Visar alla blogginlägg från: oktober 2016

Nya moduler för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Laslyftet, SkolverketInför vårterminen planerar Skolverket att publicera två nya moduler för gymnasiet och en ny modul för gymnasiesärskolan. Den ena gymnasiemodulen heter Läsning av skönlitteratur och riktar sig i första hand till lärare i svenska. Modulens syfte är att ge lärare en orientering om och verktyg för läsning av och undervisning i litteratur. En övergripande fråga är varför vi läser skönlitteratur i skolan. De verktyg som ges rör genomförande av litteratursamtal, bruk av litterär analys och litterära begrepp. Modulen handlar också om narratologiska och intermediala undervisningsupplägg samt undervisning i och om litteraturhistoria.

Den andra modulen för gymnasiet heter Grundläggande litteracitet för nyanlända elever och handlar om hur man kan arbeta med nyanlända ungdomar som inte haft möjlighet att lära sig läsa och skriva. Arbetet med att utveckla deras grundläggande litteracitet sker i ett kommunikativt, socialt sammanhang med stöd av digitala verktyg. Ett övergripande förhållningssätt är att vidareutveckla de resurser ungdomarna har med sig och att låta meningsfullhet och intresse vara starka drivkrafter. Målgruppen för modulen är i första hand lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare som undervisar i åk. 7-9 eller på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Den nya modulen för gymnasiesärskolan, Narrativt skrivande, handlar både om elevers berättande och om deras narrativa skrivande. Skolan är en central arena för att elever ska kunna bli delaktiga i olika berättartraditioner. I modulen får lärare redskap för att på ett systematiskt sätt arbeta med elevernas berättelseskapande. Modulen riktar sig i första hand till lärare som undervisar i gymnasiesärskolan (oavsett program).

Redan publicerade moduler hittar du här.

Anna-Maija

Nya grundskolemoduler till vårterminen

f6488a68-c104-4ef7-8023-12fafae48e5fDet börjar bli dags att välja modul för vårterminen för skolor som arbetar med Läslyftet med statsbidrag. På Läs- och skrivportalen finns för närvarande tretton moduler för grundskolan och två för grundsärskolan. Till vårterminen, förhoppningsvis redan före jul, kommer två nya moduler att publiceras. Den ena, Från vardagsspråk till ämnesspråk, ger en introduktion till hur lärare kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. I modulen visas hur samtal, läsande och skrivande kan leda till fördjupade kunskaper i olika ämnen, såväl teoretiska som praktisk-estetiska. Enligt Skolverket innehåller modulen ett flertal exempel från praktisk-estetiska ämnen, något som skolor efterlyst. Målgruppen för modulen är i första hand lärare och förskollärare i F-åk 9.

Den andra nya modulen heter Grundläggande litteracitet för nyanlända äldre elever. Modulen presenterar hur man kan arbeta med nyanlända ungdomar som inte haft möjlighet att lära sig läsa och skriva. Arbetet med att utveckla deras grundläggande litteracitet sker i ett kommunikativt, socialt sammanhang med stöd av digitala verktyg. Ett övergripande förhållningssätt är att vidareutveckla de resurser ungdomarna har med sig och att låta meningsfullhet och intresse vara starka drivkrafter. Målgruppen för modulen är i första hand lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare som undervisar i åk. 7-9 eller på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Anna-Maija

Hur läser ”goda läsare”?

ChildWithBook2-300pxSenaste numret av Forskning om undervisning och lärande (ForskUL), en vetenskaplig tidskrift om praktiknära forskning, handlar om undervisning och lärande i svenska (se tidigare blogginlägg). Något som debatteras flitigt bland svensklärare är lässtrategier, och en av artiklarna i ForskUL volym 4, nr 2 2016 tar upp just lässtrategier. Här ges en kort sammanfattning; läs gärna den välskrivna artikeln i sin helhet!

Yvonne Hallessons artikel Lässtrategier för att lyckas – om hur högpresterande elever gör när de läser visar bland annat att dessa elever använder flera olika strategier men att de också anpassar läsningen till typen av text och till vilken kunskap de söker i texten. I artikeln betonas därför vikten av att arbete med lässtrategier sker i autentiska lässituationer där även textmedvetenhet och genremedvetenhet är viktiga aspekter. De deltagande eleverna går i årskurs 1 på gymnasiet, vilket gör att artikeln är relevant för såväl högstadiet som gymnasiet.

Utifrån studiens resultat föreslås att arbete med att utveckla lässtrategier sker i konkreta textrelaterade undervisningssituationer där textinnehållet fokuseras. Vikt ska också läggas vid att göra eleverna medvetna om olika genrer och deras typiska drag, och då diskutera och pröva möjliga sätt att läsa olika slags texter på. Det är alltså viktigt att arbetet med lässtrategier sker i ett naturligt sammanhang och inte som isolerad färdighetsträning. Elever får då möjlighet att både utforska vilka strategier som kan användas för olika texter och även hitta sig själva som läsare och vilka strategier som fungerar för dem.

Anna-Maija

Planera för Läslyftet 2017/2018 – sista läsåret med statsbidrag

update

FoU-enheten anordnar fyra informationsträffar inför sista läsåret med Läslyftet med statsbidrag. Anmäl dig till en träff:

Träff 1: Den 20/10 kl. 16-17 i Salen, Hantverkargatan 3A, 1 tr. https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100389

Träff 2: Den 27/10 kl. 16-17 i Mälarsalen, Hantverkargatan 3B. https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100393

Träff 3: Den 9/11 kl. 16-17 i Salen (se ovan).  https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100391

Träff 4: Den 16/11 kl. 16-17 i Eldkvarn, Hantverkargatan 2F. https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100395

Skolverkets hemsida hittar man information om Läslyftet, exempelvis diskussionsunderlaget Planera och organisera för Läslyftet.

Även på Läslyftet Stockholms sida på Pedagog Stockholm finns information och en länk till vår blogg.

Vid frågor, kontakta oss:

laslyftet@stockholm.se

Anna-Maija