Handleda vidare

Handledarutbildningen inom Läslyftet för Stockholms kommunala skolor avslutades i måndags med en heldag om norra_bantorget_0627handledning. Utbildningen har även haft inslag av läs-, skriv- och språkdidaktik, men tonvikten har legat på handledning och samtalsmetoder. Det kändes vemodigt att avsluta och flera deltagare efterlyste någon form av fortsättning.

Skolverket erbjuder en viss fortsättningsutbildning i form av två dagar (eller fyra halvdagar), en på hösten och en på våren. Utbildningen ges av flera lärosäten, och för Stockholms del är det närmaste Uppsala universitet. Datumen är redan bestämda: den 16 november 2018 och den 13 mars 2019.

Utbildningen riktar sig till lärare som leder en grupp i språkutvecklande arbete under läsåret 2018/2019, och handledare som gått handledarutbildningen har förtur.

Under våren informerar Skolverket på sin hemsida om hur man anmäler sig.

/Anna-Maija

Att se den andre – texten eller världen?

I fredags försvarade Tammi Nadel sin licentiatuppsats i litteraturdidaktik på institutionen för språkdidaktikTammi vid Stockholms universitet. Och det gjorde hon med den äran – vi i nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS är jättestolta! Opponenten Magnus Jansson från Mälardalens högskola gjorde en intressant och detaljerad läsning av Tammis text.

Uppsatsen handlar om en interaktion mellan gymnasieelever och en kenyansk novell. Novellen Kärlek på löpande band (Kahora, 2006/2010) är en krävande text för gymnasieeleverna då den är formmässigt ovanlig och dessutom fjärran från deras erfarenheter, både geografiskt, kulturellt och socialt. Frågorna som ligger till grund för studien är vilka övergripande teman eleverna lyfter fram i texter de skriver efter läsningen, vad som kännetecknar interaktionen mellan eleverna och novellen och vilka didaktiska val lärare kan göra utifrån resultatet av undersökningen.

Det är tre övergripande teman som lyfts fram i resultatdelen: Det nya – litteraturen som kunskapskälla och fönster mot världen, Det familjära – litteraturen som igenkänning och spegling och Det annorlunda – litteraturen som den andre. Dessa övergripande teman i elevernas läsningar delas in i underkategorier och exemplifieras med elevcitat. Under rubriken Läsa skönlitteratur för att lära (en underrubrik till temat Det nya – litteraturen som kunskapskälla) ges följande citat:

”Det är så klart intressant att läsa och få en sann uppfattning hur det är utanför Europa, och inte bara läsa om hur Europa uppfattar omvärlden. Så på så sätt är det ju jättebra att läsa litteratur som kommer utifrån. Men samtidigt tyckte inte jag att den här texten berörde mig alls.” (Nadja, åk 1)

Detta citat är med för att illustrera ett i materialet typiskt sätt att läsa novellen som en ”sann” berättelse, alltså som en faktatext, snarare än ett litterärt verk. Här tycks det alltså finnas en skillnad i elevernas läsning av icke-västerländsk litteratur jämfört med deras läsning av litteratur de är mer vana vid att läsa. Estetiska och litterära aspekter riskerar att hamna i skymundan, skriver Nadel, och alltså ställs det krav på den undervisande läraren att fundera på syftet med läsningen och på vilken typ av stöttning eleverna behöver i en specifik undervisningssituation.

Även de andra övergripande temana exemplifieras på samma sätt med elevcitat, förklaringar och didaktiskt relevanta slutsatser. Uppsatsen är inte publicerad ännu, men jag uppdaterar blogginlägget med en länk så fort publiceringen är klar. Alla lärare i svenska och svenska som andraspråk på framför allt gymnasiet och högstadiet rekommenderas varmt en läsning av Att se den andre: texten eller världen? Interaktion mellan gymnasieelever och en kenyansk novell (Nadel, 2018).

/Anna-Maija

Nytt inför läsåret 2018/19

Skolverkets hemsida kan man läsa om en del nyheter gällande Läslyftet. Nytt är bland annat att man kan få statsbidrag för en grupp bupdateestående av fyra deltagare. Tidigare var den undre gränsen sex deltagare.

