Kartläggningsstart

Hur gör man? Jag tänker att vi ibland tar det för självklart – hur undervisningen organiseras och genomförs, alltså det där praktiska. Men det finns många sätt och jag är alltid nyfiken på att höra hur andra gör, för att få idéer.

Eftersom jag nu har förmånen att få vara med och starta Språkintro från början på en ny skola kan vi, utifrån de ramar som är givna, utforma undervisningen. Jag gör ett försök att kort rapportera om hur det går och hoppas att andra gör samma sak så vi delar med oss av erfarenheter. Det finns många uppfattningar om hur man ska göra, men jag väljer att beskriva vår verklighet, så som den ser ut, med sina ramfaktorer. Så tror jag att det också är på många andra skolor, det går inte alltid att göra ”enligt boken”.

Schema Klass SI16A

Schema Klass SI16B

För en månad sedan tog vi emot 40 premiärelever på Språkintroduktion, för första gången på Södra Latins gymnasium. De fyra sista kom in precis till 15 september, det där viktiga datumet då skolpengen låses. Våra elever har studerat i Sverige mellan 3 månader och 2 år, de har varierande skolbakgrund och är mellan 16 och 18 år gamla. Alla läser och skriver på modersmål och svenska och har ett vardagsspråk på svenska på nivå A1–A2.1, en på B1.Tre elever har några betyg med sig från grundskolan.

En preliminär klassindelning gjordes dag 1 utifrån (1) en text eleverna skrev första dagen efter samtal om en bildserie och (2) samtal kring information som vi lärare gav i små grupper den första dagen och (3) vårens resultat från Sprintgymnasiet, där alla elever som går vidare från grundskolan eller en första period på Sprint testas så att vi får veta vilken språknivå de har i svenska (cefr-skalan) och något kort om skolbakgrund och därmed förväntad progressionstakt. Undervisningen i grupper drog igång dag 3, efter en friluftsdag som var till för att klasserna skulle lära känna varandra.

Dictogloss på tavlan Dag 2

Och så gick läsåret igång i full fart. Alla lärare som undervisar på programmet, utom jag, undervisar också på andra program. Grundskolans kursplaner är nya för lärarna, men däremot inte vetskap om vad elever som börjar på nationella program förväntas ha med sig av kunskap i olika ämnen.Att göra individuella kartläggningar med hjälp av tolk eller studievägledare kan inte organiseras i alla ämnen med den lektionstid som finns anslagen. Det skulle bli mycket väntan för alla elever om det gjordes individuellt.

För många elever är det en stor omställning: långa dagar, ofta 8.05–15.30, korta raster, inga håltimmar och många trappor… Att hinna hämta andan mellan lektioner och ändå komma i tid får vi träna på. Flera ämnen och lärare. Många svenskspråkiga elever att möta på skolan, mycket aktivitet i elevkår och elevföreningar och det var mäktigt att se när alla elever samlades för en eftermiddag som elevkåren organiserade:

Samling inför elevkårens aktivitetseftermiddag

Nu har lärarna arbetat med Linköpings kommuns kartläggningsmaterial, eftersom det finns i alla ämnen (Skolverket publicerar sitt material löpande), som underlag för undervisning och arbetsuppgifter i klassrummet. Vi tagit oss fram dels med lexikon som Lexin och och Geezexperience för tigrinja, kroppspråk och bilder förstås och så via eleverna: svenska–engelska–arabiska, engelska–tigrinja, arabiska–persiska … det finns många sätt att reda ut betydelser och viktigt att hitta bra arbetsformer för det.

Efter tre veckor sågs vi lärare för första gången för en timmes konferens. Vad har vi kunnat se i kartläggningen, hur ska vi till att börja med kunna göra en klassindelning som fungerar under läsåret? Det här noterade vi:

  • Kunskaper i olika ämnen följer inte varandra, man kan t.ex. ha läst och mött väldigt lite engelska men däremot kunna mycket av andra ämnen, t.ex. No.
  • SO-ämnen är kulturbundna och svåra att kartlägga. När jag nu ser det är det ju självklart – varför tänkte jag inte på det innan???
  • Vissa elever kan nog ha läst ämnen, men ha svårt med fokus och koncentration pga t.ex. trauma och vi har svårt att förstå vad de kan, även om vi anar.

