Visar alla blogginlägg från: december 2015

Utvärdering av Läslyftets utprövningsomgång

judgment-889219_640Centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet, har utvärderat Läslyftets utprövningsomgång. Här följer en sammanfattning av de viktigaste resultaten. Utvärderingen bygger på fyra övergripande frågor, och jag skriver om en fråga i taget. Sidhänvisningarna syftar på rapporten som finns på Skolverkets hemsida.

1. Är aktiviteterna i Läslyftet ändamålsenliga för att främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling? (s. 2-5)

Utvärderingens samlade bedömning är att Läslyftet som helhet är en ändamålsenlig insats, såväl för att främja elevers språkutveckling som för att främja en hållbar fortbildningsmodell för lärare. Teorin bakom Läslyftet (s.k. programteori och inte en empiriskt prövad vetenskaplig teori) bygger på vissa antaganden, bl.a. att om kollegialt lärande utvecklas kommer elevers språk-, läs- och skrivförmåga att successivt förbättras. Dessutom bör ett antal förutsättningar finnas, som att huvudmän och rektorer ger tillräckligt med tid till handledare och lärare att genomföra Läslyftet. Utvärderarnas bedömning av programteorin är att Läslyftet som helhet har stöd i forskning  och att såväl kort- som långsiktiga effekter med Läslyftet kan förväntas uppnås med undantag för förbättrade resultat i internationella mätningar (se s. 4).

2. Vilka förutsättningar bör finnas på skolnivå, huvudmannanivå och nationell nivå för at Läslyftets mål och intentioner ska kunna uppnås? (s. 5-7)

Det har visat sig att handledarna på olika skolor fått olika förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag, trots det avtal skolorna kan sägas ha ingått med Skolverket i och med att de fått statsbidrag. Utvärderingen bedömer det som en nödvändig förutsättning att rektorerna frigör den avtalade tiden, dvs. frigjord tid i tjänsten  (10% för en grupp på 6-10 lärare) och en möjlighet att delta i handledarutbildningen. Det har också visat sig att lärare fått olika förutsättningar, och det är nödvändigt att rektorerna även frigör tid för lärare så att de kan delta under rimliga förutsättningar. Det betyder att skolorna måste frigöra minst den av Skolverket angivna tiden. Huvudmännen måste koordinera fortbildningen, informera sig om och följa satsningen samt ge medverkande skolor stöd.

3. Hur har Läslyftet fungerat för olika skolor och lärargrupper? (s. 7-9)

Utvärderingen visar att Läslyftet överlag fungerat väl och att skillnaderna i uppfattning mellan olika kategorier av lärare på de flesta punkter var små. Det finns ett behov av att tillsammans reflektera över undervisningen och Läslyftet har fyllt ett sådant behov. Det fanns en viss tendens att lärare på skolor med lägre meritvärden bedömde satsningen något högre än lärare på skolor med högre meritvärden. Lärare i årskurserna F-3 var mer nöjda och bedömde satsningen högre än lärare i högre årskurser. Lärare i svenska bedömde genomgående satsningen som högst och mest relevant men skillnaden till vissa andra ämnen var liten. Lärare i praktisk-estetiska ämnen, idrott, engelska och moderna språk upplevde svårigheter i att pröva ut de föreslagna aktiviteterna i klasserna.

4. Vad behöver eventuellt förändras? (s. 9-13)

Det finns ingenting i utvärderingen som tyder på att själva modellen behöver ändras. De problem som synliggjorts handlar om möjligheter att tillhandahålla tid enligt modellen. Huvudmän och rektorer måste i praktiken frigöra minst den tid som Skolverket kräver av skolorna och något mer tid för att lärare och handledare ska uppleva satsningen som meningsfull, engagera sig och använda Läslyftets fortbildningsmodell och stödmaterial fullt ut. Utvärderingen visar att tempot i fortbildningen upplevts som för högt och föreslår att modulen kortas ner från åtta till sex delar. Då skulle en del kunna genomföras på tre veckor istället för två. Ett långsammare tempo skulle göra att man hinner pröva ut aktiviteterna flera gånger eller med olika elever. Texterna har till viss del varit för långa, och exemplen har till övervägande del varit inriktade på skönlitterära texter.

