Effekter av Läslyftet, del 2

Läs o skrivportalen 151115I ett tidigare blogginlägg skrev jag om Skolverkets utvärdering av Läslyftet och lovade att återkomma om den utvärdering och forskningsinsats som utbildningsförvaltningen i Stockholm genomfört i samarbete med Linköpings universitet. Det arbetet blev klart under hösten, och resultaten har presenterats på seminarier och workshops för bland annat skolledare. De deltagande skolorna har fått en utvärderingsrapport gällande den egna skolan. Dessutom finns en generell sammanställning av utvärderingen och en forskningsrapport. Mejla mig om ni är intresserade av de två sistnämnda rapporterna, så skickar jag dem!

Kortfattat visar resultaten av forskningen att Läslyftet varit uppskattat, att det skett förändringar av både undervisnings- och fortbildningskulturen och att vissa effekter hos eleverna uppstått under den relativt korta tid som Läslyftet  pågått. Det saknas dock en strategi och en uttalad organisering för hur resultatet ska tas om hand på ett långsiktigt sätt. Det fortsatta arbetet med läs- och skrivutveckling är inte tillräckligt genomtänkt eller strukturerat.

Förstelärare som också är handledare används i högre grad i det fortsatta arbetet än handledare som inte har en förstelärartjänst. Detta kan enligt studien tyda på att karriärreformen har implementerats, och att förstelärarnas kompetens utnyttjas strategiskt i utvecklingsarbeten på skolorna.

Initiering och genomförande av Läslyftet har fungerat väl på förvaltningsnivå. Samtidigt visar studien att förvaltningen, liksom de studerade skolorna, saknar en uttalad och tydlig utvecklingsstrategi för hur resultatet av Läslyftet efter det att det har avslutats ska tas om hand och följas upp.

De undersökta skolorna saknar inte bara en tydlig strategi för hur utvecklingsarbete ska bedrivas för att uppnå en hållbar skolutveckling utan även strategier för hur utvecklingsarbete ska bedrivas för att ge synergieffekter med andra tidigare genomförda satsningar eller reformer som Matematiklyftet eller karriärreformen. Hållbar skolutveckling förutsätter att en verksamhet organiserar för arbete med både drift och utveckling och att det finns en kommunikation mellan dessa, det vill säga en tvåhänt organisation. Studien visar att en sådan organisation saknas på både skol- och förvaltningsnivå.

På de studerade skolorna fanns lärare som hade intresse av att mötas skolövergripande för att tillsammans skapa beprövad erfarenhet. Detta kunde inte realiseras bland annat beroende på brist på tid och resurser för att bedriva utvecklingsarbete. Skolövergripande utvecklingsarbete kan behöva stöd från förvaltningsnivå eller från Skolverket för att kunna realiseras.

/Anna-Maija

anna-maija.norberg@stockholm.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.