Till deltagare i Läslyftet

Mary_Pickford-deskFoU-enheten på utbildningsförvaltningen anordnar en seminarieserie för deltagare i Läslyftet. Under hösten är det två föreläsningar (handledarna får samma föreläsningar under handledarutbildningen).

Den 12 oktober håller Ewa Bergh Nestlog föreläsningen ”Varför ska vi skriva i skolan?”. Plats: Piperska muren, Scheelegatan 14. Tid: 17.00-18.30. Vi bjuder på fika.

Den 1 december föreläser Kristina Danielsson om ”Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”

Anmälan senast den 3/10 till Ewa Bergh Nestlogs föreläsning. Begränsat antal platser.

Klicka på länken nedan:

https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100019

Vi återkommer med närmare information om lokal och en anmälningslänk till Kristina Danielssons föreläsning, men boka gärna in datumet i era kalendrar redan nu!

Välkomna!

Anna-Maija

Utvärdering av 13 moduler i Läslyftet

sv_modul_forklaringUmeå universitet (Centrum för utvärderingsforskning, UCER) har fått i uppdrag att utvärdera Läslyftet. Den första delrapporten har nu kommit ut (tyvärr finns den inte på UCER:s hemsida ännu; jag länkar så fort den kommer). I delrapporten, som skrivits av Astrid Roe och Michael Tengberg,  utvärderas de första 13 modulerna en efter en. Sammanfattningsvis kan man säga att rapporten innehåller både ris och ros. Det positiva är att materialet tycks relevant och användbart, att det presenteras på ett bra sätt, att texterna och filmerna kompletterar varandra och att det finns en stor variation av språk-, läs- och skrivdidaktiska perspektiv. Det som rapporten bland annat pekar ut som förbättringsområden är att forskningsperspektiven som modulerna grundas på nästan enbart är sociokulturella, att det presenteras få belägg för den föreslagna undervisningens effektivitet och att följande centrala områden inte behandlas tillräckligt grundligt i de 13 modulerna: den första skriv- och läsundervisningen, elever med läs- och skrivsvårigheter, flerspråkiga elever, läsning på nätet och läsning av multimodala texter. Nu finns fler än 13 moduler publicerade och flera är på gång. Skolverkets ambition är att ta till sig av kritiken och  åtgärda bristerna i de nya modulerna. Under våren 2017 kommer en ny rapport där de nya modulerna utvärderas.

Här följer hela sammanfattningen av rapporten:

”Den sammanfattande bedömningen av innehållet i de 13 första läslyftsmodulerna är således att det förefaller vara relevant och användbart för de syften det avser. Överlag presenteras materialet på ett sätt som är anpassat för mottagarna, text- och filmmaterial kompletterar varandra väl och det finns en stor variation av språk-, läs- och skrivdidaktiska perspektiv, vilket torde lägga god grund för kompetensutveckling av lärare i olika ämnen och stadier. I materialet görs också en god och många gånger konkret användning av de senaste decenniernas läs- och skrivdidaktiska forskning i Norden och i de anglosaxiska länderna.

Samtidigt noterar vi att de forskningsperspektiv som lagts till grund för modulinnehållet i hög grad avgränsar sig till sociokulturella perspektiv och literacyperspektiv, samt att få empiriska belägg presenteras för den föreslagna undervisningens effekter. Även frågan
om hur modeller och metoder ska anpassas till elevers olikheter menar vi kan utvecklas i flera av modulerna.

Vidare har vi uppmärksammat områden som borde betraktas som centrala ifråga om skolans läs- och skrivundervisning men som inte behandlas tillräckligt grundligt i Läslyftet. Till dessa områden hör den första läs- och skrivundervisningen, undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter samt undervisning för elever med annat
modersmål än svenska. Även läsning av texter på nätet liksom läsning av multimodala texter är områden som borde behandlas i Läslyftet.

I en kommande delrapport, som planeras kunna presenteras under våren 2017, kommer resterande moduler att analyseras efter samma linjer som i denna rapport. I den rapporten görs också en samlad analys och bedömning av samtliga moduler.”

