Visar alla blogginlägg med kategorin:
Engelska

Läslyftet – lärare i utveckling

På många skolor har Läslyftet nu kommit igång, antingen en första omgång med statsbidrag eller en fortsättning i egen takt. Läsårets handledarutbildning började med en första dag i juni och den 6-7 september är det dags för tillfälle 2. Den första av de två dagarna handlar om didaktik, bland annat med tre spännande föreläsningar: Per Blomqvist talar om skrivundervisning på gymnasiet, Gudrun Svensson om andraspråkselever och didaktik och Elisabeth Jennfors om critical literacy.

I ett tidigare inlägg skrev jag om en studie om Läslyftet som presenterades på Skriv! Les! -konferensen i Trondheim i början av maj. Nu återkommer jag till konferensen och Prästkragar2presenterar en studie av lärares arbete med Läslyftet.

Kristina Danielsson och Ewa Bergh Nestlog från Linnéuniversitetet har följt en grupp lärare som arbetar med modulen Skriva i alla ämnen (som Linnéuniversitetet arbetat fram). De har studerat interaktionen lärare emellan under gruppsamtalen och mellan elever och lärare under pröva på-lektionerna. De har också undersökt vad i inspirationsmaterialet som lärarna tar fasta på och hur det kommer till uttryck i klassrummet. Dessutom har de tittat på eleverna, bland annat vad som kännetecknar de texter som eleverna skapar under lektionerna.

Resultaten visar till exempel att lärarnas samtal om två artiklar i modulen (artikel 5 och 6) blir markant olika. När lärarna samtalar om artikel 5, uppvisar de främst associativ textrörlighet, dvs. hamnar utanför texten i samtalet. När de däremot samtalar om artikel 6, uppvisar de framför allt transaktiv men även textbaserad textrörlighet: de samtalar om texten och kopplar den till undervisningen. Samtalet om artikel 6 blir alltså ”bättre” ur ett Läslyftsperspektiv, och det intressanta är varför denna skillnad uppstår. Har det möjligen med de olika artiklarna att göra? Är vissa artiklar alltför teoretiska? Eller beror det på hur handledaren leder de olika samtalen? Alla vi som varit handledare (eller deltagare) i Läslyftet vet att det är viktigt att ”få till det” under samtalen, både när det gäller samtalet om den lästa artikeln och samtalet om den genomförda undervisningsaktiviteten.

Vi på FoU-enheten vill önska alla skolor ett givande läsår med Läslyftet. Kontakta oss gärna om ni har synpunkter på exempelvis moduler som ni vill tipsa andra om!

Anna-Maija

Start för handledarutbildningen på fredag

På fredag börjar utbildningen för de nya handledarna inom Läslyftet på Stockholms kommunala skoloPioner1r. Det är 105 handledare som kommer att delas in i åtta grundskole- och två gymnasielärargrupper, s.k. basgrupper med var sin basgruppsledare. Handledarna har bjudits in till en samarbetsyta där all information om utbildningen finns.

Utbildningen innehåller både handledning och didaktik, men den första utbildningsdagen är inriktad mot handledning. Bland annat blir det en föreläsning om handledning som verktyg. Hela programmet finns i aktivitetsplanen på samarbetsytan.

Vi håller till på Radisson Blu Royal Viking kl. 9.00-16.15.

Välkomna alla nya handledare inom Läslyftet!

Anna-Maija

Handledare som förändringsagent?

På konferensen Skriv! Les! i Trondheim förra veckan presenterades ett antal studier om Läslyftet. En avnorra_bantorget_0627 presentationerna hade titeln Förändringsagenter i skolans literacy-undervisning (Pernilla Andersson Varga och Ann-Christin Randahl, Göreborgs universitet/Göteborgs stad). Studien bygger på enkäter som handledare besvarat och på observationer av kollegiala samtal, och utforskar handledarnas förväntade, upplevda och utförda roller. De preliminära resultaten visar att dessa roller är följande: samtalsledare (den viktigaste rollen – inte oväntat), språkdidaktisk expert, jämbördig kollega, projektledare, biktfader och ambassadör för Läslyftet.

