Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Seminarier om språkutvecklande arbete för bild- och slöjdlärare

bakomträdhaikuEtt erbjudande för bild- och slöjdlärare:

Vi erbjuder dig som är bild- eller slöjdlärare tre seminarieträffar med inslag av workshops om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i bild- och slöjdämnet. Du får en möjlighet att lyssna på aktuell forskning och att utbyta erfarenheter med andra bild- och slöjdlärare

För att seminarieserien ska ge så mycket som möjligt avser en anmälan samtliga tre tillfällen: den 19 januari, den 23 februari och den 30 mars, kl. 14.30 – 17.00.

Lokalen är Insikten, Hantverkargatan 2F.

Anmälan senast 17/12. Begränsat antal deltagare, så först till kvarn gäller.

Här anmäler du dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=99253

Vid frågor, kontakta Birgitta Thorander eller Anna-Lena Ebenstål

Vad gör man om någon tar hela talutrymmet?

Mellan hägg och syren, den 19 maj var det dags för den sista handledarträffen för modersmålslärare som handleder i läslyftet. Vi har haft fem träffar som löpt parallellt med att lärarna handlett sina grupper i läslyftet på Språkcentrum. Målet med dessa träffar har varit:

Att få: kunskap om rollen som samtalsledare

            kunskap om att leda samtal

Genom att: testa olika samtalsmetoder

            reflektera och metasamtal

            utgå från sina tankar, frågor och erfarenheter

            utföra aktiviteter mellan träffarna à analys och reflektion

För att: känna sig tryggare i sitt uppdrag som samtalsledare inom Läslyftet. 

IMG_1542 (2)

 De två sista tillfällena har vi knutit ihop vår metahandledning genom att läslyftshandledarna fått turas om att agera samtalsledare för de övriga och välja någon av de samtalsmetoder som vi har provat på under träffarna.

Till sista tillfället var aktiviteten att reflektera över de samtalsmetoder som de testat med sina läslyftsgrupper under terminen. Detta gjorde vi i mindre grupper och varje grupp fick som aktivitet att försöka visualisera sina tankar kring vad de provat och vad de sett för effekter i en tankekarta.

IMG_1555

Vi samlades sedan runt tankekartorna för att ta del av varandras     erfarenheter, ställa klargörande frågor och diskutera erfarenheter av framgångar och utmaningar. Det blev livliga diskussioner och utbyten av hur man har hanterat olika dilemman som exempelvis ledarrollen i sin grupp. Vad gör man när det finns informella ledare i gruppen till exempel? Eller när någon deltagare gärna vill ta hela talutrymmet medan andra inte alls vill ta ordet?

IMG_1549

Därefter gick vi tillbaka till ”blomman” med olika kronblad av förutsättningar för ett kollegialt lärande. Varje deltagare ”pluppade” vilket kronblad de såg som mest angeläget att prata om för att fortsätta utvecklas som samtalsledare och fördelade sig sen i grupper efter diskussionsämne.

Till sist tittade vi tillbaka på den överenskommelse vi gjorde vid första tillfället. Frågan vi ställde till gruppen var:

  • I vilken utsträckning har vi hållit oss till den?
  • Tror ni att det påverkade vårt arbete att vi gjorde en överenskommelse? I så fall hur påverkade det?

Vårt syfte var att det kan vara relevant att lyfta upp överenskommelsen med sin läslyftsgrupp och stämma av på ett liknande sätt efter ett tag. En av våra deltagare avslutade terminens sista träff med att läsa upp en dikt från Uzbekistan, både på modersmålet och på svenska!

Vi som har handlett denna grupp av modersmålslärare gick därifrån med en känsla av tacksamhet att vi har fått vara med i processen att stötta dem i deras samtalsledarroll. Det öppna samtalsklimatet och de livliga diskussionerna och att få en inblick i modersmålslärarnas arbete är verkligen något vi tar med oss.