Anna-Maija

Litteraturdidaktisk trappa

3210575245_7ed17862a8I mitt förra inlägg lovade jag att återkomma till litteracitetskonferensen i Åbo. Ett av seminarierna jag deltog i handlade om en litteraturdidaktisk trappa. Seminariet hölls av Katarina Rejman och byggde på hennes avhandling om litteraturundervisningen på högstadiet i svenskspråkiga skolor i Finland (Litteratur och livskunskap – modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7-9).

Den litteraturdidaktiska trappan, som är tänkt att användas som ett arbetsredskap för läraren, består av sex steg. På varje trappsteg sker ett didaktiskt ställningstagande. De sex stegen är kontext, text, strategi, kompetens, elevtext och kunskap. Här följer exempel på didaktiska val för varje trappsteg (se vidare s. 203 i avhandlingen):

Kontext: Vilka möjligheter, resurser och begränsningar ger skolan som kontext?

Text: Vilka texter ska läsas? Vem bestämmer det? Varför?

Strategi: Vilka lässtrategier behöver eleven för att kunna tillägna sig texten?

Kompetens: Vilken kompetens (t.ex. kulturell) behöver eleven för att kunna tillägna sig texten?

Elevtext: Hur synliggörs elevens läsning?

Kunskap: Vad har eleven lärt sig?

Syftet med Rejmans avhandling är att bidra till kunskapsutvecklingen om hur modersmålslärare i svenska tänker om litteraturens potential i elevens livskunskapsutveckling. Undersökningen bygger på intervjuer med  nitton högstadielärare i svenska som modersmål. En fråga som undersökningen enligt Rejman inte ger svar på är vad man undervisar när man undervisar i litteratur. Det finns brister i litteraturdidaktiken, och läroplanen beskriver inte progression eller utveckling av elevernas läskompetens. I avhandlingen presenteras därför den ovan beskrivna litteraturdidaktisk trappan som alltså kan fungera som ett verktyg i litteraturundervisningen.

Anna-Maija

Bild: Esteban Chiner

Literacy in Action – internationell läskonferens i Åbo

FinRAn logoLäslyftet Stockholm inledde hösten på en tredagarskonferens om läsning i Åbo, Finland. Konferensen som arrangerades av FinRA, var den 17:e Nordiska lässtämman och den tredje Östersjökonferensen om läsning. Den första Nordiska lässtämman hölls 1949! På årets konferens deltog 350 personer, varav 250 presentatörer, från 34 länder och fem kontinenter. Temat för konferensen var Making meaning – literacy in action, och presentationerna hölls på finska, svenska, engelska eller ryska.

De två plenarföreläsningarna hette Literacy – Action for the future (Sari Sulkunen, Finland) och Leaving No Boy Behind: Empowering Struggling and Disengaged Male Readers (William G. Brozo, USA). Sulkunen talade bland annat om vikten av att hela tiden utveckla och omdefiniera begreppet reading literacy. Hon presenterade och diskuterade resultat från olika internationella test, såsom PISA och PIAAC. Något hon betonade utifrån resultaten var vikten av språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen, något som också skrivits in i den nya finska läroplanen. Brozos presentation tog sin utgångspunkt i det faktum att pojkars resultat i internationella och nationella test sjunker. Han presenterade konkreta projekt där man arbetat med att motivera pojkar att läsa, och betonade vikten av manliga förebilder.

Vi från utbildningsförvaltningen i Stockholm hade två bidrag till konferensen, dels min presentation Vad blir möjligt för elever att urskilja i textsamtal i skolan?, dels vår gemensamma presentation Stöttande litteracitetsarbete i Stockholms stad (Kristina Ansaldo, Anna-Lena Ebenstål, Birgitta Thorander). Presentationen om textsamtal handlade om hur lärarens frågor, elevers svar och lärarens (eller andra elevers) återkoppling styr läsningens art, dvs. hur man kan förstå det lästa. Jag kommer att hålla samma presentation på Leda lärande (den 7 september), så välkommen att lyssna om du har möjlighet att delta! Presentationen om det stöttande litteracitetsarbetet handlade framför allt om Läslyftet och om FoU-enhetens språkutvecklingsprogram. Det senare är framtaget som en introduktion till ett språk- och kunskapsutvecklande arbete med flerspråkiga elever. Även språkutvecklingsprogrammet och Läslyftet kommer att presenteras på Leda lärande.