När det gäller handledarnas potential att fungera som förändringsagenter på skolan har studien identifierat både möjligheter och hot. Möjligheterna handlar om att handledarna är välutbildade och motiverade och att kollegorna på skolan är positiva. Det behövs dock en vidareutbildning av handledare i systematisk skolutveckling för att de ska lyckas i sin roll att driva fortsatt utveckling av literacy-undervisningen. Som exempel på identifierade hot kan man nämna bristen på tid och bristen på utrymme bland de många satsningarna.

Jag återkommer till de två andra studierna.

Anna-Maija

Inspirationsdag om Läslyftet

båda bildernaOm du ska vara handledare nästa läsår och varken gått eller ska gå handledarutbildningen, är du välkommen att delta i Skolverkets inspirationsdag om handledning inom Läslyftet i skolan den 22 augusti på Clarion Hotel Stockholm (vid Skanstull). Boka in dagen redan nu!

Inspirationsdagens syfte är att stötta och inspirera dig i din roll som handledare i Läslyftet. Dagen innehåller föreläsningar om handledningens grunder, om grupper och grupprocesser samt om satsningen Läslyftet och skolutveckling. Du får även möjlighet att ställa frågor om Läslyftet och handledning direkt till Skolverket och föreläsarna, samt tillfälle att utbyta erfarenheter med andra deltagare.

Konferensen startar kl. 09.00 och avslutas kl. 16.00. Programmet är på gång. Konferensen är kostnadsfri och inkluderar lunch och fika.

Anmälan är öppen 2 maj – 30 maj. Anmälningslänk publiceras på Skolverkets hemsida den 2 maj.

OBS! Inspirationsdagen ställs in om antalet anmälda understiger 50 deltagare.

För frågor om konferensens innehåll kontakta laslyftet@skolverket.se

/Anna-Maija

Läslyftet Stockholm – en uppdatering

updateHäromdagen skickade vi in en rekvisition gällande Läslyftet nästa läsår till Skolverket, och intresset har varit stort, ännu större än tidigare. Under pågående läsår utbildas ett åttiotal handledare i Stockholms kommunala skolor, och nästa läsår ser antalet ut att bli nästan 120 nya handledare! Dessutom ansöker ett antal skolor statsbidrag för ett andra år – vi håller tummarna för att de beviljas det. Förmodligen fortsätter många skolor Läslyftet på halvfart. Ni som gör det får gärna höra av er till oss på FoU-enheten (se mejladress nedan) och berätta hur det går. Enligt Skolverkets uppföljningar upplevs det höga tempot som ett problem av många, men en farhåga är att man tappar för mycket styrfart om man inte håller det höga tempot.

Det pågår en uppföljning och en forskningsinsats gällande Läslyftet Stockholm. Elva skolor, både grundskolor och gymnasier, har fått besök av utbildningsförvaltningens uppföljningsenhet som både observerat lektioner och intervjuat deltagande lärare. Även rektorerna på dessa skolor har intervjuats. Forskningsinsatsen handlar om interaktiva fallstudier på tre till fyra skolor där så gott som alla lärare deltar i Läslyftet. Jag återkommer till resultaten så småningom men kan avslöja så mycket som att uppföljningsenheten sett mycket kvalitativ undervisning under sina besök. Det är glädjande oavsett om det beror på Läslyftet eller annat!

Strax före jul fick Skolverket ett tilläggsuppdrag gällande Läslyftet: ”Skolverket ska också svara för utbildning av handledare som ska ha till uppgift att handleda grupper av förskollärare och skolbibliotekarier inom området språk-, läs-och skrivutveckling.” Förskolan har inte tidigare omfattats av Läslyftets statsbidrag eller handledarutbildning, men regeringen har nu gett Skolverket möjlighet att fördela statsbidrag riktat mot förskolan. Mer information kommer, står det på Skolverkets hemsida (länk).