 Annica Gärdin och Anna-Lena Ebenstål

”jag har med mig nya samtalsverktyg och ny energi för arbetet”

Citatet är från tillfälle två i samtalsledarutbildningen för Språkcentrums handledare i läslyftet. Vi startade med att läsa igenom förslaget till överenskommelsen igen för att se om alla ansåg att de förväntningar på varandra och samtalsledarna som formulerats vid förra tillfället var rimliga och därefter fastställde vi gruppens överenskommelse. Tanken är att de blivande läslyftshandledarna skall kunna göra en liknande överenskommelse med sina läslyftsgrupper. Vi lyfte även att det kan vara en bra idé att ta upp frågan om användning av mobiler och datorer under mötena, vikten av tidspassning samt hur man tänker kring dokumentation av det som sägs. Det är inte alltid detta kommer upp spontant när man gemensamt ska skriva en överenskommelse men om det visar sig att det inte fungerar längre fram  kan det vara bra kunna relatera till att man har kommit överens om det.

Att ha med sig ett batteri av reflekterande, öppna frågor som samtalsledare för att tydliggöra det som sägs, utmana deltagarna och se saker ur flera olika perspektiv är ett stöd i samtalsledarrollen . I syfte att känna sig mer trygg med att ställa frågor fick deltagarna öva tre och tre. En  ställde frågor, en pratade och en observerade. Observatören fick sedan återge för de andra två  vad han/hon lagt märke till. En av iakttagelserna som gjordes var att den som pratar kommer med stöd av de reflekterande frågorna oftast framåt av sig själv och finner lösningar på eventuella dilemman. En utmaning för den som ställer frågor är att hålla tillbaka den egna agenda och sina egna förslag till lösningar.

Vi lyfte därefter gruppers olika utvecklingsfaser utifrån Susan Wheelans modell med utgångspunkt från hur samtalsledarrollen kan förändras över tid beroende på var gruppen befinner sig. Genom att konkret prova samtalsmodellen ”Fyrklövern” fick lärarna både besvara och ställa frågor kring vad de såg som sina styrkor och utmaningar i rollen som samtalsledare samt vad man skulle vilja uppnå med sin läslyftsgrupp. Modellen är ett sätt att snabbt hämta in gruppens tankar kring vissa specifika frågeställningar för att se vad man vill utveckla vidare. Avslutningsvis lyfte vi några vanliga utmaningar i rollen som samtalsledare och delgav våra erfarenheter hur vi som lärarcoacher brukar försöka bemöta dessa utmaningar.

Vid nästa tillfälle kommer alla ha startat med sina läslyftsgrupper och vi ser fram emot ett erfarenhetsutbyte av såväl framgångar som utmaningar. Som några av deltagarna formulerade i sin avslutande Exit note: ”att komma med nya erfarenheter från verkligheten, få feedback och ta mig ytterligare ett steg i min utveckling av samtalsledarskapet”.

Anna-Lena Ebenstål

Minst 810 lärare i Läslyftet i Stockholms stad nästa läsår!

LäslyftetIgår meddelade Skolverket beslut om statsbidrag för Läslyftet nästa läsår. I Stockholm får 810 nya lärare delta och sjuttio nya handledare utbildas enligt beslutet. Det är en bra tilldelning även om intresset var ännu större: Skolorna i Stockholm ansökte för över ettusen lärare. Eftersom intresset i landet var så stort beviljades inte statsbidrag för det antal lärare som ansökte för andra året. Vi i Stockholm hoppas kunna lösa det så att alla som vill kan delta.

Pågående läsår deltar 26 skolor i Läslyftet med statsbidrag i Stockholm. Många av dem kommer att fortsätta även nästa läsår utan statsbidrag med nya grupper och kanske i långsammare tempo. Istället för att läsa två moduler under ett läsår, vilket man måste göra när man deltar med statsbidrag, kan man läsa en modul. Antalet deltagare i en grupp är också valfritt då.