Lärdomar från konferensen i Åbo återkommer jag till!

Anna-Maija

Läslyftet Stockholm hösten 2016

Prästkragar2Det är mycket på gång inom Läslyftet i Stockholm under hösten. Redan den 23 augusti ordnas en träff för skolledare som vill veta mer om Läslyftet och diskutera det med kollegor.

I början av september får läsårets nya handledare två fullspäckade dagar med både föreläsningar i handledning och didaktik och praktiska övningar i att handleda. De didaktiska föreläsningarna handlar om att skriva för olika syften (Eva Bergh Nestlog) och om explicit undervisning om texters strukturer (Maaike Haijer). De praktiska övningarna leds av sju lärarcoacher och två gymnasielärare med handledarutbildning inom matematiklyftet. Handledarutbildningen fortsätter med två dagar i november vilka mest handlar om didaktik, bland annat om multimodalitet och digitalt läsande och skrivande i skolan.

Utbildningsförvaltningen anordnar också en seminarieserie för handledare/samtalsledare på skolor som genomför Läslyftet utan statsbidrag. Det kan vara skolor som tidigare fått statsbidrag eller som valt att inte alls söka. Seminarieserien består av tre träffar under hösten och handlar bland annat om gruppers utveckling och hur den kan stöttas och om olika modeller för samtalsledning.

Välkomna till en ny termin!

Anna-Maija

Samtalsledarträffar inom Läslyftet/språkutveckling

IMG_1555Ska du leda en grupp kollegor inom Läslyftet (eller annan språkutvecklande insats)? Under hösten anordnas tre samtalsledarträffar som riktar sig både till samtalsledare som gått Skolverkets handledarutbildning och till samtalsledare som inte gått någon utbildning. Lärare på friskolor är välkomna i mån av plats.

Träffarna innehåller olika modeller för samtalsledning, dels för att man som deltagare ska få lyfta dilemman i uppdraget och få stöttning i det, dels för att testa modeller som man själv skulle kunna använda tillsammans med sin grupp. Även gruppers utveckling tas upp och vilket stöd grupper behöver få av sin samtalsledare beroende på var i gruppcykeln man befinner sig.

De tre träffarna under hösten bildar ett ”paket”, vilket i det här sammanhanget innebär att man anmäler sig till samtliga tre träffar samtidigt. Detta är för att få kontinuitet i gruppen. Anmälan är bindande. Det betyder förstås också att man behöver ha sin skolledares godkännande före anmälan.

När? Var?

Torsdagen den 29/9,                14.00 – 16.30                                Eftertanken, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2F (vita huset)

Onsdagen den 26/10                14.00 – 16.30                                Salen, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 3A (gult hus)

Måndagen den 5/12                 14.00 – 16.30                                Insikten, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2F (vita huset)

Vi hoppas att du tycker att det här låter intressant.

Om du har några frågor, så kontakta oss gärna via mejl: anna-lena.ebenstål@stockholm.se eller annica.gärdin@stockholm.se

Anmäl dig via denna länk: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=98493

Sista anmälningsdag 12 september.

Anna-Maija

Tio nya moduler publicerade i juni!

updateNu har Skolverket publicerat tio nya moduler på Läs- och skrivportalen. En av dem är den första av två planerade moduler som riktar sig till förskolan: Läsa och skriva i förskolan. Modulen innehåller olika sätt att stimulera barns nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Två moduler är för högstadiet: Skriva i alla ämnen och Kritiskt textarbete. I modulen Skriva i alla ämnen är utgångspunkten att skrivande främjar elevernas kunskapsutveckling. Eftersom innehåll och struktur i texter skiljer sig åt från ämne till ämne behöver alla lärare utveckla kunskaper som rör det skrivande och de texter som förekommer i de egna ämnena. När eleverna ges möjlighet att skriva i alla ämnen får de därmed en chans att utveckla tankar i ämnet och visa sina ämneskunskaper genom sitt skrivande.  Den andra nya högstadiemodulen Kritiskt textarbete tar sin utgångspunkt i och syftar till att genom kritiskt textarbete bidra till att elever förstår sig själva och den värld de lever i och att de ska få en röst i den världen för att kunna påverka och förändra. Modulen handlar om undervisning och lärande kring det innehåll som uttrycks i läroplanens värdegrund och behandlar språkets kraft att lära och undervisningens stödstrukturer. En bärande tanke är att kritiskt textarbete hjälper elever att utveckla förståelse för tillvarons alla frågor med hjälp av språket.