Anna-Maija (anna-maija.norberg@stockholm.se)

Utvärdering av Läslyftet, delrapport 2

båda bildernaNu har delrapport 2 av Umeå universitets utvärdering av Läslyftet publicerats. Rapporten redovisar och analyserar huvudmäns, rektorers, handledares och lärares erfarenheter och bedömningar av effekter av Läslyftet under läsåret 2015/16. Rapporten bygger på de svar som de olika målgrupperna lämnat i enkäter och intervjuer.

När det gäller en sammantagen bedömning av Läslyftet svarade alla målgrupperna att de ansåg att Läslyftet var ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Handledarna var de mest positiva medan lärarna lämnade något mindre positiva svar. Efter handledarna var rektorerna de mest positiva. Svaren tyder på att Läslyftet har varit en uppskattad fortbildning av de flesta. När det gäller de upplevda effekterna av Läslyftet, skriver rapporten följande:

”En majoritet av rektorer, handledare och lärarna själva bedömde att Läslyftet hade en positiv effekt på lärarnas engagemang i språk-, läs- och skrivutvecklingsfrågor och på kollegiala samtal i dessa frågor. En majoritet av lärarna svarade också att Läslyftet i stor utsträckning bidragit till att öka deras insikter och engagemang för språk-, läs- och skrivutveckling i sin undervisning och allmänna pedagogisk–didaktiska tänkande. Hälften av lärarna svarade att modulerna ”i stor utsträckning” bidragit till att de fått mer kunskap och kompetens att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmågor och likaså till att de använder kunskapen/kompetensen i sin undervisning. Men en lägre andel, var tredje lärare, svarade att de oftare än tidigare planerade undervisningen tillsammans.

Majoriteten av rektorerna och lärarna, som bedömt effekter på eleverna, uppfattade att Läslyftet i lägre grad haft effekt på elevernas språk-, läs- och skrivförmågor eller så svarade de ”vet ej”. Omkring en tredjedel av lärarna svarade dock att Läslyftet ”i stor utsträckning” bidragit till att eleverna har fått ett större intresse för texter och läsning och att de visade ökad delaktighet i samtal om texter. Något färre lärare svarade att Läslyftet ”i hög utsträckning” förbättrat elevers ord-, begrepps- eller läsförståelse och förmåga att uttrycka sig verbalt. Flera lärare påpekade dock i det öppna svarsfältet att det än så länge var för tidigt att säga någonting om effekten på elevernas språk.”

I rapporten görs också olika jämförelser mellan lärarkategorier och mellan moduler. De lärare som varit minst nöjda är de praktisk-estetiska lärarna och de mest nöjda har varit lärarna i förskoleklass, även om de senare varit kritiska till att modulerna inte är anpassade för dem.

I ett tidigare inlägg kan ni läsa om den första delrapporten som handlar om de 13 först publicerade modulerna.

Källa: Carlbaum, S., Andersson, E., & Hanberger, A. (2016). Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 2: Erfarenheter av Läslyftet läsåret 2015/16. Umeå: Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå universitet.

Anna-Maija

Skönlitteratur eller faktatexter – är det frågan?

ChildWithBook2-300pxDebatten som ställer läsningen av å ena sidan skönlitteratur och å andra sidan faktatexter emot varandra startade med en debattartikel i DN (17/7 2016). Lars Melin, docent i svenska , hävdade att skolan lägger alltför stort fokus på läsning av skönlitteratur, när det istället är faktalitteraturen som är nyckeln till framgång i skolan, till högre studier och till framgång i alla något så när kvalificerade jobb. Han fick inte stå oemotsagd utan många tyckte tvärtom att det är för lite skönlitteratur i skolan (se t.ex. här). Litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström och Lars Melin rök ihop i direktsänd TV (länk). Enligt Witt-Brattström visar forskning att skönlitteraturen är rena undermedlet för att fördjupa läskunnigheten, få ett mer varierat ordförråd och vidga känsloregistret, vilket Melin kontrade med att det i så fall inte är ”rätt” ordförråd i ett informationssamhälle. Istället bör statusen för informativa texter höjas enligt honom, och i det sammanhanget är det ”fullkomligt onödigt” att satsa på skönlitteratur.

