Visar alla blogginlägg med kategorin:
Yrkesämnen

Start för handledarutbildningen på fredag

På fredag börjar utbildningen för de nya handledarna inom Läslyftet på Stockholms kommunala skoloPioner1r. Det är 105 handledare som kommer att delas in i åtta grundskole- och två gymnasielärargrupper, s.k. basgrupper med var sin basgruppsledare. Handledarna har bjudits in till en samarbetsyta där all information om utbildningen finns.

Utbildningen innehåller både handledning och didaktik, men den första utbildningsdagen är inriktad mot handledning. Bland annat blir det en föreläsning om handledning som verktyg. Hela programmet finns i aktivitetsplanen på samarbetsytan.

Vi håller till på Radisson Blu Royal Viking kl. 9.00-16.15.

Välkomna alla nya handledare inom Läslyftet!

Anna-Maija

Läslyftet Stockholm – en uppdatering

updateHäromdagen skickade vi in en rekvisition gällande Läslyftet nästa läsår till Skolverket, och intresset har varit stort, ännu större än tidigare. Under pågående läsår utbildas ett åttiotal handledare i Stockholms kommunala skolor, och nästa läsår ser antalet ut att bli nästan 120 nya handledare! Dessutom ansöker ett antal skolor statsbidrag för ett andra år – vi håller tummarna för att de beviljas det. Förmodligen fortsätter många skolor Läslyftet på halvfart. Ni som gör det får gärna höra av er till oss på FoU-enheten (se mejladress nedan) och berätta hur det går. Enligt Skolverkets uppföljningar upplevs det höga tempot som ett problem av många, men en farhåga är att man tappar för mycket styrfart om man inte håller det höga tempot.

Det pågår en uppföljning och en forskningsinsats gällande Läslyftet Stockholm. Elva skolor, både grundskolor och gymnasier, har fått besök av utbildningsförvaltningens uppföljningsenhet som både observerat lektioner och intervjuat deltagande lärare. Även rektorerna på dessa skolor har intervjuats. Forskningsinsatsen handlar om interaktiva fallstudier på tre till fyra skolor där så gott som alla lärare deltar i Läslyftet. Jag återkommer till resultaten så småningom men kan avslöja så mycket som att uppföljningsenheten sett mycket kvalitativ undervisning under sina besök. Det är glädjande oavsett om det beror på Läslyftet eller annat!

Strax före jul fick Skolverket ett tilläggsuppdrag gällande Läslyftet: ”Skolverket ska också svara för utbildning av handledare som ska ha till uppgift att handleda grupper av förskollärare och skolbibliotekarier inom området språk-, läs-och skrivutveckling.” Förskolan har inte tidigare omfattats av Läslyftets statsbidrag eller handledarutbildning, men regeringen har nu gett Skolverket möjlighet att fördela statsbidrag riktat mot förskolan. Mer information kommer, står det på Skolverkets hemsida (länk).

Anna-Maija (anna-maija.norberg@stockholm.se)

Utvärdering av Läslyftet, delrapport 2

båda bildernaNu har delrapport 2 av Umeå universitets utvärdering av Läslyftet publicerats. Rapporten redovisar och analyserar huvudmäns, rektorers, handledares och lärares erfarenheter och bedömningar av effekter av Läslyftet under läsåret 2015/16. Rapporten bygger på de svar som de olika målgrupperna lämnat i enkäter och intervjuer.

När det gäller en sammantagen bedömning av Läslyftet svarade alla målgrupperna att de ansåg att Läslyftet var ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Handledarna var de mest positiva medan lärarna lämnade något mindre positiva svar. Efter handledarna var rektorerna de mest positiva. Svaren tyder på att Läslyftet har varit en uppskattad fortbildning av de flesta. När det gäller de upplevda effekterna av Läslyftet, skriver rapporten följande:

”En majoritet av rektorer, handledare och lärarna själva bedömde att Läslyftet hade en positiv effekt på lärarnas engagemang i språk-, läs- och skrivutvecklingsfrågor och på kollegiala samtal i dessa frågor. En majoritet av lärarna svarade också att Läslyftet i stor utsträckning bidragit till att öka deras insikter och engagemang för språk-, läs- och skrivutveckling i sin undervisning och allmänna pedagogisk–didaktiska tänkande. Hälften av lärarna svarade att modulerna ”i stor utsträckning” bidragit till att de fått mer kunskap och kompetens att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmågor och likaså till att de använder kunskapen/kompetensen i sin undervisning. Men en lägre andel, var tredje lärare, svarade att de oftare än tidigare planerade undervisningen tillsammans.

