Utvärdering av 13 moduler i Läslyftet

sv_modul_forklaringUmeå universitet (Centrum för utvärderingsforskning, UCER) har fått i uppdrag att utvärdera Läslyftet. Den första delrapporten har nu kommit ut (länk). I delrapporten, som skrivits av Astrid Roe och Michael Tengberg,  utvärderas de första 13 modulerna en efter en. Sammanfattningsvis kan man säga att rapporten innehåller både ris och ros. Det positiva är att materialet tycks relevant och användbart, att det presenteras på ett bra sätt, att texterna och filmerna kompletterar varandra och att det finns en stor variation av språk-, läs- och skrivdidaktiska perspektiv. Det som rapporten bland annat pekar ut som förbättringsområden är att forskningsperspektiven som modulerna grundas på nästan enbart är sociokulturella, att det presenteras få belägg för den föreslagna undervisningens effektivitet och att följande centrala områden inte behandlas tillräckligt grundligt i de 13 modulerna: den första skriv- och läsundervisningen, elever med läs- och skrivsvårigheter, flerspråkiga elever, läsning på nätet och läsning av multimodala texter. Nu finns fler än 13 moduler publicerade och flera är på gång. Skolverkets ambition är att ta till sig av kritiken och  åtgärda bristerna i de nya modulerna. Under våren 2017 kommer en ny rapport där de nya modulerna utvärderas.

Här följer hela sammanfattningen av rapporten:

”Den sammanfattande bedömningen av innehållet i de 13 första läslyftsmodulerna är således att det förefaller vara relevant och användbart för de syften det avser. Överlag presenteras materialet på ett sätt som är anpassat för mottagarna, text- och filmmaterial kompletterar varandra väl och det finns en stor variation av språk-, läs- och skrivdidaktiska perspektiv, vilket torde lägga god grund för kompetensutveckling av lärare i olika ämnen och stadier. I materialet görs också en god och många gånger konkret användning av de senaste decenniernas läs- och skrivdidaktiska forskning i Norden och i de anglosaxiska länderna.

Samtidigt noterar vi att de forskningsperspektiv som lagts till grund för modulinnehållet i hög grad avgränsar sig till sociokulturella perspektiv och literacyperspektiv, samt att få empiriska belägg presenteras för den föreslagna undervisningens effekter. Även frågan
om hur modeller och metoder ska anpassas till elevers olikheter menar vi kan utvecklas i flera av modulerna.

Vidare har vi uppmärksammat områden som borde betraktas som centrala ifråga om skolans läs- och skrivundervisning men som inte behandlas tillräckligt grundligt i Läslyftet. Till dessa områden hör den första läs- och skrivundervisningen, undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter samt undervisning för elever med annat
modersmål än svenska. Även läsning av texter på nätet liksom läsning av multimodala texter är områden som borde behandlas i Läslyftet.

I en kommande delrapport, som planeras kunna presenteras under våren 2017, kommer resterande moduler att analyseras efter samma linjer som i denna rapport. I den rapporten görs också en samlad analys och bedömning av samtliga moduler.”

Anna-Maija

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.