Några moduler har reviderats, bland annat Textarbete i digitala miljöer, Samtal om text och Skriva i alla ämnen. Det har också publicerats nya moduler: Nyanländas språkutveckling (7-9 och språkintro) och Tidig läsundervisning. Tre nya moduler är på gång: Tidig skrivundervisning, Muntlig kommunikation och Skrivundervisning för svensklärare på gymnasiet.

Sammanlagt finns det nu tjugo moduler för grundskolan, elva för gymnasiet, två för grundsärskolan, två för gymnasiesärskolan och fyra för förskolan. Dessutom finns sju moduler som handlar om digital kompetens, och flera av dessa har koppling till läs-, skriv- och språkutveckling. Alla modulerna finns på lärportalen.

Skolverket har ännu inte publicerat datum för vårens inledande konferenser för handledare respektive rektorer, men vi försöker hålla koll på det och återkommer.

/Anna-Maija

Erfarenheter av Läslyftet i gymnasieskolan – en nationell utvärdering

Utvärderingen av Läslyftet för gymnasiet visar samma mönster som utvärderingen för grundskolan: Läslyftet är uppskattat av majoriteten och sv_modul_forklaringhandledarna är mest nöjda, följt av rektorerna, medan lärarna är den grupp som är minst nöjd. Att handledarna är mest nöjda är kanske inte överraskande med tanke på att de (oftast) får tid i tjänsten för uppdraget och en utbildning. Följande är klippt ur Umeå universitets utvärdering av Läslyftet för gymnasiet (Carlbaum, Andersson & Hanberger, 2017):

”En majoritet av huvudmännen, rektorerna, handledarna och lärarna bedömde Läslyftet som ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Svaret ”mycket bra” dominerade hos de tre första målgrupperna där handledarna var de mest positiva följt av rektorerna. I kontrast svarade flest lärare ”ganska bra” och tjugo procent ”varken var bra eller dåligt”, ”ganska dåligt” eller ”dåligt”. Svaren tyder på att Läslyftet har varit en uppskattad fortbildning för en majoritet av deltagarna men att lärarna värderat satsningen lägre än övriga målgrupper. Svarsmönstren mellan målgrupperna var desamma som för grundskolan 2015/16.

Rektorerna bedömde att Läslyftet påverkat undervisningskulturen i kollektiv riktning. En stor majoritet (över 80%) av rektorerna bedömde att Läslyftet ”i hög utsträckning” ”har ökat/fördjupat lärarnas ”pedagogisk-didaktiska samtal om språk-, läs- och skriv-utveckling” och ”engagemang för språk-, läs- och skrivutveckling i undervisningen”. /—/ Rektorer som arbetade vid skolenheter där alla eller en stor andel av lärarna deltog bedömde effekterna som högre på lärarnas engagemang, kollegialt lärande och samarbete. Resultaten visar också att två av tio rektorer bedömde att Läslyftet ”i stor utsträckning” förbättrat elevernas språk-, läs- och skrivförmågor samtidigt som fler, drygt fyra av tio, inte tydligt uppfattat om Läslyftet haft en sådan effekt på eleverna. /—/ Engagerade rektorer som på olika sätt stöttat genomförandet av Läslyftet bedömde Läslyftets värde och effekter på både lärarna och eleverna som högre än de som engagerat sig mindre.

Handledarnas erfarenheter under läsåret 2016/17 är i det stora hela att Läslyftet har fungerat bra på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. De flesta handledare har fått tid för sitt uppdrag och organisatoriska förutsättningar för att genomföra Läslyftet. /—/ På kort sikt har Läslyftet också bidragit till att handledarna fått ökat engagemang för språk-, läs- och skrivutveckling i sin undervisning och ett ökat intresse för kollegialt samarbete. De har också uppgett att Läslyftet utvecklat deras förmåga att handleda kollegor. Handledarutbildningen har rustat dem för att leda kollegiala samtal, använda olika samtalsmodeller och skapa ett tryggt samtalsklimat. Handledarna bedömde Läslyftet som en bra fortbildning och de kollegiala samtalen har enligt deras bedömning lett till fördjupade reflektioner och ett kollegialt lärande. Men vid en jämförelse med handledares svar i grundskolan läsåret 2015/16 var handledarna på gymnasiet inte fullt lika nöjda. Handledarutbildningen bedömdes inte ha haft lika hög kvalitet och bidragit med lika mycket. /—/ Även om handledarna uttryckte att modulerna i stort fungerat bra att handleda fanns det synpunkter på kvalitet och nivå även där. Modulerna uppfattades vara alltför likartade och inte helt anpassade för vissa ämnen och då särskilt estetiska ämnen eller för vissa lärare. Antingen uppfattades modulerna vara för enkla och hålla för låg nivå eller så uppfattades de vara för akademiska och svårtillgängliga.