Majoriteten av rektorerna och lärarna, som bedömt effekter på eleverna, uppfattade att Läslyftet i lägre grad haft effekt på elevernas språk-, läs- och skrivförmågor eller så svarade de ”vet ej”. Omkring en tredjedel av lärarna svarade dock att Läslyftet ”i stor utsträckning” bidragit till att eleverna har fått ett större intresse för texter och läsning och att de visade ökad delaktighet i samtal om texter. Något färre lärare svarade att Läslyftet ”i hög utsträckning” förbättrat elevers ord-, begrepps- eller läsförståelse och förmåga att uttrycka sig verbalt. Flera lärare påpekade dock i det öppna svarsfältet att det än så länge var för tidigt att säga någonting om effekten på elevernas språk.”

I rapporten görs också olika jämförelser mellan lärarkategorier och mellan moduler. De lärare som varit minst nöjda är de praktisk-estetiska lärarna och de mest nöjda har varit lärarna i förskoleklass, även om de senare varit kritiska till att modulerna inte är anpassade för dem.

I ett tidigare inlägg kan ni läsa om den första delrapporten som handlar om de 13 först publicerade modulerna.

Källa: Carlbaum, S., Andersson, E., & Hanberger, A. (2016). Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 2: Erfarenheter av Läslyftet läsåret 2015/16. Umeå: Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå universitet.

Anna-Maija

Skönlitteratur eller faktatexter – är det frågan?

ChildWithBook2-300pxDebatten som ställer läsningen av å ena sidan skönlitteratur och å andra sidan faktatexter emot varandra startade med en debattartikel i DN (17/7 2016). Lars Melin, docent i svenska , hävdade att skolan lägger alltför stort fokus på läsning av skönlitteratur, när det istället är faktalitteraturen som är nyckeln till framgång i skolan, till högre studier och till framgång i alla något så när kvalificerade jobb. Han fick inte stå oemotsagd utan många tyckte tvärtom att det är för lite skönlitteratur i skolan (se t.ex. här). Litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström och Lars Melin rök ihop i direktsänd TV (länk). Enligt Witt-Brattström visar forskning att skönlitteraturen är rena undermedlet för att fördjupa läskunnigheten, få ett mer varierat ordförråd och vidga känsloregistret, vilket Melin kontrade med att det i så fall inte är ”rätt” ordförråd i ett informationssamhälle. Istället bör statusen för informativa texter höjas enligt honom, och i det sammanhanget är det ”fullkomligt onödigt” att satsa på skönlitteratur.

I början av december var det dags igen. Melin skrev i Dagens nyheter (5/12 2016) om bristen på läsning av informativa texter i skolan vilken han menade skulle förklara det fortsatta Pisa-raset (som ju uteblev, fick vi veta dagen efter). Balansen har tippat över till fördel för ”det prestigefyllda skönlitterära läsandet”, skriver Melin. Han tar också upp det förr vanliga arbetssättet med textgenomgång, läxläsning och läxförhör som enligt honom tränade elevernas läsning utan att man egentligen tänkte på det som lästräning.

Återigen får han mothugg, både i tidningar och på sociala medier. Lärare och forskare känner inte igen sig i hans beskrivning av att skönlitteraturen väger så tungt i skolan. De håller inte heller med honom i sak – alltså att skönlitteraturen inte är till nytta (utan bara nöje, vilket Melin hävdar). Gunilla Molloy skriver i en replik att läsning av såväl skönlitteratur som sakprosa kräver en förmåga att läsa mellan raderna för att lyfta fram textens underliggande värderingar och de röster som finns – eller saknas.

Molloy skriver också att hon vid sina besök i olika klassrum  inte alls ser den slagsida mot att läsa skönlitteratur som Melin beskriver, utan istället den variation av olika texttyper som kursplanen föreskriver. Melins farhåga om att läxförhör inte ersatts av något lika effektivt finner Molloy ogrundad, då hon vid sina skolbesök sett arbete med meningsfulla uppgifter i ett socialt samspel.

Något som Molloy också lyfter fram, och som också betonas i Läslyftet, är alla lärares ansvar att arbeta med sakprosatexter och därmed ämnesspråket. Det kan nog vara ett utvecklingsområde på många skolor. Och självklart ska vi läsa skönlitteratur i skolan – kanske även i andra ämnen i svenska (se t.ex. Läslyftets NO-modul).

Anna-Maija

Utmana bilden av pojkars läsning!

skogsmaskinPå SMDI 12, den tolfte konferensen i svenska med didaktisk inriktning, som hade temat textkulturer lyssnade jag på ett mycket intressant föredrag om pojkar och läsning: Unga arbetarmän, läsning och identitet av Stig-Börje Asplund.

