Utmana bilden av pojkars läsning!

skogsmaskinPå SMDI 12, den tolfte konferensen i svenska med didaktisk inriktning, som hade temat textkulturer lyssnade jag på ett mycket intressant föredrag om pojkar och läsning: Unga arbetarmän, läsning och identitet av Stig-Börje Asplund.

Bakgrunden till hans presentation är den dominerande bilden av pojkars och unga mäns relation till läsning, nämligen att de läser mindre och sämre än tidigare och att de tar avstånd från den läsning de möter i skolan med argument som att det är för svårt, för tråkigt och till och med meningslöst. Asplund menar att denna bild är problematisk då den bidrar till att bekräfta en mytbildning om pojkar och läsning och därmed befästa en social och kulturell marginalisering av framför allt pojkar med arbetarklassbakgrund.

I presentationen diskuterade Asplund resultatet från ett projekt där han utifrån en livsberättelseansats och en vidgad definition av text och läsning riktat ljuset mot unga arbetarmäns läsarhistorier. Syftet med projektet har bland annat varit att studera hur läsning och texter används i dessa unga mäns identitetskonstruktion. De deltagande männen identifierade sig från början som ”en sån som inte läser” och hade en negativ bild av läsningen i skolan, vilken kopplades till tråkiga böcker som inte riktade sig till dem. Det visade sig dock att de unga ”icke-läsande” männen bland annat läste avancerade instruktionsböcker eller lyssnade på mängder av ljudböcker, till exempel när de körde skogsmaskiner. Det räknade de alltså inte som läsning, trots att några av männen på det sättet läste mycket mer än forskaren Asplund.

Asplund berättade också om ett möte med en av de unga männens far som tillsammans med sin son samlade på böcker och sorterade och katalogiserade dem. Samlingen bestod av hyllmeter på hyllmeter av allehanda böcker och blev en bjärt kontrast till bilden av icke-läsare, oavsett om böckerna lästes eller inte. Asplund var inte säker på om berättelsen om pappan var ett sidospår i projektet eller en del av huvudspåret. I presentationen bidrog den åtminstone för mig till att vidga bilden av och berättelsen om de unga (och äldre) männens relation till böcker och läsande, inte minst på grund av alla fina bilder Asplund visade från studien.

Enligt Asplund visar hans studie att den dominerande bilden av pojkars och unga mäns läsning kan utmanas genom ett narrativt perspektiv och med en vidgad syn på text och läsning. Min bild utmanades helt klart av denna presentation.

Anna-Maija

Bild: deere.se

Från vardagsspråk till ämnesspråk – efterlängtad modul

updateI slutet av denna vecka eller början av nästa publiceras en av de nya modulerna på Skolverkets läs- och skrivportal. Den heter från vardagsspråk till ämnesspråk och riktar sig till lärare och förskollärare från förskoleklass till årskurs 9. Enligt uppgift från Skolverket är flera exempel och uppgifter hämtade från de praktisk-estetiska ämnena vilket efterfrågats av många lärare.

De olika delarna behandlar följande områden (preliminära rubriker):

Del 1 Språkutvecklande arbete främjar lärande
Del 2 Att utforska verkligheten
Del 3 Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet
Del 4 Litteracitetsutveckling i olika åldrar och ämnen
Del 5 Ordförrådet – en framgångsfaktor
Del 6 Att möta multimodala texter
Del 7 Att skapa multimodala texter
Del 8 Avslutning

Anna-Maija

Dialogbaserad strategiundervisning stärker läsförmågan

Läsa mellan raderna. Att undervisa om och utveckla en avancerad läsförmåga i skolan. Så hette Christina Olin-Schellers presentation under Vetenskapsrådets resultatdialog i Örebro. Syftet med studien som presentationen byggde på har varit att bredda forskningsfältet metodologiskt och teoretiskt och att pröva hur läsundervisningen på högstadiet kan organiseras och hur effekterna kan studeras. Forskarna har med utgångspunkt från tidigare studier tagit fram ett undervisningsupplägg som de kallat dialogisk strategiundervisning, DSU.