Sammantaget upplevde en majoritet av deltagande lärare på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan att Läslyftet var en bra fortbildning där särskilt det kollegiala lärandet var uppskattat. En stor del av lärarna gav uttryck för att de hade tillräckligt bra förutsättningar att genomföra Läslyftet i form av stöd från handledare och tid för kollegiala samtal.

Lärarna har aktivt deltagit i Läslyftet men har i mindre utsträckning genomfört momentet med undervisningsaktiviteter med eleverna. En del av förklaringarna till detta finner vi i fortbildningsmodellens tempo som av hälften upplevs som alltför intensivt framförallt gällande tiden för just detta moment men även i modulernas innehåll som av vissa lärare inte anses genomförbara eller ens ändamålsenliga för deras ämnen. Det gäller t.ex. lärare i matematik, estetiska ämnen, idrott och hälsa och yrkesämnen. Men genomförandet tycks också hindras av att de undervisningsaktiviteter som förespråkas är för omfattande eller för tillfället inte passar in i den undervisning som redan är planerad.

Modulernas innehåll upplevdes som begripligt men det var stora skillnader i hur stimulerande innehållet upplevdes som antingen alltför självklart och på för låg nivå, inte anpassat till ämnet eller mycket stimulerande. Modulen Textarbete i digitala miljöer är den modul som i lägst grad upplevts som stimulerande, begriplig och ändamålsenlig och även modulen Språk i yrkesämnen har upplevts som mindre stimulerande, begriplig och ändamålsenlig. Det är även dessa moduler som i lägst grad anges ha bidragit till lärares kunskaper och kompetenser i att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmågor eller bidragit till att de förändrat sin undervisning. /—/ Arbetet med modulerna har enligt lärarna främst bidragit till att de utvecklat sina kunskaper och kompetenser i att utveckla elevernas läsande och begreppsförståelse och att de i sin undervisning använder sig av textsamtal och olika texter på ett mer medvetet sätt än tidigare.

Fler än hälften av lärarna svarade att de själva i stor utsträckning också fått ökade insikter och ett större engagemang i språkutveckling och därtill ökat sitt allmänna pedagogisk-didaktiska tänkande och sin förmåga att fatta välgrundade beslut i undervisningen. Läslyftet hade även bidragit till kollegialt lärande och samarbete för en majoritet av lärarna genom att man lärt av och med varandra och fördjupat sina pedagogisk-didaktiska samtal. Fyra av tio ansåg att gruppen fått ett mer gemensamt yrkesspråk och en fjärdedel svarade att Läslyftet inneburit att man planerat undervisning tillsammans oftare än tidigare. /—/ Lärarna bedömde också att Läslyftet inneburit förbättrad språkutveckling hos eleverna och en större aktivitet i relation till språk. Här använde 15-20 procent svarsalternativet ”i stor utsträckning” medan mellan fyra och sex av tio lärare beroende på fråga, utnyttjade svarsalternativet ”i liten utsträckning”. Störst språkförbättringar rapporterades kring elevernas ord-/begreppsförståelse samt om deras förmåga att kritiskt granska texter och förstå olika texttypers form och innehåll. Elevernas språkaktivitet hade enligt lärarna allra mest visat sig genom att de deltog mer i samtal än tidigare och ställde fler egna frågor till texter.”

Mejla mig, så skickar jag hela rapporten!/Anna-Maija

anna-maija.norberg@stockholm.se

Böckers budskap

Har böcker ett budskap? Det är en inte helt lätt fråga att besvara: Har Robinson Kruse ett budskap och vilket är i så fall det? Att ”ensam är stark”? Eller har den flera ”budskap”? Kanske vill den Prästkragar2säga att vi blir människor först när vi träffar andra människor? Eller har den ett tidstypiskt, idag rasistiskt, budskap om den vite mannens överhöghet?