Bakgrunden till hans presentation är den dominerande bilden av pojkars och unga mäns relation till läsning, nämligen att de läser mindre och sämre än tidigare och att de tar avstånd från den läsning de möter i skolan med argument som att det är för svårt, för tråkigt och till och med meningslöst. Asplund menar att denna bild är problematisk då den bidrar till att bekräfta en mytbildning om pojkar och läsning och därmed befästa en social och kulturell marginalisering av framför allt pojkar med arbetarklassbakgrund.

I presentationen diskuterade Asplund resultatet från ett projekt där han utifrån en livsberättelseansats och en vidgad definition av text och läsning riktat ljuset mot unga arbetarmäns läsarhistorier. Syftet med projektet har bland annat varit att studera hur läsning och texter används i dessa unga mäns identitetskonstruktion. De deltagande männen identifierade sig från början som ”en sån som inte läser” och hade en negativ bild av läsningen i skolan, vilken kopplades till tråkiga böcker som inte riktade sig till dem. Det visade sig dock att de unga ”icke-läsande” männen bland annat läste avancerade instruktionsböcker eller lyssnade på mängder av ljudböcker, till exempel när de körde skogsmaskiner. Det räknade de alltså inte som läsning, trots att några av männen på det sättet läste mycket mer än forskaren Asplund.

Asplund berättade också om ett möte med en av de unga männens far som tillsammans med sin son samlade på böcker och sorterade och katalogiserade dem. Samlingen bestod av hyllmeter på hyllmeter av allehanda böcker och blev en bjärt kontrast till bilden av icke-läsare, oavsett om böckerna lästes eller inte. Asplund var inte säker på om berättelsen om pappan var ett sidospår i projektet eller en del av huvudspåret. I presentationen bidrog den åtminstone för mig till att vidga bilden av och berättelsen om de unga (och äldre) männens relation till böcker och läsande, inte minst på grund av alla fina bilder Asplund visade från studien.

Enligt Asplund visar hans studie att den dominerande bilden av pojkars och unga mäns läsning kan utmanas genom ett narrativt perspektiv och med en vidgad syn på text och läsning. Min bild utmanades helt klart av denna presentation.

Anna-Maija

Bild: deere.se

Sista chansen att söka statsbidrag för Läslyftet!

Nästa läsår är den sista möjligheten att genomföra Läslyftet med statsbidrag, och det är hög tid att planera för det om man vill delta. Vad är då Läslyftet och hur gör man för att söka? Bland annat de frågorna besvaras i denna korta presentation:

http://video.stockholm.se/secret/14710134/483e9a5d3ce2d293bf4ba87b47564ffe

Det finns också en möjlighet att komma på någon av följande informationsträffar:

Den 9 november i Salen, Hantverkargatan 3A. Anmälan här.

Den 16 november i Eldkvarn, Hantverkargatan 2F. Anmälan här.

Kontakta oss gärna!

Anna-Maija

anna-maija.norberg@stockholm.se

tel. 08-508 33678

Nya moduler för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Laslyftet, SkolverketInför vårterminen planerar Skolverket att publicera två nya moduler för gymnasiet och en ny modul för gymnasiesärskolan. Den ena gymnasiemodulen heter Läsning av skönlitteratur och riktar sig i första hand till lärare i svenska. Modulens syfte är att ge lärare en orientering om och verktyg för läsning av och undervisning i litteratur. En övergripande fråga är varför vi läser skönlitteratur i skolan. De verktyg som ges rör genomförande av litteratursamtal, bruk av litterär analys och litterära begrepp. Modulen handlar också om narratologiska och intermediala undervisningsupplägg samt undervisning i och om litteraturhistoria.

Den andra modulen för gymnasiet heter Grundläggande litteracitet för nyanlända elever och handlar om hur man kan arbeta med nyanlända ungdomar som inte haft möjlighet att lära sig läsa och skriva. Arbetet med att utveckla deras grundläggande litteracitet sker i ett kommunikativt, socialt sammanhang med stöd av digitala verktyg. Ett övergripande förhållningssätt är att vidareutveckla de resurser ungdomarna har med sig och att låta meningsfullhet och intresse vara starka drivkrafter. Målgruppen för modulen är i första hand lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare som undervisar i åk. 7-9 eller på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Den nya modulen för gymnasiesärskolan, Narrativt skrivande, handlar både om elevers berättande och om deras narrativa skrivande. Skolan är en central arena för att elever ska kunna bli delaktiga i olika berättartraditioner. I modulen får lärare redskap för att på ett systematiskt sätt arbeta med elevernas berättelseskapande. Modulen riktar sig i första hand till lärare som undervisar i gymnasiesärskolan (oavsett program).

Redan publicerade moduler hittar du här.