Under februari månad får skolorna besked om statsbidraget.

Anna-Maija

Modersmålslärare i startgroparna för läslyftet

Fjorton samtalsledare för läslyftet från Språkcentrum samlades i en av Utbildningsförvaltningens lokaler torsdagen den 13 januari för ett första tillfälle av en samtalsledarutbildning. Vår utgångspunkt är de förutsättningar som vi tror kan stärka ett kollegialt lärande inom läslyftet samt att ge deltagarna tillfälle att prova några olika samtalsmetoder att använda tillsammans med sin läslyftsgrupp. Genom att få reflektera och metasamtala parallellt med att vi använder olika samtalsmetoder är vår förhoppning att man ska känna sig tryggare i rollen som samtalsledare.

Förutsättningarna för modersmålslärarna att driva och delta i läslyftet skiljer sig ganska mycket från grundskolelärarna vilket gör det ännu mer angeläget och intressant att få ta del av dessa lärares tankar, erfarenheter och förväntningar. Läslyftsgrupperna på Språkcentrum utgörs av heterogena språkgrupper som oftast träffas enbart en gång i veckan eftersom de förflyttar sig mellan ett flertal skolor under en och samma arbetsvecka.

Utifrån våra tidigare erfarenheter av att coacha grupper och de tankar och erfarenheter som vi har fått från de som redan är samtalsledare i läslyftet i grundskolan utgick vi från följande förutsättningar:

kollegialt lärande

För detta första tillfälle fokuserade vi på bubblorna Tydlig överenskommelse och Samtalsledarrollen. Att göra en tydlig överenskommelse med sin läslyftsgrupp vid starten har visat sig vara en framgångsfaktor och för att visa hur det kan gå till gjorde vi en tillsammans med gruppen av blivande samtalsledare. Förutom praktiska detaljer som datum, lokal och tid fick deltagarna lyfta sina förväntningar på sig själva, på kollegorna och på oss samtalsledare. Dessa förväntningar utgör sedan grunden till överenskommelsen. Deltagarna fick med sig utkastet för att som en första aktivitet reflektera över om man är ok med det som står, eller om man tycker att det saknas något.

Vi tittade även närmare på samtalsledarens olika roller; vägvisare, supporter, avvaktare och utmanare. Vi lyfte några tankar kring vad de olika rollerna innebär och när gruppen man leder kan behöva mer av den ena eller andra ledarrollen. En kortare praktisk övning i att lyssna aktivt och bli lyssnad på fick illustrera vikten av att ibland som samtalsledare avvakta, lyssna in andra deltagare och inte vara för snabb att komma med egna lösningar, eller ha en egen agenda som samtalsledare.

Slutligen gick vi in och tittade närmare på materialet för modul 1, Samtal om text, del 2 på Skolverkets hemsida eftersom det är den del som dessa samtalsledare kommer att starta med den här terminen. Tillsammans tittade vi på filmen med diskussionen mellan Barbro Westlund och några lärare och varje deltagare fick individuellt skriva ner några tankar utifrån vad de såg som intressant, viktigt eller förvånande. Nästa steg var att diskutera filmen genom en samtalsmodell som kallas Vattenhjulet. Modellen innebär att ett par i taget får diskutera, i det här fallet utifrån filmen, medan övriga lyssnar. Efter ett par minuter är det nästa pars tur som kan välja att fortsätta diskussionen utifrån det de nyss har hört eller ta upp nya tankar utifrån filmen. ”Hjulet” rullar vidare tills alla par har fått komma till tals.

Vid nästa tillfälle, i slutet av januari fortsätter vi med de andra förutsättningarna för kollegialt lärande. Vi som leder detta är Annica Gärdin och Anna-Lena Ebenstål, lärarcoacher för Utbildningsförvaltningen.

