Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Skolverket

Landet (lite mindre) Lagom: Resultat från PISA 2009

”I och med PISA 2009 kan Skolverket bekräfta den negativa trend som funnits i andra internationella undersökningar under 2000-talet som Sverige deltagit i”. Läs hela rapporten från Skolverket eller en kortare sammanfattning eller i DN eller SvD. Här hittar ni originalrapporten från OECD och deras analyser.

Sen kan man ju alltid argumentera över vad och hur man mäter i PISA och hur det relaterar till våra kursplaner, men ändå…

Se Björklund prata om rapporten . Vi blev lite nyfikna på hans analys: att det ska bli mindre i svensk skola av en av de två(??) ”metoder” lärare använder – eget arbete (och mer av den andra – katederundervisning…). Tänk om lärande vore så enkelt att jag lär ut från katedern och eleverna lär in det jag lär ut. Det är ju snarare då man hamnar fel tänker jag… Däremot ligger det nog något i det Björklund (och även Skolverket i rapporten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?) menar genom att ”eget arbete” ibland betytt att elever ska forska på giraffer, typ, utan stöd från lärare, kamrater eller andra redskap och utan att förstå vad som ska läras.

En annan reflektion gäller Björklunds hypotes om att resultaten kommer att ha gått ner ännu mer 2012.  (Dels kan man ju  reflektera över dess potentiella förväntanseffekter…) Vissa länder har ju vänt sina fartyg på ganska kort tid t.ex. Tyskland som på tre år höjt sina matematikresultat i PISA väsentligt och Norge som förbättrat läsförståelsen på kort tid. Vad har de gjort? Väsentligt kan även vara att titta i McKinsey rapporten ovan och se vad de skriver om vad som är viktigt att satsa på för att höja sig ett snäpp över medel. Är det de sakerna som vi satsar på idag?

http://www.youtube.com/watch?v=0D-JpL5fFgc[\embed]

Klassamhälle 2.0

Skolverket och media rapporterar att för första gången på fem år sjönk det genomsnittliga meritvärdet för niondeklassarna och dessutom är den lägsta andelen elever någonsin behöriga till gymnaiset. Man resonerar över om nedgången kan bero på mediediskussioner om ”glädjebetyg” och den granskning av nationella prov som Skolinspektionen gjorde, som visade på skillnader i kontrollrättningen, särskilt i Sv och Eng.

Den här gången ser man att det inte bara är barn till lågutbildade föräldrar som fått sämre betyg, utan samma tendens finns även i andra elevgrupper. Elever med föräldrar med grundskoleutbildning hade ett genomsnittligt meritvärde på 158,5; elever med minst en gymnasieutbildad förälder var 193,0 och elever med minst en högskoleutbildad förälder hade 230,2. Andelen elever som saknar betyg i minst ett ämne följer samma mönster, 14 procent för elever med minst en högskoleutbildad förälder, 29 procent för elever vars föräldrars högsta utbildningsnivå är gymnasieskola och 55 procent för elever vars föräldrars högsta utbildningsnivå är grundskola.

Vi har fått ett Klassamhälle 2.0. Det viktiga är dock: hur förändrar vi detta? Hur gör du?

Läs mer här.

DiNO & co

Skolverket har tagit fram den första delen av ett diagnosmaterial i naturvetenskap för årskurs 1-6, kallat DiNO. Materialet ger ett stöd för lärare att bedöma elevers förmåga att arbeta naturvetenskapligt. Kolla här.

Man har dessutom utvecklat ett SO-material runt demokrati för åk 7-9. Det hittas här.

Lgr11

Lgr11. Smaka på det. Den upphottade läroplanen med tillhörande kursplaner (utan kunskapskraven som ej är färdiga), filmer som redskap för att förstå strukturen och annat material hittas här. Tydlighet med kvalitet i dialog från ditt eget Skolverk.

Måste man älska sin nya läroplan eller bara följa den?

Betyg som hagelskott

Vi är på skolverkets konferens om de nya samlade läroplanerna och den nya skollagen. Hur dessa är konstruerade och hur de ska implementeras.

Vi får också se kunskapskravens nya utformning, i matrisform.

IT och bedömning

Vi skrev i ett tidigare inlägg om hur CITO arbetar med adaptiva test och nu har Skolverket gjort en utredning om möjligheterna i Sverige att arbeta storskaligt med datorbaserade vanliga och adaptiva test.  Rapporten avslutas med ett strategiskt diskussionsunderlag för framtida beslut om adaptiva prov i Sverige. Även skolinspektionen har ju föreslagit datorbaserade test i sin rapport om kontrollrättningen av nationella prov.  Det finns klara fördelar: snabbheten, reliabiliteten, adaptivitetsmöjligheter som kan göra att man får ett bättre underlag och det kan vara ett effektivt stöd för att ta reda på elevernas kunskaper för att planera undervisningen utifrån det. En stor nackdel är att datorbaserade  prov innebär begränsningar i hur frågor kan ställas och besvaras. Detta påverkar validiteten och  begränsar möjligheterna att pröva alla mål och kunskapskvaliteter.

