Anhörigmöte med många samtal

Hur kan anhörigmöten bli mer dialog än monolog? Hur kan gode män som inte träffar sina ungdomar till vardags få en inblick i skolarbetet? Hur får man tolkning att fungera vid ett stort möte med många olika språk? 

Förra årets anhörigmöten fick en ny form där det framför allt var de anhöriga och eleverna som samtalade.

Med 44 nya elever och en termin som kommit igång fanns information att ge till anhöriga, men också en önskan om att höra vilka frågor elever och anhöriga hade om skolan.

Utgångspunkten blev densamma som för många lektioner: hur får så många som möjligt  tillfälle att tala och bli lyssnade på?

Så här blev upplägget och jag skriver i punktform, steg för steg. Kanske kan det inspirera och ge idéer som du kan utveckla så det passar dina behov?

I en digital presentation samlades de frågor som skulle tas upp. En fråga per sida. Lite text, bilder från undervisningen som hjälpte eleverna att minnas och förstå vad det gällde. Presentationen byggdes på under några veckor och fanns med vid lärarnas veckomöte.

Kallelse till anhörigmötet skickades som vanligt och en vecka i förväg fick eleverna mer information om hur mötet skulle gå till.

Lärare, elevhälsa men även frivilligorganisationer som finns i närheten deltog i mötet. Även några av mina f.d. elever kom. De talar samma språk som de nuvarande eleverna och kunde svara på frågor om hur vägen genom Språkintro har sett och ser ut för dem.

Samma dag som mötet användes en lektion till förberedelser. Eleverna fick presentationen digitalt, i vår vanliga digitala miljö. De fick också åhörarkopior utskrivna i färg på papper, 6 sidor/ark. Och så fick de ”pratbubblor” på papper att klippa ut. En bubbla hörde ihop med en sida i presentationen. I bubblorna fanns antingen en fråga ”Vad behöver jag för material i skolan?” eller ett påstående ”Studera hemma”. I bilderna finns ett annat exempel:

Pratbubbla med texten Arbete på lekioner

Anhorigmote_Undervisning

Parvis tog eleverna en bubbla i taget. En elev läste högt, den andra lyssnade och så talade de om betydelsen. Sedan tittade båda på bubblan och letade rätt på vilken sida i presentationen som den passade ihop med. Paren hjälpte också varandra och jag hann med att gå runt och svara på och samla upp frågor. På detta sätt var eleverna förberedda även om de ännu inte hade läst alla texter i själva presentationen.

Tre kvart innan mötet skulle börja höll skolans café öppet och de som ville kunde träffas och fika där tillsammans.

Mötet hölls i skolans matsal. De olika språkgrupperna fick egna bord där de kunde samlas med sin tolk. Flera av tolkarna hann få presentationen digitalt i förväg och alla fick den på papper då de kom.

När alla kom in rullade ett bildspel med bilder från undervisningen. På så sätt fick anhöriga en inblick i arbetet och de som inte kunde prata så mycket med sina ungdomar utan tolk kunde titta tillsammans och samtala utifrån bilderna.

Efter en kort gemensam inledning satt sedan anhöriga tillsammans med sina ungdomar och talade med stöd av presentationen. Åhörarkopiorna och pratbubblorna på papper gav en överblick. I datorerna som eleverna hade med sig fanns presentationen i större format. I datorn hade de även tillgång till alla digitala resurser vi använder i skolan.

Tolkarnas uppgift var dels att hjälpa ensamkommande elever som hade frågor så eleverna kunde förklara för svensktalande gode män, dels att tolka för föräldrar med andra modersmål (ungefär hälften av våra elever förra året var ensamkommande och levde på boenden, övriga levde med familjer eller i familjehem där deras modersmål talades). De tolkade även mellan svensktalande gode män, elever, andra anhöriga och lärare.

Skolpersonalen, medarbetare från frivilligorganisationer och de f. d. eleverna gick runt och kunde svara på korta frågor men även hinna med längre samtal.

I slutet togs några frågor upp som många hade ställt och sedan avslutade vi med två kortfilmer från ett samarbete mellan Språkintroduktion och Samhällsprogrammet.

Flera gode män kommenterade att det var ett bra sätt att få stöd i samtalen med sina ungdomar och förstå hur skolan fungerar för dem. Vid vårterminens möte användes samma form som nu var bekant för både anhöriga och elever.

Vid vårt första möte fanns dessa sidor i presentationen: När blir jag klar på Språkintro? Många vägar finns för att gå vidare. Individuell studieplan. Studie- och yrkesvägledning. Utvecklingssamtal med kontaktlärare. Datorer. Pärm, skrivbok, blyertspenna, överstrykningspenna. Schema. Undervisning. Läxor. Läsa, lyssna, se (länkar till biblioteket och de två lättlästa tidningar, 8 sidor och Sesam, som vi prenumerarar på och får både på papper och digitalt). Studiehandledning. Modersmålsundervisning. Följ lärarnas arbete (bl.a. länk till blogg), Mobiltelefoner. Frånvaroanmälan och intyg för giltig frånvaro. Tid för samtal (med uppmaning att be elever visa anhöriga den vanliga digitala miljön vi arbetar i, digitala böcker och skolans hemsida och att tala om arbetet i olika skolämnen).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.