Visar alla blogginlägg från: november 2015

Efterlysning: handledare men inget statsbidrag

old-967356_1920Vi söker kontakt med nuvarande och blivande handledare för Läslyftet utan statsbidrag, dvs. handledare som inte fått/får gå Skolverkets handledarutbildning.  Vi som arbetar i projektgruppen för Läslyftet Stockholm har möjlighet att ge stöd i rollen som handledare genom att organisera nätverksträffar på utbildningsförvaltningen. Vårt stödpaket innehåller olika insatser. Det kan handla om att lyfta framgångar och hantera utmaningar i rollen som handledare men även att utbyta erfarenheter med andra handledare.

Hör av dig om du är intresserad.

Kontaktperson

Anna-Maija Norberg

anna-maija.norberg@stockholm.se

Stöd i arbetet med Läslyftet

bakomträdhaikuUtbildningsförvaltningen erbjuder olika former av stöd till skolor som arbetar med Läslyftet med eller utan statsbidrag. Detta inlägg handlar om stödet för skolor utan statsbidrag. Stödet kan kortfattat beskrivas på följande sätt:

Informationsträffar: Öppna träffar där vi informerar lärare, skolledare, bibliotekarier och andra nyckelpersoner om ”allt”, exempelvis möjliga organisatoriska lösningar och erfarenheter från skolor som deltagit i Läslyftet.

Analysstöd: Hur kan man tänka när man väljer deltagande lärare, modul, samtalsledare, organisation osv.?

Startstöd: Hur kommer man igång på ett bra sätt? Vilka fallgropar ska man undvika i starten?

Samtalsstöd för samtalsledare och andra nyckelpersoner: Samtalsledarrollen, grupprocesser, metoder, övningar.

Uppföljningsstöd: Hur kan man utvärdera insatsen? Har den önskade förändringen skett? Hur går man vidare?

Dessutom planerar vi att anordna föreläsningar om bland annat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi som arbetar med Läslyftet på utbildningsförvaltningen tar gärna emot önskemål om ytterligare former av stöd!

Anna-Maija

Utmanande frågor

3526522573_8f40a675b6Ett av målen med Läslyftet är att deltagarna ska bli bättre på att ifrågasätta sin undervisning, vilket kan vara rätt så knepigt. Man kanske har hittat en modell som fungerar och som man tycker bygger på beprövad erfarenhet. Beprövad erfarenhet är en svårdefinierad term, och det här inlägget ska inte handla om det. Istället ska det handla om handledarens roll i de kollegiala samtalen.

Ett vanligt ”misstag”, eller nybörjarfel kanske, är att vara alltför lösningsinriktad – bättre vore att lyssna mer. Under en föreläsning på handledarutbildningen fick vi höra att en handledare skulle vara interested, snarare än onterested. Det är deltagarna som ska hitta vägar och inte handledaren. Man ska försöka fånga deltagarna där de är just nu och försöka göra olikheterna i gruppen till en styrka istället för ett hinder. Viktigt är också att vara medveten om olika slags trådar som gruppen kan bli intrasslad i. Det handlar om både samtalstrådar och relationstrådar.

Ett viktigt verktyg för en handledare är utmanande frågor. Och då kommer vi tillbaka till det jag började inlägget med, nämligen att ifrågasätta sin undervisning. Det är dock en utmaning i sig att ställa utmanande frågor utan att kritisera, tycker jag. Det bästa och mest effektiva är kanske om deltagarna själva börjar ställa utmanande frågor till varandra och framför allt till sig själva. Men hur uppnår man det?

På utbildningsförvaltningens handledarträffar prövar vi modeller för samtal (se tidigare inlägg). Dessutom kan man genom erfarenhetsutbyte får exempel på fungerande verktyg.

Anna-Maija

Undvik ”activity traps”!

thVAVUMVGWFör någon vecka sedan var jag på Skolverkets handledarutbildning (dag 4 och 5 av sammanlagt 9) för handledare inom Läslyftet. Högskolan Dalarna ansvarar för utbildningen i handledning, men Skolverket är alltid med under åtminstone en dag och informerar och låter sig informeras. Den här gången informerades vi om de nya modulerna som kommer till vårterminen (se tidigare inlägg). Vi fick också veta att 8000 lärare är involverade i Läslyftet detta läsår. 63 procent av dem är lärare i svenska och/eller svenska som andraspråk. Förhoppningsvis blir det fler och fler lärare i alla ämnen de kommande åren.

