Visar alla blogginlägg från: januari 2016

Läslyftet på min skola, del 3

liftarn-Various-sewing-toolsNu har ”min” grupp nästan avslutat första modulen; bara sista delen återstår, nämligen att läsa kursplanen och tänka efter vilka delar av den där samtal om text kan bidra till elevers lärande. Dessutom ska man fundera på möjligheten till samarbete över ämnesgränserna. Eftersom vår grupp består av lärare från olika ämnen, blir det nog ett intressant samtal.

Våra samtal har faktiskt blivit mer och mer intressanta för varje del i modulen. I början var samtalen trevande – kanske bidrog också den nya gruppkonstellationen till det. Lärarna har blivit bättre och bättre på att anpassa elevaktiviteterna till det egna ämnet – inte alldeles enkelt i alla ämnen, speciellt då de flesta exempelfilmerna handlat om läsning av skönlitteratur.

Vid det senaste samtalet som handlade om samtal om elevers egna texter berättade slöjdläraren hur hon låtit elever samtala om den bild de alltid ritar när de planerar sitt sömnadsarbete innan de sedan skriver ner sin planering. Tidigare har hon låtit elever samtala på egen hand, men nu genomförde hon samtalet utifrån Anne-Marie Körlings artikel Textsamtalet lyfter elevens texter . Såhär gick det till: Läraren samtalade med en elev i taget och uppmanade eleven att berätta mer genom att ställa öppna frågor. De andra eleverna i gruppen om fyra, fem elever lyssnade och deltog också i samtalet. Samtidigt fick de en modell för hur de skulle fortsätta samtalet på egen hand och vilka frågor de kunde ställa. Planeringstexterna som eleverna sedan skrev blev enligt läraren mycket mer kvalificerade än vad de brukar bli. Hon tyckte att hon fått ett nytt, värdefullt verktyg i undervisningen.

Vår nästa modul heter Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. Jag återkommer när vi kommit i gång med arbetet med den.

Anna-Maija

Skolinspektionens rapport och Läslyftet

bakomträdhaikuSkolinspektionen har släppt en ny rapport om läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6.

Granskningen visar att skolan måste ge grundskoleelever bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna.

”Ett mer aktivt stöd från lärarna” betyder att undervisningen måste utvecklas. Det finns förstås många sätt att göra det på, och det är ett långsiktigt arbete. Läslyftet som syftar till att utveckla elevers läsförståelse och skrivförmåga är ett sätt att ge lärare nya verktyg att använda i undervisningen. Skolor kan få statsbidrag i ett år, men det är viktigt att man arbetar med språk-, läs- och skrivutveckling även efter året med statsbidraget. Skolverkets hemsida innehåller för närvarande tolv olika moduler som behandlar språk-, läs- och skrivutveckling ur olika ämnens och stadiers perspektiv. Läslyftet handlar inte om att reducera ämnena till enbart språk utan det ämnesdidaktiska finns alltid med.

Ta gärna en titt på de olika modulerna på Läs- och skrivportalen!

Anna-Maija

Modersmålslärare i startgroparna för läslyftet

Fjorton samtalsledare för läslyftet från Språkcentrum samlades i en av Utbildningsförvaltningens lokaler torsdagen den 13 januari för ett första tillfälle av en samtalsledarutbildning. Vår utgångspunkt är de förutsättningar som vi tror kan stärka ett kollegialt lärande inom läslyftet samt att ge deltagarna tillfälle att prova några olika samtalsmetoder att använda tillsammans med sin läslyftsgrupp. Genom att få reflektera och metasamtala parallellt med att vi använder olika samtalsmetoder är vår förhoppning att man ska känna sig tryggare i rollen som samtalsledare.

Förutsättningarna för modersmålslärarna att driva och delta i läslyftet skiljer sig ganska mycket från grundskolelärarna vilket gör det ännu mer angeläget och intressant att få ta del av dessa lärares tankar, erfarenheter och förväntningar. Läslyftsgrupperna på Språkcentrum utgörs av heterogena språkgrupper som oftast träffas enbart en gång i veckan eftersom de förflyttar sig mellan ett flertal skolor under en och samma arbetsvecka.

Utifrån våra tidigare erfarenheter av att coacha grupper och de tankar och erfarenheter som vi har fått från de som redan är samtalsledare i läslyftet i grundskolan utgick vi från följande förutsättningar:

kollegialt lärande

För detta första tillfälle fokuserade vi på bubblorna Tydlig överenskommelse och Samtalsledarrollen. Att göra en tydlig överenskommelse med sin läslyftsgrupp vid starten har visat sig vara en framgångsfaktor och för att visa hur det kan gå till gjorde vi en tillsammans med gruppen av blivande samtalsledare. Förutom praktiska detaljer som datum, lokal och tid fick deltagarna lyfta sina förväntningar på sig själva, på kollegorna och på oss samtalsledare. Dessa förväntningar utgör sedan grunden till överenskommelsen. Deltagarna fick med sig utkastet för att som en första aktivitet reflektera över om man är ok med det som står, eller om man tycker att det saknas något.