I början av december var det dags igen. Melin skrev i Dagens nyheter (5/12 2016) om bristen på läsning av informativa texter i skolan vilken han menade skulle förklara det fortsatta Pisa-raset (som ju uteblev, fick vi veta dagen efter). Balansen har tippat över till fördel för ”det prestigefyllda skönlitterära läsandet”, skriver Melin. Han tar också upp det förr vanliga arbetssättet med textgenomgång, läxläsning och läxförhör som enligt honom tränade elevernas läsning utan att man egentligen tänkte på det som lästräning.

Återigen får han mothugg, både i tidningar och på sociala medier. Lärare och forskare känner inte igen sig i hans beskrivning av att skönlitteraturen väger så tungt i skolan. De håller inte heller med honom i sak – alltså att skönlitteraturen inte är till nytta (utan bara nöje, vilket Melin hävdar). Gunilla Molloy skriver i en replik att läsning av såväl skönlitteratur som sakprosa kräver en förmåga att läsa mellan raderna för att lyfta fram textens underliggande värderingar och de röster som finns – eller saknas.

Molloy skriver också att hon vid sina besök i olika klassrum  inte alls ser den slagsida mot att läsa skönlitteratur som Melin beskriver, utan istället den variation av olika texttyper som kursplanen föreskriver. Melins farhåga om att läxförhör inte ersatts av något lika effektivt finner Molloy ogrundad, då hon vid sina skolbesök sett arbete med meningsfulla uppgifter i ett socialt samspel.

Något som Molloy också lyfter fram, och som också betonas i Läslyftet, är alla lärares ansvar att arbeta med sakprosatexter och därmed ämnesspråket. Det kan nog vara ett utvecklingsområde på många skolor. Och självklart ska vi läsa skönlitteratur i skolan – kanske även i andra ämnen i svenska (se t.ex. Läslyftets NO-modul).

Anna-Maija

Från vardagsspråk till ämnesspråk – efterlängtad modul

updateI slutet av denna vecka eller början av nästa publiceras en av de nya modulerna på Skolverkets läs- och skrivportal. Den heter från vardagsspråk till ämnesspråk och riktar sig till lärare och förskollärare från förskoleklass till årskurs 9. Enligt uppgift från Skolverket är flera exempel och uppgifter hämtade från de praktisk-estetiska ämnena vilket efterfrågats av många lärare.

De olika delarna behandlar följande områden (preliminära rubriker):

Del 1 Språkutvecklande arbete främjar lärande
Del 2 Att utforska verkligheten
Del 3 Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet
Del 4 Litteracitetsutveckling i olika åldrar och ämnen
Del 5 Ordförrådet – en framgångsfaktor
Del 6 Att möta multimodala texter
Del 7 Att skapa multimodala texter
Del 8 Avslutning

Anna-Maija

Vad händer på handledarutbildningen?

IMG_6895Det var ett gediget program på handledarutbildningens tillfälle 3 för Läslyftshandledarna i Stockholms kommunala skolor. Innehållet i utbildningen handlar om handledning,  samtalsmetoder och didaktik. Första dagen var det fokus på didaktik, närmare bestämt på multimodalitet i didaktiskt arbete. Kristina Danielssons föreläsning handlade om multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete och Lisa Molin talade om läsande och skrivande i digitaliserade klassrum. Molins föreläsning handlade om vad text, läsande och skrivande kan vara idag och vilka läskompetenser barn och unga behöver utveckla. Jag återkommer till Molin när hennes licentiatuppsats inom kort blir publicerad. Danielsson talade om meningsskapande som design (t.ex. Selander & Kress, 2010), när flera modaliteter samspelar och skapar en helhet. Olika modaliteter ”gör olika jobb”, och därför är det viktigt att man inte bara slentrianmässigt lägger in exempelvis en bild utan funderar på vad som är syftet med texten och vad bilden kan tillföra. Den kanske bara förvirrar?