Syftet med Läslyftet är att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Det finns en del förutsättningar som måste vara uppfyllda för att man ska uppnå sådana effekter. Enligt forskning tar det fem till åtta år att skapa en varaktig förändring. Det betyder att skolor måste fortsätta med läs- och skrivutvecklande insatser efter året med  statsbidraget. Modulerna på Skolverkets läs- och skrivportal är ett utmärkt material att arbeta med, och modellen som bygger på kollegialt samarbete fungerar väl enligt Skolverkets utvärdering av provomgången.

Det gäller alltså att satsa på ett långsiktigt utvecklingsarbete istället för det tyvärr alltför vanliga misstaget att hoppa från den ena insatsen till den andra. Dessutom är det viktigt att undvika ”activity traps”, dvs. att hoppa in på åtgärder direkt utan att tillräckligt med tid lagts på att analysera vad som är rätt åtgärd. Något annat som huvudman/rektor bör tänka på om man vill få till en varaktig skolutveckling är att ge lärare förutsättningar att utvecklas såväl enskilt som kollegialt. Den enskilda utvecklingen är en starkt motiverande faktor.

Anna-Maija

Jag kände inte igen mig!

I veckan googlade jag in på Läs- och skrivportalen där jag inte varit på ett tag och upptäckte att jag inte riktigt kände igen mig. Faktiskt mycket bättre och tydligare nu. Som besökare kommer jag direkt på modulöversikt, länk till mer om Läslyftet, en kort film som presenterar Läslyftet och så det senaste. Under Aktuellt hittar jag en broschyr som presenterar Läslyftet, ramar och uppgifter för att ansöka till nästa omgång av utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare och mycket mer. Nytt är att det under 2016 kommer moduler för gymnasiet och förskolan. I modulöversikten, som du hittar som pdf-fil, presenteras de 13 moduler som finns tillgängliga våren 2016. Fler moduler presenteras så fort de är klara. Länken till sidan är: https://lasochskrivportalen.skolverket.se

båda bilderna

 Med andra ord är det viktigt att regelbundet besöka Läslyftet Läs- och skrivportal.  Det kommer hela tiden upp ny information.

/Toura Hägnesten

Nya moduler till vårterminen

MB900433229På Skolverkets hemsida har nu publicerats information om de fyra nya moduler som kommer till vårterminen.

Grundsärskolan får en till modul, utöver Strukturerad läs- och skrivundervisning. Den nya modulen heter Tematiska arbetssätt och digitala verktyg. Modulen visar hur lärare genom kommunikationsstöd och olika arbetsformer kan stötta elever i deras läs- och skrivutveckling. Exempel på undervisningsaktiviteter är att använda musik och drama som uttrycksmedel, pröva ljudsyntes och ”helordsigenkänning” och att använda bilder och symboler.

Mellanstadiets nya modul heter Skriva i alla ämnen, och i den presenteras en modell för hur undervisningen kan utgå från texters syfte och funktion. Bland annat handlar det om att utforska tankar genom skrivande, att samskriva en text och att arbeta med multimodala texter.

NO-ämnena i årskurs 4-9 får också en ny modul, Främja elevers lärande i NO, del II. Modulen ger verktyg för lärare att fördjupa sitt språkutvecklande förhållningssätt. Det görs exempelvis genom att koppla NO till samhällsrelaterade frågor och att förklara naturvetenskap för andra. Andra exempel på undervisningsaktiviteter är att läsa skönlitteratur med naturvetenskapligt innehåll och att arbeta systematiskt utifrån elevernas frågor om naturvetenskap.

Den fjärde nya modulen, Lässtrategier för skönlitteratur, riktar sig till lärare i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-9. Modulen visar hur lärare kan hjälpa elever att använda strategier för att utveckla sin läsning och analys av t.ex. romaner, dramatik, lyrik och serier. Exempel på undervisningsaktiviteter är att pröva hur olika berättarperspektiv kan påverka en text, att samtal om föreställningsvärldar och att göra stilistiska analyser.