Vi tittade även närmare på samtalsledarens olika roller; vägvisare, supporter, avvaktare och utmanare. Vi lyfte några tankar kring vad de olika rollerna innebär och när gruppen man leder kan behöva mer av den ena eller andra ledarrollen. En kortare praktisk övning i att lyssna aktivt och bli lyssnad på fick illustrera vikten av att ibland som samtalsledare avvakta, lyssna in andra deltagare och inte vara för snabb att komma med egna lösningar, eller ha en egen agenda som samtalsledare.

Slutligen gick vi in och tittade närmare på materialet för modul 1, Samtal om text, del 2 på Skolverkets hemsida eftersom det är den del som dessa samtalsledare kommer att starta med den här terminen. Tillsammans tittade vi på filmen med diskussionen mellan Barbro Westlund och några lärare och varje deltagare fick individuellt skriva ner några tankar utifrån vad de såg som intressant, viktigt eller förvånande. Nästa steg var att diskutera filmen genom en samtalsmodell som kallas Vattenhjulet. Modellen innebär att ett par i taget får diskutera, i det här fallet utifrån filmen, medan övriga lyssnar. Efter ett par minuter är det nästa pars tur som kan välja att fortsätta diskussionen utifrån det de nyss har hört eller ta upp nya tankar utifrån filmen. ”Hjulet” rullar vidare tills alla par har fått komma till tals.

Vid nästa tillfälle, i slutet av januari fortsätter vi med de andra förutsättningarna för kollegialt lärande. Vi som leder detta är Annica Gärdin och Anna-Lena Ebenstål, lärarcoacher för Utbildningsförvaltningen.

Uppdatering Läslyftet

updateLäsåret 2015/2016 deltar 22 grundskolor i Läslyftet med statsbidrag. Inför nästa läsår har dubbelt så många skolenheter, både grund- och gymnasieskolor, sökt statsbidrag för sammanlagt 1144 lärare! Några skolor som deltar nu har sökt även för nästa läsår. De andra fortsätter förhoppningsvis utan statsbidrag, så att flera lärare får ta del av fortbildningen och/eller att lärarna får ta del av nya moduler.

Av de fyra nya moduler som utlovats till vårterminen har tre publicerats på Läs- och skrivportalen: Främja elevers lärande i NO, del 2, Tematiska arbetssätt och digitala verktyg och Skriva i alla ämnen. Den modul vi väntar på heter Lässtrategier för skönlitteratur. De fyra modulerna finns beskrivna i ett tidigare blogginlägg. De hittills publicerade modulerna riktar sig till den obligatoriska skolan, och till hösten kommer även moduler för gymnasieskolan och för förskolan.

Vecka 5, dvs. första veckan i februari, meddelar Skolverket beslut om fördelning av statsbidrag. Då får vi alltså veta hur många lärare i Stockholm som kommer att kunna delta i Läslyftet med statsbidrag läsåret 2016/2017.

Anna-Maija

(bild: fotosearch.com)

Språket i NO-böcker för svårt och för enkelt?

P_ScienceSteg för steg. Naturvetenskapligt ämnesinnehåll som räknas (Judy Ribeck, 2015) är en avhandling där språket i 63 NO-läromedel på högstadiet och gymnasiet undersöks i förhållande till ämnesspråket i andra ämnen och i förhållande till språket i akademiska och berättande texter. Resultaten visar att de naturvetenskapliga ämnesspråken är speciella på många sätt, vilket kan vålla problem för eleverna. Redan på högstadiet innehåller de en mer utvecklad repertoar av uttrycksmedel än berättande texter. De typiska naturvetenskapliga orden är mer sällsynta i vardagsspråket än typiska samhällsvetenskapliga ord. Dessutom försvåras stadieövergången mellan högstadiet och gymnasiet av den ökande syntaktiska komplexiteten i texterna.

Samtidigt visar en jämförelse med naturvetenskapliga läromedel från 70-talet att dagens böcker språkligt är enklare. Jämfört med texter som förekommer på högskolan är NO-texterna på gymnasiet också enklare till sin språkliga utformning. Kanske är gymnasieböckerna för enkla för att eleverna ska vara förberedda för högskolestudier i naturvetenskap? Kanske är språket i högstadieböckerna för enkelt för att eleverna ska kunna lära sig naturvetenskapligt ämnesinnehåll?

Läslyftets NO-moduler bygger på didaktisk forskning om hur språkutvecklande arbete i NO-ämnena ökar elevernas lärande. Undervisningen ska som bekant vila på forskning och beprövad erfarenhet. Kollegialt arbete med Läslyftets moduler kan så småningom och under rätt förutsättningar leda till just beprövad erfarenhet.

Anna-Maija