Positiva kollegor ger energi i Läslyftet

Torsdagen den 15 oktober hade vi det andra tillfället av handledarträffar i en av utbildningsförvaltningens lokaler. Några av handledarna hade varit med på första handledarträffen den 2 september medan några kom för första gången.

Efter att alla försett sig med kaffe och frukostmacka visade vi exit notes från förra träffen om önskemål inför den här träffen.  Det som lyftes då var bland annat behovet av att få prata dilemman. Vikten av att alla skulle hinna få lyfta sina utmaningar var även ett önskemål samt att inte fastna i sådant man inte kan påverka som handledare, t.ex. rektors ansvar.

Vår utgångspunkt vid det här tillfället liksom förra gången var att utbyta erfarenheter, både framgångar och utmaningar men även att formerna för samtalen ska vara något man ska kunna använda sig av i sin egen läslyftsgrupp. 

Vi startade med en individuell riktad kortskrivning utifrån två frågeställningar:

  • Vad är du nöjd med i arbetet med din grupp just nu?
  • Vilken utmaning, som du har just nu, skulle du vilja lyfta under träffen?

Därefter fick respektive lärare kort presentera sig och lyfta något man var nöjd med. Det som framträdde tydligast var att man upplevde att kollegorna var så positiva, ”alla är motiverade och går därifrån med lätta steg”. En del berättade att vissa kollegor varit en smula skeptiska inledningsvis, men nu säger ”Det här var roligt! Det här kommer jag att kunna använda i arbetet med eleverna!”. Någon ser stor utveckling i och med att kollegorna börjar ta till sig de teorier de läser om och vågar ifrågasätta sina gamla sanningar. Några påpekade också att det är en intensiv period i skolan nu men att ”de kämpar fast de är trötta”. Härligt att höra!

Vi presenterade därefter en modell för att lyfta dilemman i grupp och få en kortare respons från varje deltagare. Modellens form kommer från TLC (teacher learning communities) eller helt enkelt ”Dilemma i grupp”. Tanken bakom vårt val av modell var att alla skulle få möjlighet att lyfta ett dilemma, att få alla delaktiga samt att fördela talutrymme mellan alla deltagare. Samtalsmodellen är en strukturerad form av att få lyfta sitt dilemma, att besvara frågor från de övriga för att vid behov klargöra dilemmat mer samt få reflektioner från övriga deltagare för att hitta olika sätt att hantera dilemmat. En begränsad tid för varje runda är viktig så att allas dilemman hinns med. Vi hann med sju dilemman på en timme.

Deltagarnas reflektioner efteråt var att man fick många nya tankar och idéer för att lösa sitt dilemma, både utifrån respons på sitt eget dilemma men även av de övrigas dilemman; många nickade igenkännande när andra presenterade sina dilemman. Det var spännande att få ta del av den fantastiska kompetens som visade sig i gruppens samlade erfarenheter! Ettordsrundan som vi avslutade vår träff med visade att deltagarna gick därifrån inspirerade, lättade och med energi! Tänk vilken kraft som finns i olika former av kollegialt lärande!

Framgångar och utmaningar är något som flera säkert skulle vilja dela. Hör gärna av er till oss om ni vill lägga upp ett blogginlägg här på Pedagog Stockholm och dela med er av era erfarenheter som läslyftshandledare.

Sista handledarträffen för höstterminen blir måndagen den 30 november kl 15.00-16.30. Vi hoppas att många kommer då!

Anna-Lena Ebenstål

Informationsträff om Läslyftet i Stockholm

Läslyftet en möjlighet för alla lärare!

Läslyftet är i gång på ett flertal skolor över hela landet och nästa läsår finns även möjlighet för gymnasieskolan att delta. Är du lärare eller skolledare och vill  veta mer om  hur Läslyftet organiseras och genomförs i Stockholms stad och om hur man kan delta, både med statsbidrag och utan är du välkommen till våra informationsträffar.

