Visar alla blogginlägg från: november 2016

Seminarier om språkutvecklande arbete för bild- och slöjdlärare

bakomträdhaikuEtt erbjudande för bild- och slöjdlärare:

Vi erbjuder dig som är bild- eller slöjdlärare tre seminarieträffar med inslag av workshops om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i bild- och slöjdämnet. Du får en möjlighet att lyssna på aktuell forskning och att utbyta erfarenheter med andra bild- och slöjdlärare

För att seminarieserien ska ge så mycket som möjligt avser en anmälan samtliga tre tillfällen: den 19 januari, den 23 februari och den 30 mars, kl. 14.30 – 17.00.

Lokalen är Insikten, Hantverkargatan 2F.

Anmälan senast 17/12. Begränsat antal deltagare, så först till kvarn gäller.

Här anmäler du dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=99253

Vid frågor, kontakta Birgitta Thorander eller Anna-Lena Ebenstål

Vad händer på handledarutbildningen?

IMG_6895Det var ett gediget program på handledarutbildningens tillfälle 3 för Läslyftshandledarna i Stockholms kommunala skolor. Innehållet i utbildningen handlar om handledning,  samtalsmetoder och didaktik. Första dagen var det fokus på didaktik, närmare bestämt på multimodalitet i didaktiskt arbete. Kristina Danielssons föreläsning handlade om multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete och Lisa Molin talade om läsande och skrivande i digitaliserade klassrum. Molins föreläsning handlade om vad text, läsande och skrivande kan vara idag och vilka läskompetenser barn och unga behöver utveckla. Jag återkommer till Molin när hennes licentiatuppsats inom kort blir publicerad. Danielsson talade om meningsskapande som design (t.ex. Selander & Kress, 2010), när flera modaliteter samspelar och skapar en helhet. Olika modaliteter ”gör olika jobb”, och därför är det viktigt att man inte bara slentrianmässigt lägger in exempelvis en bild utan funderar på vad som är syftet med texten och vad bilden kan tillföra. Den kanske bara förvirrar?

Den andra dagens ämnesdidaktiska föreläsningar handlade om explicit språkutvecklande arbete. Karin Rehman föreläste för högstadie- och gymnasielärarna och Kristina Ansaldo för låg- och mellanstadielärarna. Förutom att beskriva olika teoretiska utgångspunkter för explicit språkutvecklande arbete, lyfte Rehman upp en konkret aspekt – hur gör man? Hon visade flera exempel från sin egen undervisning med nyanlända elever och berättade också om ett studiebesök i Australien (länk till ppt). Även Ansaldo gav en teoretisk grund till sin föreläsning. Bland annat tog hon upp de sex basgenrerna enligt Sydney-modellen. Indelningen i genrerna handlar om syftet med texten, alltså vad författaren vill uppnå med texten. Eleverna behöver lära sig hur texten organiseras för att bäst uppnå syftet och vilka språkliga drag som är typiska för de olika genrerna. Hur det kan gå till i praktiken visade hon genom ett konkret exempel på undervisning om träd på lågstadiet (länk till ppt).

admin-ajax

Tre av utbildningsförvaltningens lärarcoacher, Katarina Olsson, Andreas Hernvald och Matilda Östman, föreläste om grupprocesser och om att möta motstånd i arbetsgrupper. Föreläsningens syfte var att ge verktyg för att kunna möta grupper i olika situationer. Bland annat tog föreläsningen upp hur grupper utvecklas genom olika faser och vilka olika behov en grupp kan ha. Andra frågor som lyftes fram var hur man kan påverka en grupp och vilka utmaningar man kan ställas inför som ledare. Förutom en teoretisk inramning gav föreläsningen flera konkreta förslag på hur man kan göra, till exempel genom olika samtalsmodeller (länk till ppt).

