Visar alla blogginlägg från: februari 2016

Det norska Normprojektet och Läslyftet

Mary_Pickford-deskI norska skolor  genomförs det s.k. Normprojektet i samarbete mellan forskare och lärare. Enkelt beskrivet handlar det om en skrivundervisning med mer systematik och ökad samsyn. Forskare har i samarbete med lärare formulerat och utvecklat förväntningsnormer för skrivkompetens (se Berge & Skar, 2015). Projektet visar starka resultat, vilket man kan läsa mer om i Mikael Nordenfors artikel på Skolverkets hemsida.

Så vad har detta med Läslyftet att göra? Dels har det att göra med det övergripande syftet med Läslyftet, nämligen att på sikt öka elevernas läs- och skrivförmåga. Dels, och mer konkret, handlar det om att den modell som den förändrade norska skrivpedagogiken bygger på, det s.k. Skrivhjulet, återfinns i Läslyftets ”mesta” skrivmodul.

Modulen Skriva i alla ämnen (åk 4-6) bygger på Skrivhjulet. Det är en modell som poängterar att skrivande är en aktivitet och att vi handlar i texten med ett visst syfte.  Modulen syftar till att stödja lärare i att utveckla undervisningen så att eleverna får möjlighet att skriva i alla ämnen. En central utgångspunkt är att skrivande främjar elevernas kunskapsutveckling. De får därigenom möjlighet att dels utveckla tankar i ämnet, dels kommunicera sitt kunnande med andra genom texter. 

En version av modulen för årskurs 7-9 är på gång och kommer att publiceras före nästa läsårsstart.

Anna-Maija

Läslyftet på förskolan

Neu-Holland, Vorlesen im KindergartenLäslyftets syfte är att stärka elevers läsförståelse och skrivförmåga. Den obligatoriska skolan har haft en möjlighet att söka statsbidrag för Läslyftet redan inför läsåret 2015/2016 och gymnasieskolan har samma möjlighet inför nästa läsår. Förskolan omfattas inte av statsbidraget för Läslyftet, men det kommer att finnas två moduler som riktar sig till förskolan. Arbetet med att ta fram modulerna pågår under våren, och senast till hösten 2016 ska modulerna finnas på Läs- och skrivportalen.

Den ena modulen, Flera språk i förskolan, kommer att handla om hur man kan ge flerspråkiga barn förutsättningar att utveckla alla sina språk. Såväl personalens förhållningssätt som den språkliga stimulansen betonas. En viktig utgångspunkt är att flerspråkighet är en tillgång för både individen och för samhället.

Den andra modulen heter Läsa och skriva i förskolan. Den kommer att handla om hur personalen på förskolan kan arbeta för att uppmuntra och väcka intresse för skriftspråket. Exempelvis kan läsande förebilder och läsmiljö stimulera barnens språkutveckling. I modulen presenteras verktyg för att arbeta med högläsning, samtal om text och berättande.

Anna-Maija

Gör om tips och råd till frågor!

thWRVNSPLMHandledarutbildningen börjar lida mot sitt slut. Den här veckan har vi haft dag 7 och 8; återstår bara en dag i april. Som vanligt innehöll dagarna både föreläsningar och metahandledning. Tarja Alatalo föreläste om förmågor och färdigheter att erövra för att komma upp i läsflyt. Hon talade bland annat om lässtrategier och läsförståelsestrategier – hon gjorde alltså en skillnad på dessa begrepp. Hon diskuterade också begreppen läsning och läsförståelse och hur dessa kan förstås. För lärare handlar det om att identifiera de barn som tycks kunna läsa men som faktiskt inte förstår det de läser. Alatalo är redaktör för boken Läsundervisningens grunder, där man kan ta del av många läsforskares rön angående den tidiga läsundervisningen.

Catarina Schmidt var utbildningsdagarnas andra föreläsare. Hennes föreläsning hette Läsa och skriva i alla ämnen – ett sammanhang för lärande. Hon talade om vikten av att skapa ett sammanhang för lärandet och att det förstås inte finns ett rätt sätt. I skolan finns en viss tendens att anamma en metod som den för tillfället förhärskande. Vi problematiserade sådana metoder och diskuterade riskerna – men också vinsterna-  med dessa. Ett kritiskt förhållningssätt är viktigt!

Föreläsningarna var mycket givande, men det som ändå är det viktigaste på handledarutbildningen är ”handledning på handledning”. Vi är indelade i grupper om ett tiotal deltagare, och varje grupp leds av en handledare från högskolan (i vårt fall Högskolan Dalarna). Till den här gången hade vi fått i uppgift att ta med oss en skriftlig reflexion kopplad till handledarrollen från våra egna Läslyftsgrupper. Först presenterade vi dessa i mindre grupper för att försöka hitta minsta gemensamma nämnare i de olika reflexionerna. Detta diskuterades sedan i den större gruppen.