Under samtalet växte idén att låta förkunskaper i NO vara vägledande för klassindelningen. SO kan inte vara det: där är de kulturella referensramarna så olika, och därmed en bra grund för en kognitivt utmanande undervisning där företeelser kan jämföras och diskuteras. Engelska och matte ska vi få möjlighet att nivågruppera i klasserna vilket blir bra eftersom skillnaderna är så väldigt stora. Det svenska vardagsspråket kan inte styra: där kommer eleverna att stötta varandra och jag gissar att de som kommit senare är ikapp på något halvår om de får chansen att möta mycket språk. Men undervisningen i NO måste rimligtvis börja där eleverna befinner sig. Våra elever från Eritrea har t.ex. inte läst kemi, fysik, biologi före årskurs 7, om jag förstått rätt, och har man aldrig läst dessa ämnen är det ju något annat än att ha läst både i motsvarande grundskola och kanske något år på gymnasiet, speciellt om man valt en sådan inriktning. Dessutom visade det sig att vi på detta sätt fick två ganska så jämnstora grupper.

Så i tisdags flyttade vi om i klasserna. Förberedelserna med eleverna började i torsdags, så de hann vänja sig vid tanken på förändring. Vi gjorde en egen friluftsdag. Tre av oss lärare som undervisar i båda klasserna kunde vara med och ytterligare en som har ena klassen. Efter en promenad och lunch gjorde vi tvärgrupper med elever från båda klasserna, 3–4 elever/grupp, och ett par uppgifter att arbeta med i biologi, bild och svenska.

Biologiuppgift Hitta växter

I grupperna fanns både elever som skulle börja i samma klass och som skulle gå i olika klasser och vi ville att alla ska lära känna varandra. När uppgifterna var klara fick eleverna gå till sina nya klasser. Två av lärarna, som känner alla elever, stod på varsin sida och ropade upp eleverna som fick gå till dem. De flesta elever var nöjda med sin nya klass, men några hade hoppats på att komma i den andra klassen, antingen för att de uppfattar att de kan mer NO än vi kunnat se, eller för att kompisarna fanns i den andra klassen. Men nu prövar vi detta ett tag. Kanske behöver vi göra omflyttningar längre fram, bl.a. för att de sista fyra eleverna kom efter indelningen.

En elev får också pröva en annan idé: att följa undervisningen i ett ämne på nationellt program. Vi börjar i mikroskala: ett arbetsområde under några veckor, en klass där det just nu finns en ledig plats (annars är det fullt, 32 elever), eleven har läst ämnet på gy-nivå och NO-läraren bedömer att det är rimligt att eleven kan förstå ämnet i sig. Eleven får inte delta i labb, dels av säkerhetsskäl, dels för att man inte ska ha större grupper än 16 elever så om ytterligare en elev kommer finns inte plats. Efter första lektionen kom vår elev tillbaka, glad och nöjd: ”jag förstår inte vad läraren säger, men jag kan följa med ändå, de kemiska beteckningarna kan jag”, men samtidigt otroligt trött. Så nu prövar vi några veckor för att se hur detta faller ut. Hur fungerar det för eleven, kommer hen att orka med två lektioner i veckan i ämnet, och samtidigt missa två andra lektioner vars stoff behöver bearbetas (och där eleven behöver visa kunskaper för bedömning och betygssättning)? Hur fungerar det för läraren som tar emot eleven i sitt klassrum? Hur gör vi så att elever får del av det hen missar? Eftersom man inte kan veta utan att pröva så gör vi det nu, när vi får möjligheten. Flera effekter är tänkbara: våra elever får en realistisk bild av undervisningen på nationella program och har lättare att föreställa sig vad de vill känna sig säkra i, innan de kommer dit. De lär känna elever på andra program, inte bara på fritiden och de ser hur elever och lärare interagerar med varandra.

En annan fråga som är aktuell är stressen elever känner. De som vill in på nationella program, men som fyller 19 år under kalenderåret. Om de inte blir klara med Språkintro under det här läsåret faller de för åldersstrecket. Men de som är äldre bör gå med ungdomar i samma ålder, inte med de som är 3–4 år yngre så nog vore folkhögskola eller komvux ett bättre alternativ? Vilka utbildningar som finns, och hur regelverket ser ut, känner jag inte till och behöver prata med vår Syv om: Finns yrkesprogram på komvux? Hur ser ekonomin ut efter fyllda 20, skiljer det om man läser på ungdomsgymnasium eller komvux för vuxna? Vilka folkhögskolor ger gymnasiekurser? Hur kommer det att se ut framöver, med tanke på de stora grupper som kom förra året?

