Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska som andraspråk

Informationsträffar om Läslyftet 2018/2019

Skolverket har fattat  beslut om ytterligare statsbidrag för Läslyftet. Rektorer som är intresserade av att delta med sina skolor meddelar respektive grundskolechef senast den 7 december. Utifrån skolornas önskemål ansöker utbildningsförvaltningen om statsbidraget i januari vilket innebär att de skolor som beviljats bidrag kommer att informeras omkring mars månad.

Inför ansökan bjuder FoU – enheten in skolledare i Stockholms stads skolor till en informationsträff angående Läslyftet och ansökningsförfarandet inför läsåret 2018/2019. Tre tider att välja mellan:

Onsdagen den 22 november kl. 16.00-17.00, lokal Orten, Hantverkargatan 3A.

Torsdagen den 23 november kl. 16.00-17.00, lokal Orten, Hantverkargatan 3A.

Torsdagen den 30 november kl. 16.00-17.00, lokal Salen, Hantverkagatan 3A.

Ingen anmälan behövs; välkomna!

/Anna-Maija Norberg och Birgitta Thorander

Skrivundervisning på lågstadiet

Förra veckan disputerade Daroon Yassin Falk med sin avhandling: Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3. Studiens fokus har varit att belysa vilket lärandestöd som eleverna eDaroon Yassinrbjuds inom ramen för de olika skrivprojekten och vilka texter som eleverna skriver. Avhandlingens frågor har besvarats genom en analys av skrivförlopp, textsamtal och texter.

Författaren konstaterar att eleverna får en varierad skrivundervisning, och hon menar att den dystra bild som framträtt i studier om läsande och skrivande i skolan inte stämmer med helhetsbilden i hennes studie. Det som bland annat lyfts fram i tidigare studier är en avsaknad av explicit undervisning, vilket alltså inte stämmer i det här klassrummet, även om undervisningen förstås alltid kan utvecklas.

Eleverna får möta många olika skrivuppgifter och texter. Det handlar om sagor, insändare, instruktioner och faktatexter. Därmed får eleverna skriva berättelser om en fantasivärld, lära sig att göra sin röst hörd i en viktig fråga, beskriva hur man gör något och fastställa vedertagen kunskap med egna ord. En likhet mellan de olika skrivprojekten är att en modelltext läses i helklass. Gemensamt är också att samtal pågår i samband med varje aktivitet, både inför och under skrivandet.

Studien visar, precis som tidigare studier, att undervisningen tydligt präglar de texter som eleverna skriver. Ett exempel är att en undervisning där texternas funktion framstår som oklar resulterar i texter där relationen mellan form och funktion är oklar. Så blir det med instruktionerna som eleverna skriver vilka snarast liknar beskrivningar av exempelvis skolans ordningsregler, istället för instruerande sekvenser som leder fram till ett bestämt mål. Även under sagoprojektet finns en otydlighet, då läraren inte undervisar om berättelsestrukturen i sagor, vilket alltså syns i elevsagorna.

Det skrivprojekt som framstår som mest lyckat och som eleverna också enligt författaren tyckte var roligast och mest engagerande att arbeta med, är insändarprojektet. De textsamtal som var utgångspunkten för arbetet syftade till att utveckla elevernas förståelse för insändartexters funktion. De insändartexter som lästes gemensamt diskuterades inte utifrån att de argumenterar, beskriver eller berättar utan snarare vad man kan uppnå med att skriva en insändare, som att ge uttryck för egna åsikter, väcka offentlig debatt i en fråga eller klaga på någonting.

Yassin Falks avhandling kan läsas av alla som är intresserade av skrivdidaktiska frågor. Mest relevant är den inom lärarutbildning och bland verksamma lärare inom de tidiga skolåren.

Anna-Maija

Läslyftet på Leda lärande

På måndag nästa vecka, den 9 oktober, är det dags för Leda lärande, konferensen för karriärlärare och skolledare i Stockholms stad. Läslyftet StockPioner1holm finns representerat under eftermiddagens andra seminariepass med titeln Hur kan Läslyftet bidra till hållbar skolutveckling? Seminariet inleds med att forskargruppen från Linköpings universitet presenterar hur de tillsammans med uppföljningsenheten på utbildningsförvaltningen arbetat fram en gemensam forsknings- och utvärderingsstrategi för Läslyftet. Därefter presenterar forskargruppen och uppföljningsenheten preliminära resultat från pågående studier. Data har samlats in genom två enkätundersökningar som riktade sig till alla deltagande lärare under förra året, genom handledar- och rektorsintervjuer och genom klassrumsobservationer.