På sidan 12-13 i rapporten sammanfattas de viktigaste slutsatserna från utprövningsomgången i punktform. Utvärderingen ger också Skolverket, huvudmän och rektorer ett antal rekommendationer inför huvudomgången som startat under hösten 2015. Läs gärna vidare där!

Anna-Maija

Lyxigt, engagerande

Måndagen den 30/11 hade vi årets sista handledarträff . Vi var några tappra som lyckats slita oss från våra skolor trots att det lackar mot jul med allt vad det innebär på skolorna. Dagens upplägg byggde på de förväntningar som lyftes vid den förra handledarträffen och precis som tidigare träffar var tanken att de samtalsmodeller vi prövar på under mötet ska kunna användas i arbetet med läslyftsgrupperna.

Vi inledde med att alla deltagare fick berätta om något man i nuläget, utifrån arbetet med läslyftet, tyckte var positivt. Att börja ett möte med något bra ger god energi i rummet. Vi fortsatte med att titta närmare på handledares olika roller; vägvisare, supporter, avvaktare och opponent. Som vägvisare har man ansvaret för att vara tidshållare, se till att alla kommer till tals och att fokus på ämnet hålls. Rollen som avvaktare innebär att man som handledare lyssnar aktivt, både till det som sägs och det som inte sägs. Här kan man spegla och summera för att lyfta deltagares reflektioner. Supporter innebär att man bekräftar och stöttar. Syftet här är att alla ska känna att man har en viktig roll för gruppen och att ens erfarenheter har betydelse. Ibland kan man även behöva vara opponent, att ställa utmanande frågor för att mana till reflektion och fördjupning av diskussionerna. Rollerna kan växla över tid men även under ett enda möte. Var och en av deltagarna fick i en individuell kortskrivning reflektera över sin egen handledarroll i nuläget. Reflektionsfrågorna var följande:

Vem är du oftast i din handledarroll?

Hur vet du det?

Vilken av rollerna tror du att din grupp skulle beskriva dig som?

Vilken typ av handledare behöver din grupp just nu?

Finns det någon roll som du skulle behöva utveckla?

Efter kortskrivningen fick varje deltagare lyfta sina tankar i en runda. Vi presenterade även en samtalsmodell kallad ”Vattenhjulet”, en metod där ett par i taget får diskutera utifrån ett givet ämne under en begränsad tid medan de övriga lyssnar. Därefter tar nästa par vid, antingen genom att bygga vidare på det man nyss lyssnat på eller börja på en ny tråd. Hjulet fortsätter runt bordet tills paren fått diskutera. Samtalsmodellen kan användas i flera olika sammanhang för att få ett aktivt deltagande av hela gruppen. Diskussionen kan till exempel handla om något man läst eller utifrån någon aktivitet man har haft med elever. Vi var inte tillräckligt många för att kunna genomföra Vattenhjulet den här gången, så vi sparar den övningen till vårterminen.

Några utmaningar i handledarrollen som lyftes av deltagarna var hur man får ett aktivt deltagande av alla i läslyftsgruppen, hur man kan stärka motivationen för läslyftet hos deltagarna och hur man kan synliggöra lärandet som skett hos läslyftsgruppen efter den första modulen. Fler didaktiska samtalsmodeller var ett önskemål, något som vi tar med oss till planering av vårterminens handledarträffar.

Vi avslutade handledarträffen med en ettordsrunda, det vill säga att var och en fick beskriva dagens möte med ett enda ord. Vi kommer att maila ut den Powerpoint vi använde till handledarträffen till samtliga handledare samt information om datum för vårens handledarträffar. Hoppas vi ses!

Anna-Lena Ebenstål