Visar alla blogginlägg från: juni 2015

Läs- och skrivportalen har nytt utseende

Jag blev nyss medveten om att Läslyftets Läs- och skrivportal har nytt utseende. Innehållet är detsamma som tidigare och jag kan inte upptäcka någon ny information. Överst på sidan hittar du menyraden med flikar för Välj modul, Så arbetar du med modulerna, Handledare, Rektor & förskolechef samt Språk-, läs- och skrivutvecklare. Under respektive flik hittar du den information som hör dit. Utbildningen för handledare kan du läsa om under fliken Handledare.

Läslyftet 

Jag som arbetar mot grundskolans lärare är förstås nyfiken på vad jag hittar för moduler. Men nej, höstens nya moduler har inte lagts upp än. För att hitta till modulerna så börjar jag med att välja skolform, här valde jag Grundskola. Sedan väljer jag årskurs och sist modul. Som synes så kommer grundskolans moduler att läggas upp enligt en årskursindelning för åk 1-3, 4-6 respektive 7-9.

modulval

Det här blir bra när det är kompletterat och klart. En sak saknar jag dock. Det är att när jag klickar mig vidare så öppnas inte nästa sida som ny sida. Det gör att om jag vill gå tillbaka så måste jag backa hela vägen tillbaka genom mina val. I de fall jag öppnar filer så öppnas de som ny sida.

Lägg märke till att när du ställer muspekaren över modulnamnet Samtal om text så visas automatiskt en liten förklarande text till höger. En text som beskriver vad modulen behandlar.

modulval2

När vi klickar på Förskola, Gymnasieskola och Gymnasiesärskola får vi  upp  information om att modulerna kommer läsåret 2016-17. För varje skolform visas information om vad som kommer alternativt när.

Med tanke på att nya delar läggs upp löpande så önskar jag att det hade varit möjligt att prenumerera på nyheter. Nu blir det till att bevaka löpande.

TH namn grå bakgrund

Hur man leder bra samtal och ställer generativa frågor i rollen som utvecklare/handledare

Bättre sent än aldrig…

De utlovade blogginläggen från utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare den 19-20 maj har hittills lyst med sin frånvaro. Men nedan återges en del av Ann Pihlgrens föreläsning som bl. a behandlade hur man leder bra samtal som handledare.

Hur man leder bra samtal och ställer generativa frågor i rollen som utvecklare/handledare reflekterade Ann S. Pihlgren, pedagogikforskare och fil. dr. över på utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare den 19-20 maj.

I sin förläsning utgick Ann Pihlgren från de forskare som hävdar att lärande sker i interaktion med andra i ett socialt sammanhang som t ex L Vygotsky och J Dewey, två progressiva pedagogiska tänkare. Dewey har bl. a sagt: ”Varje tidsålder måste omförhandla idéer och begrepp om vi ska bygga morgondagens samhälle”.

I vilken typ av samtal är det då som lärande och utveckling sker?

 Pihlgren menar att samtal har olika intentioner och delar in dem i kategorierna:

  • Knyta och hålla kontakter (plocka pälsen, sondera läget och umgås)
  • Debattera (framstå som segrare)
  • Dialog (utforska och lära)

Det är dialogen som bjuder in till lärande och interaktion och som utvecklar förståelse och ny kunskap. I dialogen lyssnar man på varandra och bygger vidare på aktörernas åsikter och värderingar. I en interaktiv dialog kan det låta så här: ”Hur tänker du nu…”, ”Jag håller inte med, men hur skulle det kunna vara om…”

 Pihlgren menar vidare att i klassrummet är det ofta läraren som avgör vad som är korrekt och att diskussionen oftast utvecklas till en tyst, dold debatt. Man lyssnar på den andra för att utforma och vässa sina egna argument, (vilket är vad skickliga retoriker gör) men det leder inte till lärande utan det måste till en dialog för att få till en lärande interaktion.

I den eftertänksamma dialogen som har fokus på både samtalskultur och intellektuellt utforskande maximeras den lärande interaktionen. För att kunna handleda en eftertänksam dialog ska man vara klar över vad man samtalar om. Är det idéer eller värderingar? Det är nämligen en skillnad mellan dessa.

En idé är en av mänsklighetens tankekonstruktioner som hjälper oss att se en företeelse. Den är inte värderad utan kan ha både för- och nackdelar. Synen på idén kan växla över tid och mellan samhällen och kulturer.

En värdering är ett ställningstagande för någonting, ett sätt att se på eller ta ställning för eller emot en idé.

För att handleda en eftertänksam dialog framgångsrikt är frågorna avgörande. Man måste kunna skilja på faktafrågor, tolkningsfrågor och värderingsfrågor.

Faktafrågorna  är sällan användbara. Det gäller endast att hitta ”svaret på raderna”. Tolkningsfrågorna däremot uppmanar deltagaren att kritiskt granska och tolka. Svaret hittar man ”mellan raderna”. En god tolkningsfråga bottnar i deltagarnas tveksamhet, är väl avgränsad och formulerad och går att diskutera. Den tredje sortens frågor uppmanar deltagaren att skatta, värdera och ta ställning. Den typ av fråga där svaret finns att hitta ”bortanför raderna”.

Så för att kunna leda ett utvecklande, lärande samtal bör man:

  • avstå från att kontrollera innehållet, idéer eller värderingar
  • värna om att samtalsreglerna följs
  • koncentrera sig på hur deltagarnas tänkande och idéer kan fördjupas snarare än att de uttrycker ”rätt” idéer.
  • Ställa i stort sätt endast frågor
  • Anpassa sin ledning efter gruppens kompetens

Ann Pihlgren avslutade denna del av sin föreläsning med Alf Ahlbergs goda råd till handledare:

  • Vilja få ämnet utrett
  • Sträva efter att hålla sig strängt till sak
  • Sträva efter logisk reda
  • Tillräcklig förberedelse

Men..

  • Tillträde förbjudet för
    • Rena pratmakare
    • Alla som INTE vill ha frågan utredd
    • Historieberättare
    • Fanatiker och dogmatiker
    • Alla som blir förolämpade när de hör en annan mening än sin egen
    • Ordryttare och sofister

Kristina Ansaldo