Istället för att ge tips och råd till varandra försöker vi ställa utmanande frågor. Det är jättesvårt! Man blir så engagerad och vill hjälpa varandra. Något som underlättar är en tydlig metod, exempelvis att en deltagare berättar om ett problem och att de andra sedan ställer var sin fråga för att få mer kunskap om problemet. Nästa runda kan handla om förslag till lösning, men dessa ska också med fördel ställas som frågor. Vi lyckades inte hundraprocentigt men bättre än i början av utbildningen.

Tyvärr är det bara en gång kvar – grattis till er som har handledarutbildningen framför er under nästa läsår!

”jag har med mig nya samtalsverktyg och ny energi för arbetet”

Citatet är från tillfälle två i samtalsledarutbildningen för Språkcentrums handledare i läslyftet. Vi startade med att läsa igenom förslaget till överenskommelsen igen för att se om alla ansåg att de förväntningar på varandra och samtalsledarna som formulerats vid förra tillfället var rimliga och därefter fastställde vi gruppens överenskommelse. Tanken är att de blivande läslyftshandledarna skall kunna göra en liknande överenskommelse med sina läslyftsgrupper. Vi lyfte även att det kan vara en bra idé att ta upp frågan om användning av mobiler och datorer under mötena, vikten av tidspassning samt hur man tänker kring dokumentation av det som sägs. Det är inte alltid detta kommer upp spontant när man gemensamt ska skriva en överenskommelse men om det visar sig att det inte fungerar längre fram  kan det vara bra kunna relatera till att man har kommit överens om det.

Att ha med sig ett batteri av reflekterande, öppna frågor som samtalsledare för att tydliggöra det som sägs, utmana deltagarna och se saker ur flera olika perspektiv är ett stöd i samtalsledarrollen . I syfte att känna sig mer trygg med att ställa frågor fick deltagarna öva tre och tre. En  ställde frågor, en pratade och en observerade. Observatören fick sedan återge för de andra två  vad han/hon lagt märke till. En av iakttagelserna som gjordes var att den som pratar kommer med stöd av de reflekterande frågorna oftast framåt av sig själv och finner lösningar på eventuella dilemman. En utmaning för den som ställer frågor är att hålla tillbaka den egna agenda och sina egna förslag till lösningar.

Vi lyfte därefter gruppers olika utvecklingsfaser utifrån Susan Wheelans modell med utgångspunkt från hur samtalsledarrollen kan förändras över tid beroende på var gruppen befinner sig. Genom att konkret prova samtalsmodellen ”Fyrklövern” fick lärarna både besvara och ställa frågor kring vad de såg som sina styrkor och utmaningar i rollen som samtalsledare samt vad man skulle vilja uppnå med sin läslyftsgrupp. Modellen är ett sätt att snabbt hämta in gruppens tankar kring vissa specifika frågeställningar för att se vad man vill utveckla vidare. Avslutningsvis lyfte vi några vanliga utmaningar i rollen som samtalsledare och delgav våra erfarenheter hur vi som lärarcoacher brukar försöka bemöta dessa utmaningar.

Vid nästa tillfälle kommer alla ha startat med sina läslyftsgrupper och vi ser fram emot ett erfarenhetsutbyte av såväl framgångar som utmaningar. Som några av deltagarna formulerade i sin avslutande Exit note: ”att komma med nya erfarenheter från verkligheten, få feedback och ta mig ytterligare ett steg i min utveckling av samtalsledarskapet”.

Anna-Lena Ebenstål

Minst 810 lärare i Läslyftet i Stockholms stad nästa läsår!

LäslyftetIgår meddelade Skolverket beslut om statsbidrag för Läslyftet nästa läsår. I Stockholm får 810 nya lärare delta och sjuttio nya handledare utbildas enligt beslutet. Det är en bra tilldelning även om intresset var ännu större: Skolorna i Stockholm ansökte för över ettusen lärare. Eftersom intresset i landet var så stort beviljades inte statsbidrag för det antal lärare som ansökte för andra året. Vi i Stockholm hoppas kunna lösa det så att alla som vill kan delta.

Pågående läsår deltar 26 skolor i Läslyftet med statsbidrag i Stockholm. Många av dem kommer att fortsätta även nästa läsår utan statsbidrag med nya grupper och kanske i långsammare tempo. Istället för att läsa två moduler under ett läsår, vilket man måste göra när man deltar med statsbidrag, kan man läsa en modul. Antalet deltagare i en grupp är också valfritt då.

Under februari månad får skolorna besked om statsbidraget.

Anna-Maija