Visar alla blogginlägg från: oktober 2017

Skrivundervisning på lågstadiet

Förra veckan disputerade Daroon Yassin Falk med sin avhandling: Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3. Studiens fokus har varit att belysa vilket lärandestöd som eleverna eDaroon Yassinrbjuds inom ramen för de olika skrivprojekten och vilka texter som eleverna skriver. Avhandlingens frågor har besvarats genom en analys av skrivförlopp, textsamtal och texter.

Författaren konstaterar att eleverna får en varierad skrivundervisning, och hon menar att den dystra bild som framträtt i studier om läsande och skrivande i skolan inte stämmer med helhetsbilden i hennes studie. Det som bland annat lyfts fram i tidigare studier är en avsaknad av explicit undervisning, vilket alltså inte stämmer i det här klassrummet, även om undervisningen förstås alltid kan utvecklas.

Eleverna får möta många olika skrivuppgifter och texter. Det handlar om sagor, insändare, instruktioner och faktatexter. Därmed får eleverna skriva berättelser om en fantasivärld, lära sig att göra sin röst hörd i en viktig fråga, beskriva hur man gör något och fastställa vedertagen kunskap med egna ord. En likhet mellan de olika skrivprojekten är att en modelltext läses i helklass. Gemensamt är också att samtal pågår i samband med varje aktivitet, både inför och under skrivandet.

Studien visar, precis som tidigare studier, att undervisningen tydligt präglar de texter som eleverna skriver. Ett exempel är att en undervisning där texternas funktion framstår som oklar resulterar i texter där relationen mellan form och funktion är oklar. Så blir det med instruktionerna som eleverna skriver vilka snarast liknar beskrivningar av exempelvis skolans ordningsregler, istället för instruerande sekvenser som leder fram till ett bestämt mål. Även under sagoprojektet finns en otydlighet, då läraren inte undervisar om berättelsestrukturen i sagor, vilket alltså syns i elevsagorna.

Det skrivprojekt som framstår som mest lyckat och som eleverna också enligt författaren tyckte var roligast och mest engagerande att arbeta med, är insändarprojektet. De textsamtal som var utgångspunkten för arbetet syftade till att utveckla elevernas förståelse för insändartexters funktion. De insändartexter som lästes gemensamt diskuterades inte utifrån att de argumenterar, beskriver eller berättar utan snarare vad man kan uppnå med att skriva en insändare, som att ge uttryck för egna åsikter, väcka offentlig debatt i en fråga eller klaga på någonting.

Yassin Falks avhandling kan läsas av alla som är intresserade av skrivdidaktiska frågor. Mest relevant är den inom lärarutbildning och bland verksamma lärare inom de tidiga skolåren.

Anna-Maija

Läslyftet på Leda lärande

På måndag nästa vecka, den 9 oktober, är det dags för Leda lärande, konferensen för karriärlärare och skolledare i Stockholms stad. Läslyftet StockPioner1holm finns representerat under eftermiddagens andra seminariepass med titeln Hur kan Läslyftet bidra till hållbar skolutveckling? Seminariet inleds med att forskargruppen från Linköpings universitet presenterar hur de tillsammans med uppföljningsenheten på utbildningsförvaltningen arbetat fram en gemensam forsknings- och utvärderingsstrategi för Läslyftet. Därefter presenterar forskargruppen och uppföljningsenheten preliminära resultat från pågående studier. Data har samlats in genom två enkätundersökningar som riktade sig till alla deltagande lärare under förra året, genom handledar- och rektorsintervjuer och genom klassrumsobservationer.

Efter de inledande presentationerna leder forskargruppen en workshop där deltagande karriärlärare och skolledare med utgångspunkt från presentationerna bidrar till analysen genom att ge sin syn på vilka förutsättningar som är centrala för att strategiska satsningar som Läslyftet kan bli långsiktigt hållbara. Passet avslutas med en sammanfattande reflektion.

Välkommen till Waterfront, plan 5, Balkongen!

Anna-Maija