056Den dialogbaserade strategiundervisningen består av tre delar: undervisning om lässtrategier (dvs. kognitiva operationer som skickliga läsare tar i bruk när de läser), strukturerade textsamtal och strukturerat responsskrivande. Undervisningsupplägget kan kort beskrivas på följande sätt: Lärarna introducerar successivt olika typer av lässtrategier i samband med samtal om texterna eleverna läser. I samtalen undersöks också vad som sker med texten och förståelsen när man tillämpar strategierna (vilka är något man tar till när förståelsen inte är automatisk och inte ett mål i sig). Eleverna får också regelbundet skriva ner sina tolkningar av och reflektioner om de lästa texterna och på det sättet förbereda sig för samtalen.

I studien fick ett tiotal klasser under en termin undervisning baserat på DSU, och elevernas läsförmåga mättes före och efter. På samma sätt utvärderades en kontrollgrupp med ordinarie undervisning. Klasserna arbetade med en skönlitterär och en argumenterande text. Resultaten visar att elever med låga resultat på förtestet kraftigt ökade sin läsförmåga, framför allt vid läsning av argumenterande text. Det fanns dock elever som inte alls förbättrades, främst elever med högst resultat på förtestet.

Enligt Olin-Scheller är en tänkbar slutsats att de elever som oftare har problem med att förstå vad de läser sannolikt har större utbyte av strukturerad undervisning där olika tolkningar lyfts fram. De erfarna läsarna behöver kanske något annat än vad DSU – eller läsundervisning på högstadiet i största allmänhet – kan erbjuda. För att ta reda på varför det är så behövs flera studier, konstaterar Olin-Scheller. Vad dessa elever behöver är förstås också en viktig fråga att söka svar på.

Anna-Maija

Seminarier om språkutvecklande arbete för bild- och slöjdlärare

bakomträdhaikuEtt erbjudande för bild- och slöjdlärare:

Vi erbjuder dig som är bild- eller slöjdlärare tre seminarieträffar med inslag av workshops om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i bild- och slöjdämnet. Du får en möjlighet att lyssna på aktuell forskning och att utbyta erfarenheter med andra bild- och slöjdlärare

För att seminarieserien ska ge så mycket som möjligt avser en anmälan samtliga tre tillfällen: den 19 januari, den 23 februari och den 30 mars, kl. 14.30 – 17.00.

Lokalen är Insikten, Hantverkargatan 2F.

Anmälan senast 17/12. Begränsat antal deltagare, så först till kvarn gäller.

Här anmäler du dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=99253

Vid frågor, kontakta Birgitta Thorander eller Anna-Lena Ebenstål

Vad händer på handledarutbildningen?

IMG_6895Det var ett gediget program på handledarutbildningens tillfälle 3 för Läslyftshandledarna i Stockholms kommunala skolor. Innehållet i utbildningen handlar om handledning,  samtalsmetoder och didaktik. Första dagen var det fokus på didaktik, närmare bestämt på multimodalitet i didaktiskt arbete. Kristina Danielssons föreläsning handlade om multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete och Lisa Molin talade om läsande och skrivande i digitaliserade klassrum. Molins föreläsning handlade om vad text, läsande och skrivande kan vara idag och vilka läskompetenser barn och unga behöver utveckla. Jag återkommer till Molin när hennes licentiatuppsats inom kort blir publicerad. Danielsson talade om meningsskapande som design (t.ex. Selander & Kress, 2010), när flera modaliteter samspelar och skapar en helhet. Olika modaliteter ”gör olika jobb”, och därför är det viktigt att man inte bara slentrianmässigt lägger in exempelvis en bild utan funderar på vad som är syftet med texten och vad bilden kan tillföra. Den kanske bara förvirrar?

Den andra dagens ämnesdidaktiska föreläsningar handlade om explicit språkutvecklande arbete. Karin Rehman föreläste för högstadie- och gymnasielärarna och Kristina Ansaldo för låg- och mellanstadielärarna. Förutom att beskriva olika teoretiska utgångspunkter för explicit språkutvecklande arbete, lyfte Rehman upp en konkret aspekt – hur gör man? Hon visade flera exempel från sin egen undervisning med nyanlända elever och berättade också om ett studiebesök i Australien (länk till ppt). Även Ansaldo gav en teoretisk grund till sin föreläsning. Bland annat tog hon upp de sex basgenrerna enligt Sydney-modellen. Indelningen i genrerna handlar om syftet med texten, alltså vad författaren vill uppnå med texten. Eleverna behöver lära sig hur texten organiseras för att bäst uppnå syftet och vilka språkliga drag som är typiska för de olika genrerna. Hur det kan gå till i praktiken visade hon genom ett konkret exempel på undervisning om träd på lågstadiet (länk till ppt).