Ett viktigt inslag (av utvärderingarna att döma det viktigaste) är det s.k. basgruppsarbetet som organiseras i grupper om ungefär tio lärare. I basgrupperna bearbetas alla föreläsningarna men framför allt handlar basgruppsarbetet om praktiska övningar om olika samtalsmodeller. Syftet med de olika modellerna eller metoderna är ett aktivt deltagande, ett djup i diskussionen och att hålla fokus på det som är ämnet för samtalet. Bland modellerna som praktiserats kan nämnas dilemma i grupp, vattenhjulet och akvariet. Tanken är att handledarna lär sig modellerna på utbildningen för att sedan kunna praktisera dem i Läslyftsgruppen på den egna skolan.

Av detta läsårs handledarutbildning återstår två tillfällen, ett tvådagars i januari och en avslutande dag i mars. Planeringen för nästa års handledarutbildning, som troligen blir den sista, inleds inom kort. Den 30 november är sista dagen att anmäla önskemål om deltagande i Läslyftet med statsbidrag nästa läsår, som också är det sista läsåret med statsbidrag.

Anna-Maija

Språk- och kunskapsutvecklande arbete i bildämnet

bridge-113194_1920Vi erbjuder dig som är bildlärare tre seminarieträffar med inslag av workshops om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i bildämnet. Du får möjligheter att lyssna på aktuell forskning och utbyta erfarenheter med andra bildlärare

För att seminarieserien ska ge så mycket som möjligt innebär en anmälan att man deltar samtliga tre tillfällen.

Datumen är 19/1, 23/2, 30/3. Lokal är i Utbildningsförvaltningens lokal Insikten, Hantverkargatan 2F. Tid: 14.30 – 17.00.

Anmälan senast 17/12, begränsat antal deltagare, först till kvarn gäller.

Här anmäler du dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=99253

Anna-Maija

Läsförmåga eller matematikförmåga – det är frågan

wood-736714_1920I en ny avhandling belyser Anneli Dyrvold behovet av att undervisa om hur man läser matematikuppgifter. I studien har hon undersökt matematikuppgifter i PISA och i ämnesprovet för årskurs 9. Det finns en risk att läsförmåga snarare än matematikförmåga testas. Detta är fallet om de ord som används i proven skiljer sig mycket från de ord elever är vana vid i sina matteböcker.

– Vi ser det som självklart att elever från skolstarten stegvis får lära sig läsa naturligt språk men när det gäller matematikens språk så tenderar vi att anta att elever genom att lära sig räkna också självklart lär sig läsa matematik. Min forskning visar på egenskaper i uppgiftstext som är svåra att läsa och som det dessutom är viktigt att kunna läsa som del i en matematikförmåga. Därför är det viktigt att elever faktiskt får stöd i att utveckla en sådan matematisk läsförmåga, säger Anneli Dyrvold.

Att matematikuppgifter är svåra att läsa är i vissa fall rimligt och i andra fall inte, enligt studien. Om matematikuppgifter innehåller ovanliga ord som dessutom är ovanliga i matematikböcker medför det risk att läsförmåga och inte matematikförmåga testas i prov. Däremot visar forskningen att till exempel uppgifter med många olika betydelserelationer mellan ord, bilder och symboler är svåra men att det ingår i en matematisk läsförmåga att tolka dessa uppgifter. En sådan läsförmåga ingår rimligen i det som i skolans kursplaner kallas kommunikationskompetens och ett matematikprov förväntas därför testa denna kompetens.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Källa: Pressmeddelande, Umeå universitet

Anna-Maija

Sista chansen att söka statsbidrag för Läslyftet!

Nästa läsår är den sista möjligheten att genomföra Läslyftet med statsbidrag, och det är hög tid att planera för det om man vill delta. Vad är då Läslyftet och hur gör man för att söka? Bland annat de frågorna besvaras i denna korta presentation:

http://video.stockholm.se/secret/14710134/483e9a5d3ce2d293bf4ba87b47564ffe

Det finns också en möjlighet att komma på någon av följande informationsträffar:

Den 9 november i Salen, Hantverkargatan 3A. Anmälan här.

Den 16 november i Eldkvarn, Hantverkargatan 2F. Anmälan här.

Kontakta oss gärna!

Anna-Maija

anna-maija.norberg@stockholm.se

tel. 08-508 33678