Tisdag den 13 oktober:

Plats: Piperska Muren, Scheelegatan 14

Tid: 15.30-16.30

Måndag den 2 november:

Plats: Kungliga Myntet, Hantverkarg 2 f

Tid: 15:00-16:00

Om ni har några frågor om läslyftet kan ni kontakta oss:

laslyftet@Stockholm.se

Anmäl dig till det datum som passar bäst:

Tisdagen den 13/10

eller

Måndagen den 2/11

Gå gärna in på Läs- och skrivportalen och läs mer:

Läs- och skrivportalen

Kristina Ansaldo

Exit notes från handledarträffen

IMG_0001 (3)Nästa handledarträff för skolor som fått statsbidrag är den 15 oktober. Vad tyckte deltagarna  om den första träffen då? Det som de flesta verkade uppskatta mest var att ventilera erfarenheter med andra handledare och få tips och idéer. Att deltagarna delades in i mindre grupper sågs också som positivt, liksom metoden med rundor där man först fick tänka för sig själv och sedan dela med sig av sina tankar. Det är något att använda med sin grupp på skolan.

Många tyckte att det är bra att träffarna infaller på olika dagar och tider, även om morgontiden är svår för några. Tiden (1,5 tim) upplevdes som lagom, men den borde ha fördelats så att smågruppsdiskussionerna fått mer tid. Allt som togs upp hann inte diskuteras ordentligt, bland annat på grund av en Power Point-presentation i början av träffen.

Önskemål inför kommande träffar var följande:

  • Viktigt att få prata ”problem” varje gång.
  • Inte fastna i sådant man inte kan påverka.
  • Mer fritt prat och inte så styrt.
  • Sitta tillsammans med dem som arbetar med samma modul.

Vi tar lärdom av synpunkterna inför nästa träff!

Anna-Maija

Handledares glädjeämnen och utmaningar

rafting-661716_640I Stockholm är det 22 skolor som deltar i Läslyftet med statsbidrag. Hälften av handledarna var med på vår första handledarträff för terminen. De flesta hade redan haft två möten med sina grupper, och alla var positiva och entusiastiska till sitt nya uppdrag. Vi satt i smågrupper och dryftade glädjeämnen och utmaningar. Sådant som många var glada över var att alla läser texterna och deltar i samtalen med stort intresse. Deltagare som från början varit skeptiska till om detta är något för deras ämnen har fått aha-upplevelser och sagt att de verkligen kan tänka på ett nytt sätt.

Men det finns förstås även utmaningar. Hur hanterar man till exempel situationer då det dyker upp andra tidskrävande aktiviteter? Handledarrollen i sig diskuterades – det kan vara knepigt att vara handledare och samtidigt deltagare om man gör aktiviteterna med eleverna. Hur gör man om deltagarna inte läser på eller inte genomför aktiviteterna? Eller inte har så ”bra” reflektioner? Och inte minst: Hur ska man ha kvar energin i november?

Diskussionen utifrån utmaningarna blev mycket livlig och givande. Alla verkade tycka att det var bra att träffa andra handledare. Jag återkommer till det!

Anna-Maija

Ni har väl inte missat Läsning Pågår Stockholm?

Det är i så fall snabba ryck för sista anmälningsdagen är redan den 10 september!

Utbildningsförvaltningen/Medioteket och Kulturförvaltningen i samarbete med Författarcentrum Öst erbjuder subventionerade författarbesök för elever i skolår 8 i Stockholm stads alla grund- och friskolor under hösten.

Författarna som deltar i projektet har alla skrivit böcker som lämpar sig för åk 8. Syftet är att dessa möten med författarna, som berättar om skrivande och läsning, ska väcka elevernas läslust, stimulera den språkliga kreativiteten och inspirera dem till att skriva egna texter.

Är du intresserad av att veta mer klickar du på länken: http://www.forfattarcentrum.se/ost/verksamhet/lasning-pagar/

Kristina Ansaldo