admin-ajax

Tre av utbildningsförvaltningens lärarcoacher, Katarina Olsson, Andreas Hernvald och Matilda Östman, föreläste om grupprocesser och om att möta motstånd i arbetsgrupper. Föreläsningens syfte var att ge verktyg för att kunna möta grupper i olika situationer. Bland annat tog föreläsningen upp hur grupper utvecklas genom olika faser och vilka olika behov en grupp kan ha. Andra frågor som lyftes fram var hur man kan påverka en grupp och vilka utmaningar man kan ställas inför som ledare. Förutom en teoretisk inramning gav föreläsningen flera konkreta förslag på hur man kan göra, till exempel genom olika samtalsmodeller (länk till ppt).

Ett viktigt inslag (av utvärderingarna att döma det viktigaste) är det s.k. basgruppsarbetet som organiseras i grupper om ungefär tio lärare. I basgrupperna bearbetas alla föreläsningarna men framför allt handlar basgruppsarbetet om praktiska övningar om olika samtalsmodeller. Syftet med de olika modellerna eller metoderna är ett aktivt deltagande, ett djup i diskussionen och att hålla fokus på det som är ämnet för samtalet. Bland modellerna som praktiserats kan nämnas dilemma i grupp, vattenhjulet och akvariet. Tanken är att handledarna lär sig modellerna på utbildningen för att sedan kunna praktisera dem i Läslyftsgruppen på den egna skolan.

Av detta läsårs handledarutbildning återstår två tillfällen, ett tvådagars i januari och en avslutande dag i mars. Planeringen för nästa års handledarutbildning, som troligen blir den sista, inleds inom kort. Den 30 november är sista dagen att anmäla önskemål om deltagande i Läslyftet med statsbidrag nästa läsår, som också är det sista läsåret med statsbidrag.

Anna-Maija

Språk- och kunskapsutvecklande arbete i bildämnet

bridge-113194_1920Vi erbjuder dig som är bildlärare tre seminarieträffar med inslag av workshops om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i bildämnet. Du får möjligheter att lyssna på aktuell forskning och utbyta erfarenheter med andra bildlärare

För att seminarieserien ska ge så mycket som möjligt innebär en anmälan att man deltar samtliga tre tillfällen.

Datumen är 19/1, 23/2, 30/3. Lokal är i Utbildningsförvaltningens lokal Insikten, Hantverkargatan 2F. Tid: 14.30 – 17.00.

Anmälan senast 17/12, begränsat antal deltagare, först till kvarn gäller.

Här anmäler du dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=99253

Anna-Maija

Läsförmåga eller matematikförmåga – det är frågan

wood-736714_1920I en ny avhandling belyser Anneli Dyrvold behovet av att undervisa om hur man läser matematikuppgifter. I studien har hon undersökt matematikuppgifter i PISA och i ämnesprovet för årskurs 9. Det finns en risk att läsförmåga snarare än matematikförmåga testas. Detta är fallet om de ord som används i proven skiljer sig mycket från de ord elever är vana vid i sina matteböcker.

– Vi ser det som självklart att elever från skolstarten stegvis får lära sig läsa naturligt språk men när det gäller matematikens språk så tenderar vi att anta att elever genom att lära sig räkna också självklart lär sig läsa matematik. Min forskning visar på egenskaper i uppgiftstext som är svåra att läsa och som det dessutom är viktigt att kunna läsa som del i en matematikförmåga. Därför är det viktigt att elever faktiskt får stöd i att utveckla en sådan matematisk läsförmåga, säger Anneli Dyrvold.

Att matematikuppgifter är svåra att läsa är i vissa fall rimligt och i andra fall inte, enligt studien. Om matematikuppgifter innehåller ovanliga ord som dessutom är ovanliga i matematikböcker medför det risk att läsförmåga och inte matematikförmåga testas i prov. Däremot visar forskningen att till exempel uppgifter med många olika betydelserelationer mellan ord, bilder och symboler är svåra men att det ingår i en matematisk läsförmåga att tolka dessa uppgifter. En sådan läsförmåga ingår rimligen i det som i skolans kursplaner kallas kommunikationskompetens och ett matematikprov förväntas därför testa denna kompetens.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Källa: Pressmeddelande, Umeå universitet

Anna-Maija

Sista chansen att söka statsbidrag för Läslyftet!