Men nu tar vi ett steg i taget. Undervisningen fortsätter, jag har mina väggar klara i båda klassrummen:

Transitivitet

Ordklasser_Basgenrer

Och så ser jag fram emot en hel konferensdag på torsdag. Vi har mycket att prata om: vilken digitala plattform kan fungera bra för oss, i väntan på den nya skolplattformen? Vilka läroböcker ska vi köpa in? Ska de vara på papper eller digitala? Hur jobbar man på en hög kognitiv nivå men med ett begränsat språk? Hur går man från det konkreta till det abstrakta? Vad är bra läxor, som eleverna förstår och kan göra och ha nytta av? Hur kan vi börja jobba med formativ bedömning så att eleverna får följa sitt eget lärande? Och så ska de lärare som undervisar i samma ämnen, en i varje klass, få tid för samplanering av undervisningen. Bara det, att vi kan dela på förberedelser och göra material att använda tillsammans, är värt mycket.

5 kommentarer

  1. Qarin Franker, 17 september 2016

    Fantastiskt spännande ska det bli att få följa ert arbete. Så inspirerande, klokt och respektfullt verkar ni har börjat hittills. All lycka med ert viktiga arbete.
    Q

  2. Anna Åhman, 17 september 2016

    Jättespännande att följa dig och er! Har liknande tankar och funderingar. Jag blir också inspirerad av att ”planscha upp” klassrummet men jag vågar inte då andra nationella program har lektion där ibland. Men jag kanske ska prata med berörda lärare. Det blir inte riktigt samma sak att dela ut eller bläddra bland massa tankebladspapper. / Anna i Spånga

  3. Anna Hedar, 18 september 2016

    Så intressant att läsa om hur ni organiserar er! Vi är nog många runtom i landet som brottas med hur gruppindelning och kursinnehåll ska organiseras för att ge de nyanlända bäst möjligheter att gå vidare och utvecklas efter sina mycket varierande förutsättningar. Och bråttom är det för de som vill in på gymnasiet…

  4. Karin Rehman, 18 september 2016

    I facebookgruppen ”Språkintroduktion” kom några frågor som jag svarade på. Nu klistrar jag in dem här också. Tack Hennie Kesak och Catrine Sandberg som uppmärksammade områdena:

    Om modersmål: elever som kommer till gymnasiet i Stockholms stad när läsåret börjar kan anmäla sig före 1 september. I nästa vecka börjar undervisningen och alla elever som anmält sig har fått plats för att läsa sina språk, förutom när det gäller Dari där jag förstår att Språkcentrum, som organiserar undervisningen, fortfarande arbetar för att hitta lärare och lokaler.
    Undervisningen samlar alla elever med resp. språk på olika gymnasieskolor i innerstaden, som regel kl 16-18 en gång i veckan.

    Och om Sva-nivåer och för all del andra nivåer också, eller förkunskaper kanske vore bättre att tala om: just nu håller jag på att tänka och sammanställa alla de olika gruppkonstellationer jag kan göra i var och en av klasserna, antingen för att använda dem eller för att göra tvärgrupper för att man vill ha olikheterna. De här områdena har jag hittills kommit på: matte, engelska, grammatikkunskaper på modersmålet, vana att skriva i faktagenrer oavsett språk (genremedvetenhet, textstruktur etc), om eleven uttrycker sig (muntligt, skriftligt) med fokus på korrekthet eller komplexitet, flyt i vardagssvenska, kännedom om svenskt ungdomsspråk (så de som inte har det än kan få dela det), intresse och villighet att dela med sig till kompisar (vara bra gruppledare, samtalspartners), med specialkunskaper på olika områden (fotboll, musik, schack …), kompisgrupper … Jag tänker att alla grupper kan vara bra att välja, välja bort, blanda, hålla ihop utifrån vad som ska göras.

    Och om att jobba mot behörighet: min idé – som jag ju inte vet än om den fungerar – är att vi gör samma uppgifter till innehåll, så det kan diskuteras, men att eleverna kan få handledning, arbetsblad, stöttning på olika sätt så man möte de olika nivåerna.

  5. kristina, 20 september 2016

    Jag håller med Qarin! Det kommer bli både lärorikt och intressant att få t del av ert arbetsår!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.