Den andra dagens ämnesdidaktiska föreläsningar handlade om explicit språkutvecklande arbete. Karin Rehman föreläste för högstadie- och gymnasielärarna och Kristina Ansaldo för låg- och mellanstadielärarna. Förutom att beskriva olika teoretiska utgångspunkter för explicit språkutvecklande arbete, lyfte Rehman upp en konkret aspekt – hur gör man? Hon visade flera exempel från sin egen undervisning med nyanlända elever och berättade också om ett studiebesök i Australien (länk till ppt). Även Ansaldo gav en teoretisk grund till sin föreläsning. Bland annat tog hon upp de sex basgenrerna enligt Sydney-modellen. Indelningen i genrerna handlar om syftet med texten, alltså vad författaren vill uppnå med texten. Eleverna behöver lära sig hur texten organiseras för att bäst uppnå syftet och vilka språkliga drag som är typiska för de olika genrerna. Hur det kan gå till i praktiken visade hon genom ett konkret exempel på undervisning om träd på lågstadiet (länk till ppt).

admin-ajax

Tre av utbildningsförvaltningens lärarcoacher, Katarina Olsson, Andreas Hernvald och Matilda Östman, föreläste om grupprocesser och om att möta motstånd i arbetsgrupper. Föreläsningens syfte var att ge verktyg för att kunna möta grupper i olika situationer. Bland annat tog föreläsningen upp hur grupper utvecklas genom olika faser och vilka olika behov en grupp kan ha. Andra frågor som lyftes fram var hur man kan påverka en grupp och vilka utmaningar man kan ställas inför som ledare. Förutom en teoretisk inramning gav föreläsningen flera konkreta förslag på hur man kan göra, till exempel genom olika samtalsmodeller (länk till ppt).

Ett viktigt inslag (av utvärderingarna att döma det viktigaste) är det s.k. basgruppsarbetet som organiseras i grupper om ungefär tio lärare. I basgrupperna bearbetas alla föreläsningarna men framför allt handlar basgruppsarbetet om praktiska övningar om olika samtalsmodeller. Syftet med de olika modellerna eller metoderna är ett aktivt deltagande, ett djup i diskussionen och att hålla fokus på det som är ämnet för samtalet. Bland modellerna som praktiserats kan nämnas dilemma i grupp, vattenhjulet och akvariet. Tanken är att handledarna lär sig modellerna på utbildningen för att sedan kunna praktisera dem i Läslyftsgruppen på den egna skolan.

Av detta läsårs handledarutbildning återstår två tillfällen, ett tvådagars i januari och en avslutande dag i mars. Planeringen för nästa års handledarutbildning, som troligen blir den sista, inleds inom kort. Den 30 november är sista dagen att anmäla önskemål om deltagande i Läslyftet med statsbidrag nästa läsår, som också är det sista läsåret med statsbidrag.

Anna-Maija

Sista chansen att söka statsbidrag för Läslyftet!

Nästa läsår är den sista möjligheten att genomföra Läslyftet med statsbidrag, och det är hög tid att planera för det om man vill delta. Vad är då Läslyftet och hur gör man för att söka? Bland annat de frågorna besvaras i denna korta presentation:

http://video.stockholm.se/secret/14710134/483e9a5d3ce2d293bf4ba87b47564ffe

Det finns också en möjlighet att komma på någon av följande informationsträffar:

Den 9 november i Salen, Hantverkargatan 3A. Anmälan här.

Den 16 november i Eldkvarn, Hantverkargatan 2F. Anmälan här.

Kontakta oss gärna!

Anna-Maija

anna-maija.norberg@stockholm.se

tel. 08-508 33678