Efter de inledande presentationerna leder forskargruppen en workshop där deltagande karriärlärare och skolledare med utgångspunkt från presentationerna bidrar till analysen genom att ge sin syn på vilka förutsättningar som är centrala för att strategiska satsningar som Läslyftet kan bli långsiktigt hållbara. Passet avslutas med en sammanfattande reflektion.

Välkommen till Waterfront, plan 5, Balkongen!

Anna-Maija

Läslyftet – lärare i utveckling

På många skolor har Läslyftet nu kommit igång, antingen en första omgång med statsbidrag eller en fortsättning i egen takt. Läsårets handledarutbildning började med en första dag i juni och den 6-7 september är det dags för tillfälle 2. Den första av de två dagarna handlar om didaktik, bland annat med tre spännande föreläsningar: Per Blomqvist talar om skrivundervisning på gymnasiet, Gudrun Svensson om andraspråkselever och didaktik och Elisabeth Jennfors om critical literacy.

I ett tidigare inlägg skrev jag om en studie om Läslyftet som presenterades på Skriv! Les! -konferensen i Trondheim i början av maj. Nu återkommer jag till konferensen och Prästkragar2presenterar en studie av lärares arbete med Läslyftet.

Kristina Danielsson och Ewa Bergh Nestlog från Linnéuniversitetet har följt en grupp lärare som arbetar med modulen Skriva i alla ämnen (som Linnéuniversitetet arbetat fram). De har studerat interaktionen lärare emellan under gruppsamtalen och mellan elever och lärare under pröva på-lektionerna. De har också undersökt vad i inspirationsmaterialet som lärarna tar fasta på och hur det kommer till uttryck i klassrummet. Dessutom har de tittat på eleverna, bland annat vad som kännetecknar de texter som eleverna skapar under lektionerna.

Resultaten visar till exempel att lärarnas samtal om två artiklar i modulen (artikel 5 och 6) blir markant olika. När lärarna samtalar om artikel 5, uppvisar de främst associativ textrörlighet, dvs. hamnar utanför texten i samtalet. När de däremot samtalar om artikel 6, uppvisar de framför allt transaktiv men även textbaserad textrörlighet: de samtalar om texten och kopplar den till undervisningen. Samtalet om artikel 6 blir alltså ”bättre” ur ett Läslyftsperspektiv, och det intressanta är varför denna skillnad uppstår. Har det möjligen med de olika artiklarna att göra? Är vissa artiklar alltför teoretiska? Eller beror det på hur handledaren leder de olika samtalen? Alla vi som varit handledare (eller deltagare) i Läslyftet vet att det är viktigt att ”få till det” under samtalen, både när det gäller samtalet om den lästa artikeln och samtalet om den genomförda undervisningsaktiviteten.

Vi på FoU-enheten vill önska alla skolor ett givande läsår med Läslyftet. Kontakta oss gärna om ni har synpunkter på exempelvis moduler som ni vill tipsa andra om!

Anna-Maija

Obs! Sista anmälningsdag för Handleda vidare

Handleda vidare består av hel- eller halvdagsträffar under hösten -Pioner117 och våren -18 där du som deltar får lyssna på föreläsningar om handledning och kollegialt lärande samt föreläsningar inom språk-, läs- och skrivdidaktik. Du får också möjlighet att utbyta erfarenheter och skapa nätverk med andra deltagare.

Målgrupp

Lärare, förstelärare och lektorer som:

  • tidigare har haft ansvar för att leda ämnesdidaktiska diskussioner i språk-, läs- och skrivutveckling
  • eller varit handledare i Läslyftet.