Det finns ju även tekniska problem att lösa: det är inte uteslutet att de krav som måste ställas för att kunna genomföra datorbaserade prov för vissa huvudmän kommer att innebära kostnader som inte är oväsentliga.  Man har redan bedrivit pilotstudier, och det finns ju redan i Sverige i mindre skala, så frågan är ju inte om det kommer utan när det kommer storskaligt i Sverige.

Now you know.

Mer om matriser

Vi skrev i ett tidigare inlägg om att Skolverket ska presentera grundskolans kunskapskrav i matrisform, där man beskriver olika kvalitetsnivåer för de olika aspekterna för betygsstegen A, C och E. Då skrev vi att de skulle komma senare i höst, men ny information gör gällande att kunskapskraven ej kommer förrän december/januari och att det som är färdigt till höstlovets websända konferens från Skolverket är syfte (mål) för respektive ämne och ev. centralt innehåll.

Gymnasiets ämnesplaner ska vara i stort sett färdiga och där presenteras kunskapskraven, vad vi vet, inte i matrisform.

Vi vill även utfärda en ”varning”: på hemsidan www.kursplaner.se kan man köpa färdiga matriser för grundskolan som sägs gälla för Skola2011. Dessa är ju som sagt ej färdiga än, och de matriser de säljer för nästan 2000:- är endast hafsigt klipp-och-klistrade från det förslag som ligger på Skolverkets hemsida. Websidan är för övrigt märkligt lik Skolverkets hemsida… Slump? Skumt? Snillrikt? Sniket? Suspekt? Sinkadus? Svindel? Skoj?

Nyhet!

NYHET!
Kunskapskraven för grundskolan kommer att presenteras i form av matriser med de aspekter som ska bedömas och progressionen i kunskapskvalitet för betygen A, C och E. Detta berättade Skolverket på en konferens i måndags. Det tycker vi var bra, och Stockholm föreslog även detta i sitt remissvar då kunskapskrav i löpande text (så som det såg ut) blev väldigt otydligt.

Matrisen i slöjd nedan gjordes utifrån förslagen till kunskapskrav. Den var med i remissvaret, där vi försökte visa hur det kunde se ut men även att det för vissa aspekter var svårt att se en tydlig progression, och att det i vissa fall saknades en kvalitetsnivå för vissa aspekter. Kursplanerna är fortfarande under bearbetning, men ska vara färdiga lite senare i höst.

 

Hjälp att bedöma valet?

Inför valet i september 2010 erbjuder Skolverket bedömningsstöd inom kunskapsområdet demokrati. Bedömningsstödet är framtaget för lärare i samhällskunskap för grundskolans senare del. Materialet prövar i huvudsak elevernas förståelse av Sveriges parlamentariska system men även kunskaper om politiska ideologier.

Vi gillar ju att lärare får verktyg för att kunna utveckla sin bedömning. Vi tycker även att elever bör få alla tillgängliga verktyg för att förstå vad som kommer att bedömas och för att förstå kvalitetsskillnader. Vi förvånas därför lite av att man i materialet rekommenderar att ”Eftersom bedömningsprotokollet är så pass detaljerat att eleven delvis kan förstå uppgifterna genom att läsa kriterierna är det inte lämpligt att dela ut bedömningsprotokollet till eleverna före provtillfället”, samtidigt som man säger att ”Det är av största vikt att eleverna vet vad som bedöms”.  Vi tycker inte att matrisen vore att betrakta som ”fusklapp”. Delar av matrisen beskriver inte heller skillnader i kunskapskvaliteter utan är kvantitativa och handlar om HUR MÅNGA för- och nackdelar elever kan se med att bilda allianser. Vad är då det värsta som skulle kunna hända om man gav eleverna matrisen innan provet? Att man faktiskt ger eleverna de bästa förutsättningarna att visa sitt kunnande? Det vore ju hemskt…

Ytterligare material är under utveckling och kommer successivt från och med hösten 2010 att läggas ut i den nya bedömningsplattform som Skolverket håller på att ta fram. Vi hoppas på fler och bättre exempel där även eleverna får alla möjligheter att förstå vad som bedöms innan uppgiften.