Visar alla blogginlägg från: september 2016

Till deltagare i Läslyftet

Mary_Pickford-deskFoU-enheten på utbildningsförvaltningen anordnar en seminarieserie för deltagare i Läslyftet. Under hösten är det två föreläsningar (handledarna får samma föreläsningar under handledarutbildningen).

Den 12 oktober håller Ewa Bergh Nestlog föreläsningen ”Varför ska vi skriva i skolan?”. Plats: Piperska muren, Scheelegatan 14. Tid: 17.00-18.30. Vi bjuder på fika.

Den 1 december föreläser Kristina Danielsson om ”Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”

Anmälan senast den 3/10 till Ewa Bergh Nestlogs föreläsning. Begränsat antal platser.

Klicka på länken nedan:

https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100019

Vi återkommer med närmare information om lokal och en anmälningslänk till Kristina Danielssons föreläsning, men boka gärna in datumet i era kalendrar redan nu!

Välkomna!

Anna-Maija

Utvärdering av 13 moduler i Läslyftet

sv_modul_forklaringUmeå universitet (Centrum för utvärderingsforskning, UCER) har fått i uppdrag att utvärdera Läslyftet. Den första delrapporten har nu kommit ut (länk). I delrapporten, som skrivits av Astrid Roe och Michael Tengberg,  utvärderas de första 13 modulerna en efter en. Sammanfattningsvis kan man säga att rapporten innehåller både ris och ros. Det positiva är att materialet tycks relevant och användbart, att det presenteras på ett bra sätt, att texterna och filmerna kompletterar varandra och att det finns en stor variation av språk-, läs- och skrivdidaktiska perspektiv. Det som rapporten bland annat pekar ut som förbättringsområden är att forskningsperspektiven som modulerna grundas på nästan enbart är sociokulturella, att det presenteras få belägg för den föreslagna undervisningens effektivitet och att följande centrala områden inte behandlas tillräckligt grundligt i de 13 modulerna: den första skriv- och läsundervisningen, elever med läs- och skrivsvårigheter, flerspråkiga elever, läsning på nätet och läsning av multimodala texter. Nu finns fler än 13 moduler publicerade och flera är på gång. Skolverkets ambition är att ta till sig av kritiken och  åtgärda bristerna i de nya modulerna. Under våren 2017 kommer en ny rapport där de nya modulerna utvärderas.

Här följer hela sammanfattningen av rapporten:

”Den sammanfattande bedömningen av innehållet i de 13 första läslyftsmodulerna är således att det förefaller vara relevant och användbart för de syften det avser. Överlag presenteras materialet på ett sätt som är anpassat för mottagarna, text- och filmmaterial kompletterar varandra väl och det finns en stor variation av språk-, läs- och skrivdidaktiska perspektiv, vilket torde lägga god grund för kompetensutveckling av lärare i olika ämnen och stadier. I materialet görs också en god och många gånger konkret användning av de senaste decenniernas läs- och skrivdidaktiska forskning i Norden och i de anglosaxiska länderna.

Samtidigt noterar vi att de forskningsperspektiv som lagts till grund för modulinnehållet i hög grad avgränsar sig till sociokulturella perspektiv och literacyperspektiv, samt att få empiriska belägg presenteras för den föreslagna undervisningens effekter. Även frågan
om hur modeller och metoder ska anpassas till elevers olikheter menar vi kan utvecklas i flera av modulerna.

Vidare har vi uppmärksammat områden som borde betraktas som centrala ifråga om skolans läs- och skrivundervisning men som inte behandlas tillräckligt grundligt i Läslyftet. Till dessa områden hör den första läs- och skrivundervisningen, undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter samt undervisning för elever med annat
modersmål än svenska. Även läsning av texter på nätet liksom läsning av multimodala texter är områden som borde behandlas i Läslyftet.

I en kommande delrapport, som planeras kunna presenteras under våren 2017, kommer resterande moduler att analyseras efter samma linjer som i denna rapport. I den rapporten görs också en samlad analys och bedömning av samtliga moduler.”

Anna-Maija

Litteraturdidaktisk trappa

3210575245_7ed17862a8I mitt förra inlägg lovade jag att återkomma till litteracitetskonferensen i Åbo. Ett av seminarierna jag deltog i handlade om en litteraturdidaktisk trappa. Seminariet hölls av Katarina Rejman och byggde på hennes avhandling om litteraturundervisningen på högstadiet i svenskspråkiga skolor i Finland (Litteratur och livskunskap – modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7-9).

Den litteraturdidaktiska trappan, som är tänkt att användas som ett arbetsredskap för läraren, består av sex steg. På varje trappsteg sker ett didaktiskt ställningstagande. De sex stegen är kontext, text, strategi, kompetens, elevtext och kunskap. Här följer exempel på didaktiska val för varje trappsteg (se vidare s. 203 i avhandlingen):

Kontext: Vilka möjligheter, resurser och begränsningar ger skolan som kontext?

Text: Vilka texter ska läsas? Vem bestämmer det? Varför?

Strategi: Vilka lässtrategier behöver eleven för att kunna tillägna sig texten?

Kompetens: Vilken kompetens (t.ex. kulturell) behöver eleven för att kunna tillägna sig texten?

Elevtext: Hur synliggörs elevens läsning?

Kunskap: Vad har eleven lärt sig?

Syftet med Rejmans avhandling är att bidra till kunskapsutvecklingen om hur modersmålslärare i svenska tänker om litteraturens potential i elevens livskunskapsutveckling. Undersökningen bygger på intervjuer med  nitton högstadielärare i svenska som modersmål. En fråga som undersökningen enligt Rejman inte ger svar på är vad man undervisar när man undervisar i litteratur. Det finns brister i litteraturdidaktiken, och läroplanen beskriver inte progression eller utveckling av elevernas läskompetens. I avhandlingen presenteras därför den ovan beskrivna litteraturdidaktisk trappan som alltså kan fungera som ett verktyg i litteraturundervisningen.

Anna-Maija

Bild: Esteban Chiner