Anna-Maija

Planera för Läslyftet 2017/2018 – sista läsåret med statsbidrag

update

FoU-enheten anordnar fyra informationsträffar inför sista läsåret med Läslyftet med statsbidrag. Anmäl dig till en träff:

Träff 1: Den 20/10 kl. 16-17 i Salen, Hantverkargatan 3A, 1 tr. https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100389

Träff 2: Den 27/10 kl. 16-17 i Mälarsalen, Hantverkargatan 3B. https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100393

Träff 3: Den 9/11 kl. 16-17 i Salen (se ovan).  https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100391

Träff 4: Den 16/11 kl. 16-17 i Eldkvarn, Hantverkargatan 2F. https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100395

Skolverkets hemsida hittar man information om Läslyftet, exempelvis diskussionsunderlaget Planera och organisera för Läslyftet.

Även på Läslyftet Stockholms sida på Pedagog Stockholm finns information och en länk till vår blogg.

Vid frågor, kontakta oss:

laslyftet@stockholm.se

Anna-Maija

Samtalsledarträffar inom Läslyftet/språkutveckling

IMG_1555Ska du leda en grupp kollegor inom Läslyftet (eller annan språkutvecklande insats)? Under hösten anordnas tre samtalsledarträffar som riktar sig både till samtalsledare som gått Skolverkets handledarutbildning och till samtalsledare som inte gått någon utbildning. Lärare på friskolor är välkomna i mån av plats.

Träffarna innehåller olika modeller för samtalsledning, dels för att man som deltagare ska få lyfta dilemman i uppdraget och få stöttning i det, dels för att testa modeller som man själv skulle kunna använda tillsammans med sin grupp. Även gruppers utveckling tas upp och vilket stöd grupper behöver få av sin samtalsledare beroende på var i gruppcykeln man befinner sig.

De tre träffarna under hösten bildar ett ”paket”, vilket i det här sammanhanget innebär att man anmäler sig till samtliga tre träffar samtidigt. Detta är för att få kontinuitet i gruppen. Anmälan är bindande. Det betyder förstås också att man behöver ha sin skolledares godkännande före anmälan.

När? Var?

Torsdagen den 29/9,                14.00 – 16.30                                Eftertanken, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2F (vita huset)

Onsdagen den 26/10                14.00 – 16.30                                Salen, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 3A (gult hus)

Måndagen den 5/12                 14.00 – 16.30                                Insikten, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2F (vita huset)

Vi hoppas att du tycker att det här låter intressant.

Om du har några frågor, så kontakta oss gärna via mejl: anna-lena.ebenstål@stockholm.se eller annica.gärdin@stockholm.se

Anmäl dig via denna länk: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=98493

Sista anmälningsdag 12 september.

Anna-Maija

Tio nya moduler publicerade i juni!

updateNu har Skolverket publicerat tio nya moduler på Läs- och skrivportalen. En av dem är den första av två planerade moduler som riktar sig till förskolan: Läsa och skriva i förskolan. Modulen innehåller olika sätt att stimulera barns nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Två moduler är för högstadiet: Skriva i alla ämnen och Kritiskt textarbete. I modulen Skriva i alla ämnen är utgångspunkten att skrivande främjar elevernas kunskapsutveckling. Eftersom innehåll och struktur i texter skiljer sig åt från ämne till ämne behöver alla lärare utveckla kunskaper som rör det skrivande och de texter som förekommer i de egna ämnena. När eleverna ges möjlighet att skriva i alla ämnen får de därmed en chans att utveckla tankar i ämnet och visa sina ämneskunskaper genom sitt skrivande.  Den andra nya högstadiemodulen Kritiskt textarbete tar sin utgångspunkt i och syftar till att genom kritiskt textarbete bidra till att elever förstår sig själva och den värld de lever i och att de ska få en röst i den världen för att kunna påverka och förändra. Modulen handlar om undervisning och lärande kring det innehåll som uttrycks i läroplanens värdegrund och behandlar språkets kraft att lära och undervisningens stödstrukturer. En bärande tanke är att kritiskt textarbete hjälper elever att utveckla förståelse för tillvarons alla frågor med hjälp av språket.

De resterande sju modulerna är i första hand för gymnasieskolan inklusive gymnasiesärskolan, även om flera av dem med fördel kan användas på högstadiet. Tre moduler riktar sig till lärare i teoretiska och andra textrika ämnen: Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär, Analysera och kritiskt granska och Lässtrategier för ämnestexter. Modulen Språk i yrkesämnen är, som man förstår, för lärare i yrkesämnena. Språk- och kunskapsutvecklande arbete och Textarbete i digitala miljöer riktar sig till alla lärare och Läsförståelse och skriftproduktion till lärare i gymnasiesärskolan.

Tre moduler kommer att bli färdiga till vårterminen 2017: Från vardagsspråk till ämnesspråk (F-9), Flera språk i förskolan och Grundläggande litteracitet för nyanlända elever (gy och 7-9).

Anna-Maija