Viktigt att veta

  • För att få ta del av träffarna ska du i anmälan intyga att du kommer leda kollegialt lärande inom språk-, läs- och skrivutveckling under läsåret 2017/18.
  • Handledare som gått Läslyftets handledarutbildning prioriteras om antalet ansökningar överstiger antalet tillgängliga platser.
  • Skolverket står inte för resor och logi i samband med träffarna.
  • Under läsåret finns inga träffar i Stockholm. Närmsta utbildningsanordnare är Mälardalens högskola.

Anmäl dig senast 16 juni

Vid anmälan kommer du göra ett första- och andrahandsval av lärosäte. Antagningsbesked skickas från respektive lärosäte senast 18 augusti. Om du inte fått en plats kommer du att få besked om detta innan midsommar.

Information om datum och anmälningslänk.

Anna-Maija

Start för handledarutbildningen på fredag

På fredag börjar utbildningen för de nya handledarna inom Läslyftet på Stockholms kommunala skoloPioner1r. Det är 105 handledare som kommer att delas in i åtta grundskole- och två gymnasielärargrupper, s.k. basgrupper med var sin basgruppsledare. Handledarna har bjudits in till en samarbetsyta där all information om utbildningen finns.

Utbildningen innehåller både handledning och didaktik, men den första utbildningsdagen är inriktad mot handledning. Bland annat blir det en föreläsning om handledning som verktyg. Hela programmet finns i aktivitetsplanen på samarbetsytan.

Vi håller till på Radisson Blu Royal Viking kl. 9.00-16.15.

Välkomna alla nya handledare inom Läslyftet!

Anna-Maija

Handledare som förändringsagent?

På konferensen Skriv! Les! i Trondheim förra veckan presenterades ett antal studier om Läslyftet. En avnorra_bantorget_0627 presentationerna hade titeln Förändringsagenter i skolans literacy-undervisning (Pernilla Andersson Varga och Ann-Christin Randahl, Göreborgs universitet/Göteborgs stad). Studien bygger på enkäter som handledare besvarat och på observationer av kollegiala samtal, och utforskar handledarnas förväntade, upplevda och utförda roller. De preliminära resultaten visar att dessa roller är följande: samtalsledare (den viktigaste rollen – inte oväntat), språkdidaktisk expert, jämbördig kollega, projektledare, biktfader och ambassadör för Läslyftet.

När det gäller handledarnas potential att fungera som förändringsagenter på skolan har studien identifierat både möjligheter och hot. Möjligheterna handlar om att handledarna är välutbildade och motiverade och att kollegorna på skolan är positiva. Det behövs dock en vidareutbildning av handledare i systematisk skolutveckling för att de ska lyckas i sin roll att driva fortsatt utveckling av literacy-undervisningen. Som exempel på identifierade hot kan man nämna bristen på tid och bristen på utrymme bland de många satsningarna.

Jag återkommer till de två andra studierna.

Anna-Maija

Inspirationsdag om Läslyftet

båda bildernaOm du ska vara handledare nästa läsår och varken gått eller ska gå handledarutbildningen, är du välkommen att delta i Skolverkets inspirationsdag om handledning inom Läslyftet i skolan den 22 augusti på Clarion Hotel Stockholm (vid Skanstull). Boka in dagen redan nu!

Inspirationsdagens syfte är att stötta och inspirera dig i din roll som handledare i Läslyftet. Dagen innehåller föreläsningar om handledningens grunder, om grupper och grupprocesser samt om satsningen Läslyftet och skolutveckling. Du får även möjlighet att ställa frågor om Läslyftet och handledning direkt till Skolverket och föreläsarna, samt tillfälle att utbyta erfarenheter med andra deltagare.

Konferensen startar kl. 09.00 och avslutas kl. 16.00. Programmet är på gång. Konferensen är kostnadsfri och inkluderar lunch och fika.

Anmälan är öppen 2 maj – 30 maj. Anmälningslänk publiceras på Skolverkets hemsida den 2 maj.

OBS! Inspirationsdagen ställs in om antalet anmälda understiger 50 deltagare.