Nästa läsår är den sista möjligheten att genomföra Läslyftet med statsbidrag, och det är hög tid att planera för det om man vill delta. Vad är då Läslyftet och hur gör man för att söka? Bland annat de frågorna besvaras i denna korta presentation:

http://video.stockholm.se/secret/14710134/483e9a5d3ce2d293bf4ba87b47564ffe

Det finns också en möjlighet att komma på någon av följande informationsträffar:

Den 9 november i Salen, Hantverkargatan 3A. Anmälan här.

Den 16 november i Eldkvarn, Hantverkargatan 2F. Anmälan här.

Kontakta oss gärna!

Anna-Maija

anna-maija.norberg@stockholm.se

tel. 08-508 33678

Nya moduler för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Laslyftet, SkolverketInför vårterminen planerar Skolverket att publicera två nya moduler för gymnasiet och en ny modul för gymnasiesärskolan. Den ena gymnasiemodulen heter Läsning av skönlitteratur och riktar sig i första hand till lärare i svenska. Modulens syfte är att ge lärare en orientering om och verktyg för läsning av och undervisning i litteratur. En övergripande fråga är varför vi läser skönlitteratur i skolan. De verktyg som ges rör genomförande av litteratursamtal, bruk av litterär analys och litterära begrepp. Modulen handlar också om narratologiska och intermediala undervisningsupplägg samt undervisning i och om litteraturhistoria.

Den andra modulen för gymnasiet heter Grundläggande litteracitet för nyanlända elever och handlar om hur man kan arbeta med nyanlända ungdomar som inte haft möjlighet att lära sig läsa och skriva. Arbetet med att utveckla deras grundläggande litteracitet sker i ett kommunikativt, socialt sammanhang med stöd av digitala verktyg. Ett övergripande förhållningssätt är att vidareutveckla de resurser ungdomarna har med sig och att låta meningsfullhet och intresse vara starka drivkrafter. Målgruppen för modulen är i första hand lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare som undervisar i åk. 7-9 eller på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Den nya modulen för gymnasiesärskolan, Narrativt skrivande, handlar både om elevers berättande och om deras narrativa skrivande. Skolan är en central arena för att elever ska kunna bli delaktiga i olika berättartraditioner. I modulen får lärare redskap för att på ett systematiskt sätt arbeta med elevernas berättelseskapande. Modulen riktar sig i första hand till lärare som undervisar i gymnasiesärskolan (oavsett program).

Redan publicerade moduler hittar du här.

Anna-Maija

Nya grundskolemoduler till vårterminen

f6488a68-c104-4ef7-8023-12fafae48e5fDet börjar bli dags att välja modul för vårterminen för skolor som arbetar med Läslyftet med statsbidrag. På Läs- och skrivportalen finns för närvarande tretton moduler för grundskolan och två för grundsärskolan. Till vårterminen, förhoppningsvis redan före jul, kommer två nya moduler att publiceras. Den ena, Från vardagsspråk till ämnesspråk, ger en introduktion till hur lärare kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. I modulen visas hur samtal, läsande och skrivande kan leda till fördjupade kunskaper i olika ämnen, såväl teoretiska som praktisk-estetiska. Enligt Skolverket innehåller modulen ett flertal exempel från praktisk-estetiska ämnen, något som skolor efterlyst. Målgruppen för modulen är i första hand lärare och förskollärare i F-åk 9.

Den andra nya modulen heter Grundläggande litteracitet för nyanlända äldre elever. Modulen presenterar hur man kan arbeta med nyanlända ungdomar som inte haft möjlighet att lära sig läsa och skriva. Arbetet med att utveckla deras grundläggande litteracitet sker i ett kommunikativt, socialt sammanhang med stöd av digitala verktyg. Ett övergripande förhållningssätt är att vidareutveckla de resurser ungdomarna har med sig och att låta meningsfullhet och intresse vara starka drivkrafter. Målgruppen för modulen är i första hand lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare som undervisar i åk. 7-9 eller på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Anna-Maija