Sådana här frågor är en typ av frågor vi ställer oss i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk, i sammanhanget av att vi är i färd med att formulera en forskningsplan för ett så kallat ramprojekt (så kallat eftersom flera lärare, tillsammans eller oberoende av varandra kan ingå inom den ram som projektets syfte och forskningsfrågor ger).

En andra typ av frågor rör undervisning som rör berättande texters budskap eller, med gymnasiets kursplaneformuleringar, narrativers tematik. Hur undervisningen utformas så att den hjälper elever utveckla förmågan att läsa och analysera skönlitteratur, just när det kommer till texters budskap?

Textens budskap kan i kursplanernas formuleringar vara antingen tydligt framträdande, finnas mellan raderna, eller vara dolda och de kan kopplas till läsarens (elevens) egna erfarenheter, eller omvärldskunskap.

Det gör det inte lättare att besvara frågan om budskapet i berättelsen om Robinson Kruse. Finns det ”mellan raderna”? Eller är det ”dolt”? Men i ett undervisningssammanhang kan det, kanske, vara till ledning att budskapet finns där?

Detta att budskapet ”finns” så att säga ”inuti” i texten, färdigt att plockas fram, är ett synsätt som kritiserats. Svenskämnesdidaktikforskarna Stefan Lundström, Lenda Manderstedt och Annbritt Palo menar att föreställningar om texters budskap står för en teknisk syn på läsning, där budskapet är ett ting och inte en upplevelse. Lundström, Manderstedt och Palo sätter den tekniska litteratursynen i samband med den mål- och mätningsinriktade, marknadsanpassade skolan.  Nog är det en svindlande tanke att ett målstyrningssamhälle på ett så subtilt sätt genom undervisningen påverkar individens egen läsning av de berättelser som omger oss, och därmed i förlängningen formar individen själv?

Till sådana filosofiska djup kommer vi kanske inte fullt ut i ramprojektet. Trots allt har ju texter budskap åtminstone i de styrdokument som styr undervisningen. Men frågan om vilken innebörd ”budskap” har kommer förstås också styra vår undervisning.

Det leder oss in på den tredje typ av frågor som vi i nätverket nu ställer oss, nämligen forskningsfrågor som rör undervisning om texters budskap. Forskningsfrågor tenderar att formuleras om både en och två gånger, så vi ska här inte ännu ge oss på olika konkreta formuleringar, men de kommer att vara riktade mot en övergripande fråga som handlar om att förstå vad som gör en undervisning om texters budskap framgångsrik.

Är du lärare i svenska eller svenska som andraspråk och har tankar om detta som rör undervisning kring berättande texters budskap?

Vårt forskningsprojekt (av den typ vi alltså kallar ramprojekt), Budskap bortom raderna, är i så fall något för dig att delta i!

Ett forskningsprojekt läggs upp kring syfte, frågeställningar, en viss metod för materialinsamling och analys och en beskrivning av de slutsatser som kan dras av resultatet. I denna process kan du som lärare ingå på så vis att du på något sätt dokumenterar din undervisning (till exempel genom att spela in den, även om det förstås också finns andra dokumentationsmetoder) för att ge oss i nätverket underlag för analys och för att kunna besvara projektets forskningsfrågor.

Du behöver alltså inte vara ”fullfjädrad forskare” för att delta, men gärna ”nyfiken på forskning”. Forskningsfrågor, analysmetoder och teoriunderbyggnad kommer att ges av oss som koordinerar projektet (undertecknade), men forskningsgenomförandet kommer att ske i dialog med dig och andra deltagande lärare.

Vi hoppas att projektet ska bidra till ett utvecklat yrkesspråk för oss lärare, i de didaktiska frågor som rör texters budskap. Och vi hoppas förstås att du vill vara med!

Ann Ohlsson

Anna-Maija Norberg

Björn Kindenberg

Koordinatorer i ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk, STLS

Hög tid att ansöka om Läslyftet 2018/2019

Det är glädjande att resultaten för svenska elevers läsning blivit bättre (länk). Allt är dock inte frid och fröjd: skolan lyckas inte kompensera för socioekonomisk bakgrund, pojkar presterar sämre än flickor och bara 18 procent av eleverna tycker mycket om att läsa. Resultaten visar också att elever som inte tycker om att läsa presterar sämre. 