Även om modulerna har en primär målgrupp, skriver Skolverket i de flesta fall att även andra lärarkategorier kan arbeta med dem. De tidigare publicerade modulerna hittar man på Läs- och skrivportalen.

Anna-Maija

Rätt förutsättningar för Läslyftet

sv_modul_forklaring”Rätt förutsättningar” kanske kan betyda olika saker för olika skolor eller lärargrupper. Här utgår jag dock från Skolverkets skrivningar om vad som gäller när man får statsbidrag för att genomföra Läslyftet.

När det gäller de deltagande lärarna, behöver de tid för förarbete (att läsa texter och se filmer) och för de kollegiala träffarna. Man ska läsa två moduler på ett läsår. En modul (se bilden) består av åtta delar, och varje del av fyra moment. Varje del, dvs. fyra moment, tar två veckor i anspråk. En modul tar alltså 16 veckor i anspråk. Enligt Skolverket behövs 45-60 min för förarbetet till en del (moment A), och jag skulle vilja rekommendera en timme. Texterna kan vara ganska krävande och innehåller en hel del nya begrepp. Man ska också kommentera texterna/filmerna inför träffen med de andra deltagarna. Det betyder alltså cirka en timmes förarbete varannan vecka. Efter att man läst texten och sett filmer träffas man i lärargruppen och diskuterar texterna/filmerna och planerar en elevaktivitet (moment B). För detta bör 90-120 min reserveras. Elevaktiviteten (moment C) genomförs i klassrummet. Veckan efter träffas man igen och diskuterar resultatet av elevaktiviteten (moment D). För det behövs 45-60 min.

Läslyftet har interna handledare, dvs. lärare på den egna skolan. Handledaren ska vara en legitimerad lärare eller förskollärare med minst fyra års erfarenhet av undervisning. Handledaren ska vidare ha behörighet att undervisa i svenska eller svenska som andraspråk eller på annat sätt ha tillägnat sig goda kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Dessutom ska handledaren ha erfarenhet av och intresse för att utveckla undervisningen tillsammans med andra. För en handledare med en grupp på sex till tio lärare ska tid frigöras motsvarande tio procent av en tjänst. Statsbidraget motsvarar tio procent av en genomsnittlig lärarlön. (Skolan kan få tjugo procent om man har två handledare eller om handledaren har två grupper.) Utöver detta får handledaren delta i Skolverkets handledarutbildning om sammanlagt nio dagar. Rektor får en utbildning på två dagar.

För att Läslyftet ska bli så lyckat som möjligt är det viktigt att rektor prioriterar insatsen genom att dels ge rätt förutsättningar, dels visa engagemang och intresse. Det är inte att rekommendera att planera in andra krävande utvecklingsinsatser för de deltagande lärarna.

Anna-Maija

Sök statsbidrag för Läslyftet!

LäslyftetFöre den 15 december ska statsbidrag för Läslyftet sökas. I Stockholms stad gäller att utbildningsförvaltningen som handlägger bidragsansökningarna ska ha fått in informationen om sökande skolor senast den 1 december. Rektorer har fått information om tidsplanen och planeringen inför Läslyftet. Innan man söker bör man ha gjort en analys av skolans behov, gärna på längre sikt. Statsbidrag får man i regel bara i ett år (om man överhuvudtaget beviljas det), men eftersom Läslyftet vänder sig till lärare i alla ämnen, behöver man tänka långsiktigt. Vilken lärargrupp ska delta första året? Ämnesgrupp eller ämnesövergripande? Vilken modul ska man välja?

Att lärare och handledare får rätt förutsättningar för att genomföra Läslyftet är avgörande för vilka resultat insatsen ger. Detta visas tydligt i Skolverkets utvärdering av pilotomgången av Läslyftet. För deltagande lärare gäller att tid frigörs dels för läsning av texter, dels gemensamma träffar med andra lärare en gång i veckan. Handledaren måste få tid motsvarande tio procent av en tjänst; detta täcks av statsbidraget. Dessutom får handledaren gå på en handledarutbildning på sammanlagt tio dagar i Skolverkets regi. Även rektor får en utbildning på två dagar.

Kontakta oss gärna för mer information om Läslyftet med eller utan statsbidrag:

laslyftet@stockholm.se

Anna-Maija