De resterande sju modulerna är i första hand för gymnasieskolan inklusive gymnasiesärskolan, även om flera av dem med fördel kan användas på högstadiet. Tre moduler riktar sig till lärare i teoretiska och andra textrika ämnen: Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär, Analysera och kritiskt granska och Lässtrategier för ämnestexter. Modulen Språk i yrkesämnen är, som man förstår, för lärare i yrkesämnena. Språk- och kunskapsutvecklande arbete och Textarbete i digitala miljöer riktar sig till alla lärare och Läsförståelse och skriftproduktion till lärare i gymnasiesärskolan.

Tre moduler kommer att bli färdiga till vårterminen 2017: Från vardagsspråk till ämnesspråk (F-9), Flera språk i förskolan och Grundläggande litteracitet för nyanlända elever (gy och 7-9).

Anna-Maija

Den första gymnasiemodulen är publicerad

bridge-113194_1920Textarbete i digitala miljöer – så heter den första gymnasiemodulen inom Läslyftet. Det är Malmö högskola som står bakom modulen som riktar sig till lärare i alla ämnen och skolbibliotekarier i gymnasieskolan. Följande står att läsa på Läs- och skrivportalen:

”Syftet med modulen är att man ska få begrepp och didaktiska redskap för att kunna hjälpa eleverna att utveckla förmågan att läsa och skriva i ett digitaliserat samhälle. Syftet är också att bidra till en kollegial diskussion av de medieteknologiska förändringarnas betydelse för den pedagogiska yrkesverksamheten. I varje del ingår förslag på undervisningsaktiviteter som förhoppningsvis kan bidra till ett prövande förhållningssätt till såväl undervisningens innehåll som former. Dessutom får lärare, genom arbete med modulen, stöd i att utveckla ändamålsenliga bedömningsformer för elevernas arbete i digitala lärmiljöer med t.ex. multimodala texter.”

Modulens åtta delar handlar om medieekologi, informationskritik och kunskapsdelning, att integrera ämnesinnehåll, didaktik och teknik, multimodalitet och lärande, multiliteracies i lärande och undervisning, läsa och skriva i digitala miljöer, bedömning och multimodalitet och att pröva sig fram.

Anna-Maija

Skolledarträff inom Läslyftet

Prästkragar2Den 23 augusti anordnas en informationsträff för skolledare gällande förutsättningar, organisation och genomförande av Läslyftet. Träffen riktar sig både till skolledare som missade Skolverkets inledande konferens i maj (eller utbildningsförvaltningens motsvarande konferens) och till skolledare som vill fördjupa sina kunskaper om Läslyftet eller diskutera dem med andra.

Träffen är på Hantverkargatan 2F i lokalen Insikten kl. 14.30 – 16.30. Vi bjuder på fika.

Välkomna!

Anna-Maija

Inspirationsdag för handledare som inte går handledarutbildningen

norra_bantorget_0627I augusti 2016 anordnar Skolverket en kostnadsfri inspirationsdag på tre olika orter för handledare inom Läslyftet utan statsbidrag, alltså handledare som inte går handledarutbildningen. Dagen innehåller föreläsningar om handledningens grunder och handledarrollen i Läslyftet, om grupper och grupprocesser samt om satsningen Läslyftet och skolutveckling. Man får även möjlighet att ställa frågor om Läslyftet och handledning direkt till Skolverket och föreläsarna, samt tillfälle till reflektion tillsammans med andra deltagare.

Länk för mer information och anmälan.

Utbildningsförvaltningen i Stockholm planerar att ha samtalsledarträffar för samma målgrupp under hösten 2016 och våren 2017. Vi återkommer om datum före sommarlovet.

Anna-Maija