Det finns alltså all anledning att fortsätta att arbeta med språk-, läs- och skrivutvecklande insatser, såsom Läslyftet. Bland annat innehåller Läslyftet en modul som handlar om att inspirera till läsning, Stimulera läsintresse. LChildWithBook2-300pxäslyftet med statsbidrag var från början planerat att pågå 2015-2018, men utvärderingarna visar att insatsen varit uppskattad och Skolverket har fattat  beslut om att förlänga finansieringen med statsbidrag med två år. Därutöver permanentas Läslyftet som ett av de nationella skolutvecklingsprogrammen.

Ansökningstiden för statsbidraget för 2018/2019 är januari och utbildningsförvaltningen behöver få in anmälningarna före jul. Rektorer som är intresserade av att delta med sina skolor meddelar antal deltagande lärare och rektors kontaktuppgifter till respektive grundskole- eller gymnasiechef. Även skolor som deltagit tidigare kan ansöka igen.

För mer information, kontakta Anna-Maija Norberg (anna-maija.norberg@stockholm.se) eller Birgitta Thorander (birgitta.thorander@stockholm.se) på enheten för forskning och utveckling.

/Anna-Maija

Informationsträffar om Läslyftet 2018/2019

Skolverket har fattat  beslut om ytterligare statsbidrag för Läslyftet. Rektorer som är intresserade av att delta med sina skolor meddelar respektive grundskolechef senast den 7 december. Utifrån skolornas önskemål ansöker utbildningsförvaltningen om statsbidraget i januari vilket innebär att de skolor som beviljats bidrag kommer att informeras omkring mars månad.

Inför ansökan bjuder FoU – enheten in skolledare i Stockholms stads skolor till en informationsträff angående Läslyftet och ansökningsförfarandet inför läsåret 2018/2019. Tre tider att välja mellan:

Onsdagen den 22 november kl. 16.00-17.00, lokal Orten, Hantverkargatan 3A.

Torsdagen den 23 november kl. 16.00-17.00, lokal Orten, Hantverkargatan 3A.

Torsdagen den 30 november kl. 16.00-17.00, lokal Salen, Hantverkagatan 3A.

Ingen anmälan behövs; välkomna!

/Anna-Maija Norberg och Birgitta Thorander

Skrivundervisning på lågstadiet

Förra veckan disputerade Daroon Yassin Falk med sin avhandling: Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3. Studiens fokus har varit att belysa vilket lärandestöd som eleverna eDaroon Yassinrbjuds inom ramen för de olika skrivprojekten och vilka texter som eleverna skriver. Avhandlingens frågor har besvarats genom en analys av skrivförlopp, textsamtal och texter.

Författaren konstaterar att eleverna får en varierad skrivundervisning, och hon menar att den dystra bild som framträtt i studier om läsande och skrivande i skolan inte stämmer med helhetsbilden i hennes studie. Det som bland annat lyfts fram i tidigare studier är en avsaknad av explicit undervisning, vilket alltså inte stämmer i det här klassrummet, även om undervisningen förstås alltid kan utvecklas.

Eleverna får möta många olika skrivuppgifter och texter. Det handlar om sagor, insändare, instruktioner och faktatexter. Därmed får eleverna skriva berättelser om en fantasivärld, lära sig att göra sin röst hörd i en viktig fråga, beskriva hur man gör något och fastställa vedertagen kunskap med egna ord. En likhet mellan de olika skrivprojekten är att en modelltext läses i helklass. Gemensamt är också att samtal pågår i samband med varje aktivitet, både inför och under skrivandet.

Studien visar, precis som tidigare studier, att undervisningen tydligt präglar de texter som eleverna skriver. Ett exempel är att en undervisning där texternas funktion framstår som oklar resulterar i texter där relationen mellan form och funktion är oklar. Så blir det med instruktionerna som eleverna skriver vilka snarast liknar beskrivningar av exempelvis skolans ordningsregler, istället för instruerande sekvenser som leder fram till ett bestämt mål. Även under sagoprojektet finns en otydlighet, då läraren inte undervisar om berättelsestrukturen i sagor, vilket alltså syns i elevsagorna.