För frågor om konferensens innehåll kontakta laslyftet@skolverket.se

/Anna-Maija

Läslyftet Stockholm – en uppdatering

updateHäromdagen skickade vi in en rekvisition gällande Läslyftet nästa läsår till Skolverket, och intresset har varit stort, ännu större än tidigare. Under pågående läsår utbildas ett åttiotal handledare i Stockholms kommunala skolor, och nästa läsår ser antalet ut att bli nästan 120 nya handledare! Dessutom ansöker ett antal skolor statsbidrag för ett andra år – vi håller tummarna för att de beviljas det. Förmodligen fortsätter många skolor Läslyftet på halvfart. Ni som gör det får gärna höra av er till oss på FoU-enheten (se mejladress nedan) och berätta hur det går. Enligt Skolverkets uppföljningar upplevs det höga tempot som ett problem av många, men en farhåga är att man tappar för mycket styrfart om man inte håller det höga tempot.

Det pågår en uppföljning och en forskningsinsats gällande Läslyftet Stockholm. Elva skolor, både grundskolor och gymnasier, har fått besök av utbildningsförvaltningens uppföljningsenhet som både observerat lektioner och intervjuat deltagande lärare. Även rektorerna på dessa skolor har intervjuats. Forskningsinsatsen handlar om interaktiva fallstudier på tre till fyra skolor där så gott som alla lärare deltar i Läslyftet. Jag återkommer till resultaten så småningom men kan avslöja så mycket som att uppföljningsenheten sett mycket kvalitativ undervisning under sina besök. Det är glädjande oavsett om det beror på Läslyftet eller annat!

Strax före jul fick Skolverket ett tilläggsuppdrag gällande Läslyftet: ”Skolverket ska också svara för utbildning av handledare som ska ha till uppgift att handleda grupper av förskollärare och skolbibliotekarier inom området språk-, läs-och skrivutveckling.” Förskolan har inte tidigare omfattats av Läslyftets statsbidrag eller handledarutbildning, men regeringen har nu gett Skolverket möjlighet att fördela statsbidrag riktat mot förskolan. Mer information kommer, står det på Skolverkets hemsida (länk).

Anna-Maija (anna-maija.norberg@stockholm.se)

Lyckobringare i klassrummet?

Varg”Vargen kommer! Om läsundervisning och texter som väcker känslor” är ett kapitel i Läsa mellan raderna (Olin-Scheller och Tengberg, red.), en bok som presenterar modellen dialogisk strategiundervisning (DSU), framtagen i samverkan mellan forskare och lärare (se tidigare inlägg om DSU här).

Kapitlet utgår från en undervisningssituation kring en mycket engagerande debattartikel i samband med forskningsprojektet där DSU implementerades. Författarna (se nedan) beskriver skapandet och återskapandet av maktrelationer i läsundervisningen och diskuterar vilken roll lärarens agerande spelar för dessa relationer. Konkret handlar det om att en klass i Värmland läser en insändare om vargens vara eller icke-vara. Några elever provoceras av ämnet och har svårt att debattera på ett sakligt sätt. Istället tar de stor plats och stör undervisningen.

I kapitlet diskuteras lärarens didaktiska val i utmanande situationer som läsundervisning präglad av kritiskt tänkande, engagemang och emotioner innebär. Elevernas känslomässiga engagemang kan hindra dem i deras kritiska läsning, och därför måste läraren ”fånga det didaktiska ögonblicket för att intervenera” (s. 230). I det här fallet handlar interventionen om DSU, dvs. att det finns en modell att gå tillbaka till. Författarna menar att det utan interventioner finns en risk att engagerande texter snarare befäster rådande maktordningar, vilket inte bidrar till att utveckla kritisk läsning.

Lyckobringare då? Kort och förenklat handlar det om att vi orienterar oss mot sådant som vi mår bra av (jfr happy object, Ahmed, 2010), vilket i klassrummet kan betyda att två elever dras till varandra, ibland på ett störande sätt. I det refererade kapitlet handlar det om att det emotionellt engagerande ämnet triggar igång två elever som beskrivs som varandras lyckobringare. För läraren kan DSU alltså bli ett sätt att bemästra även sådana utmaningar i klassrummet.

(Författarna till kapitlet: Stig-Börje Asplund, Christina Olin-Scheller, Marie Tanner och Magnus Åberg.)

Anna-Maija

Bild: commons.wikimedia.org