial till kursplanerna (Lgr11) för varje enskilt ämne. Hur ska de förstås? Hur ska man arbeta utifrån dem? De ger även förslag på hur man kan tänka när man lägger upp sin planering:

Förankring i kursplanens syfte
• Vilka delar ur syftet vill vi skapa ett arbetsområde eller arbetsuppgift kring?
• Hur tar vi reda på elevernas förkunskaper och vad kan de ha inflytande över i planeringen av arbetsområdet?

Innehåll
• Vad av det centrala innehållet kommer att behandlas i arbetsområdet?
• Finns det idéer från lärare eller elever på ytterligare innehåll som vi ser skulle kunna vara relevant att behandla inom ramen för arbetsområdet?

Konkretisering av mål
• Hur tydliggör vi arbetsområdet för eleverna så att de är medvetna om målet med arbetet?
• Hur kan vi konkretisera de utvalda målen i det aktuella arbetsområdet?

Arbetssätt
• Vilka delar från den samlade läroplanens övergripande mål ska eleverna ges möjlighet att utveckla i det aktuella arbetsområdet?
• Hur introducerar, genomför och avslutas arbetsområdet så att eleverna ges möjlighet att utvecklas i riktning mot ämnets syfte och läroplanens övergripande mål?
• Hur stimulerar vi elevernas språkutveckling inom ramen för arbetsområdet?
• Vilka andra ämnen kan kopplas till arbetsområdet för att skapa större sammanhang och helheter?

Bedömning
• Hur och när kan elevernas kunskaper och förmågor bedömas i relation till arbetsområdet och ämnets kunskapskrav både under arbetsprocessen och efter genomfört arbete?
• Vilka redovisningsformer ger eleverna möjlighet att visa de kunskaper som det är tänkt att de ska utveckla?

Dokumentation
• Hur dokumenterar vi varje elevs kunskapsutveckling?
• Hur kan vi använda dokumentationen för att utvärdera vår undervisning?
• Hur överför vi de erfarenheter vi gör i arbetsområdet till andra arbetsområden?
• Hur delger vi andra kollegor våra erfarenheter?

Vi har en ny plan på gång…

…nämligen en ny läroplan. Hur impar (implementerar) vi den på bästa sätt? Hur gör ni? Vad Skolverket säger ser ni nedan.

Julklapp på vetenskaplig grund från Skolverket

Skolverket delar ut julklappar! Passa på och ring och beställ en gratis bok på 08-690 95 76. Ange kampanjkoden FORSKNING. Välj en av de tre kunskapsöversikterna: ”Barndomens förändrade villkor”, ”Stödja och styra” eller Skapa och våga”.  En bok per person. Erbjudandet gäller till den sista december 2010.

I  ”Stödja och Styra” diskuteras vad bedömning är och hur man bedömer yngre barns och elevers kunskapsutveckling.

Forskning om formativ bedömning från Skolverket

Skolverket har just launchat sidan om matematik och forskning i serien ”Forskning för skolan”. Läs intervjuerna med forskarstuderande Catarina Andersson och Torulf Palm som båda jobbar med formativ bedömning. Sedan tidigare finns en liknande sajt om Bedömning & Betyg som fylls på successivt. Vi gillar ju att Skolverket gör forskning tillgänglig för lärare, och önskar oss mer av detta inför 2011 och gärna på en mer lättnavigerad hemsida… Är man intresserad av att läsa om bedömning finns våra lästips här.

Senaste nytt från Skolverket

Läs det senaste Nyhetsbladet från Skolverket om Skola 2011 här.

Filmade föreläsningar

Skolverket har lagt ut en föreläsning i fem delar om Bedömning för lärande och likvärdighet  med Gudrun Erickson, universitetslektor vid Göteborgs universitet. Till varje föreläsningsdel hör ett filmat samtal där en grupp grundskollärare diskuterar föreläsningens budskap och innehåll. Se filmerna här.