Det skrivprojekt som framstår som mest lyckat och som eleverna också enligt författaren tyckte var roligast och mest engagerande att arbeta med, är insändarprojektet. De textsamtal som var utgångspunkten för arbetet syftade till att utveckla elevernas förståelse för insändartexters funktion. De insändartexter som lästes gemensamt diskuterades inte utifrån att de argumenterar, beskriver eller berättar utan snarare vad man kan uppnå med att skriva en insändare, som att ge uttryck för egna åsikter, väcka offentlig debatt i en fråga eller klaga på någonting.

Yassin Falks avhandling kan läsas av alla som är intresserade av skrivdidaktiska frågor. Mest relevant är den inom lärarutbildning och bland verksamma lärare inom de tidiga skolåren.

Anna-Maija

Läslyftet på Leda lärande

På måndag nästa vecka, den 9 oktober, är det dags för Leda lärande, konferensen för karriärlärare och skolledare i Stockholms stad. Läslyftet StockPioner1holm finns representerat under eftermiddagens andra seminariepass med titeln Hur kan Läslyftet bidra till hållbar skolutveckling? Seminariet inleds med att forskargruppen från Linköpings universitet presenterar hur de tillsammans med uppföljningsenheten på utbildningsförvaltningen arbetat fram en gemensam forsknings- och utvärderingsstrategi för Läslyftet. Därefter presenterar forskargruppen och uppföljningsenheten preliminära resultat från pågående studier. Data har samlats in genom två enkätundersökningar som riktade sig till alla deltagande lärare under förra året, genom handledar- och rektorsintervjuer och genom klassrumsobservationer.

Efter de inledande presentationerna leder forskargruppen en workshop där deltagande karriärlärare och skolledare med utgångspunkt från presentationerna bidrar till analysen genom att ge sin syn på vilka förutsättningar som är centrala för att strategiska satsningar som Läslyftet kan bli långsiktigt hållbara. Passet avslutas med en sammanfattande reflektion.

Välkommen till Waterfront, plan 5, Balkongen!

Anna-Maija

Läslyftet – lärare i utveckling

På många skolor har Läslyftet nu kommit igång, antingen en första omgång med statsbidrag eller en fortsättning i egen takt. Läsårets handledarutbildning började med en första dag i juni och den 6-7 september är det dags för tillfälle 2. Den första av de två dagarna handlar om didaktik, bland annat med tre spännande föreläsningar: Per Blomqvist talar om skrivundervisning på gymnasiet, Gudrun Svensson om andraspråkselever och didaktik och Elisabeth Jennfors om critical literacy.

I ett tidigare inlägg skrev jag om en studie om Läslyftet som presenterades på Skriv! Les! -konferensen i Trondheim i början av maj. Nu återkommer jag till konferensen och Prästkragar2presenterar en studie av lärares arbete med Läslyftet.

Kristina Danielsson och Ewa Bergh Nestlog från Linnéuniversitetet har följt en grupp lärare som arbetar med modulen Skriva i alla ämnen (som Linnéuniversitetet arbetat fram). De har studerat interaktionen lärare emellan under gruppsamtalen och mellan elever och lärare under pröva på-lektionerna. De har också undersökt vad i inspirationsmaterialet som lärarna tar fasta på och hur det kommer till uttryck i klassrummet. Dessutom har de tittat på eleverna, bland annat vad som kännetecknar de texter som eleverna skapar under lektionerna.

Resultaten visar till exempel att lärarnas samtal om två artiklar i modulen (artikel 5 och 6) blir markant olika. När lärarna samtalar om artikel 5, uppvisar de främst associativ textrörlighet, dvs. hamnar utanför texten i samtalet. När de däremot samtalar om artikel 6, uppvisar de framför allt transaktiv men även textbaserad textrörlighet: de samtalar om texten och kopplar den till undervisningen. Samtalet om artikel 6 blir alltså ”bättre” ur ett Läslyftsperspektiv, och det intressanta är varför denna skillnad uppstår. Har det möjligen med de olika artiklarna att göra? Är vissa artiklar alltför teoretiska? Eller beror det på hur handledaren leder de olika samtalen? Alla vi som varit handledare (eller deltagare) i Läslyftet vet att det är viktigt att ”få till det” under samtalen, både när det gäller samtalet om den lästa artikeln och samtalet om den genomförda undervisningsaktiviteten.

Vi på FoU-enheten vill önska alla skolor ett givande läsår med Läslyftet. Kontakta oss gärna om ni har synpunkter på exempelvis moduler som ni vill tipsa andra om!

Anna-Maija