Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
ämnesspråk

Erfarenheter av Läslyftet i gymnasieskolan – en nationell utvärdering

Utvärderingen av Läslyftet för gymnasiet visar samma mönster som utvärderingen för grundskolan: Läslyftet är uppskattat av majoriteten och sv_modul_forklaringhandledarna är mest nöjda, följt av rektorerna, medan lärarna är den grupp som är minst nöjd. Att handledarna är mest nöjda är kanske inte överraskande med tanke på att de (oftast) får tid i tjänsten för uppdraget och en utbildning. Följande är klippt ur Umeå universitets utvärdering av Läslyftet för gymnasiet (Carlbaum, Andersson & Hanberger, 2017):

”En majoritet av huvudmännen, rektorerna, handledarna och lärarna bedömde Läslyftet som ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Svaret ”mycket bra” dominerade hos de tre första målgrupperna där handledarna var de mest positiva följt av rektorerna. I kontrast svarade flest lärare ”ganska bra” och tjugo procent ”varken var bra eller dåligt”, ”ganska dåligt” eller ”dåligt”. Svaren tyder på att Läslyftet har varit en uppskattad fortbildning för en majoritet av deltagarna men att lärarna värderat satsningen lägre än övriga målgrupper. Svarsmönstren mellan målgrupperna var desamma som för grundskolan 2015/16.

Rektorerna bedömde att Läslyftet påverkat undervisningskulturen i kollektiv riktning. En stor majoritet (över 80%) av rektorerna bedömde att Läslyftet ”i hög utsträckning” ”har ökat/fördjupat lärarnas ”pedagogisk-didaktiska samtal om språk-, läs- och skriv-utveckling” och ”engagemang för språk-, läs- och skrivutveckling i undervisningen”. /—/ Rektorer som arbetade vid skolenheter där alla eller en stor andel av lärarna deltog bedömde effekterna som högre på lärarnas engagemang, kollegialt lärande och samarbete. Resultaten visar också att två av tio rektorer bedömde att Läslyftet ”i stor utsträckning” förbättrat elevernas språk-, läs- och skrivförmågor samtidigt som fler, drygt fyra av tio, inte tydligt uppfattat om Läslyftet haft en sådan effekt på eleverna. /—/ Engagerade rektorer som på olika sätt stöttat genomförandet av Läslyftet bedömde Läslyftets värde och effekter på både lärarna och eleverna som högre än de som engagerat sig mindre.

Handledarnas erfarenheter under läsåret 2016/17 är i det stora hela att Läslyftet har fungerat bra på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. De flesta handledare har fått tid för sitt uppdrag och organisatoriska förutsättningar för att genomföra Läslyftet. /—/ På kort sikt har Läslyftet också bidragit till att handledarna fått ökat engagemang för språk-, läs- och skrivutveckling i sin undervisning och ett ökat intresse för kollegialt samarbete. De har också uppgett att Läslyftet utvecklat deras förmåga att handleda kollegor. Handledarutbildningen har rustat dem för att leda kollegiala samtal, använda olika samtalsmodeller och skapa ett tryggt samtalsklimat. Handledarna bedömde Läslyftet som en bra fortbildning och de kollegiala samtalen har enligt deras bedömning lett till fördjupade reflektioner och ett kollegialt lärande. Men vid en jämförelse med handledares svar i grundskolan läsåret 2015/16 var handledarna på gymnasiet inte fullt lika nöjda. Handledarutbildningen bedömdes inte ha haft lika hög kvalitet och bidragit med lika mycket. /—/ Även om handledarna uttryckte att modulerna i stort fungerat bra att handleda fanns det synpunkter på kvalitet och nivå även där. Modulerna uppfattades vara alltför likartade och inte helt anpassade för vissa ämnen och då särskilt estetiska ämnen eller för vissa lärare. Antingen uppfattades modulerna vara för enkla och hålla för låg nivå eller så uppfattades de vara för akademiska och svårtillgängliga.

Sammantaget upplevde en majoritet av deltagande lärare på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan att Läslyftet var en bra fortbildning där särskilt det kollegiala lärandet var uppskattat. En stor del av lärarna gav uttryck för att de hade tillräckligt bra förutsättningar att genomföra Läslyftet i form av stöd från handledare och tid för kollegiala samtal.

Lärarna har aktivt deltagit i Läslyftet men har i mindre utsträckning genomfört momentet med undervisningsaktiviteter med eleverna. En del av förklaringarna till detta finner vi i fortbildningsmodellens tempo som av hälften upplevs som alltför intensivt framförallt gällande tiden för just detta moment men även i modulernas innehåll som av vissa lärare inte anses genomförbara eller ens ändamålsenliga för deras ämnen. Det gäller t.ex. lärare i matematik, estetiska ämnen, idrott och hälsa och yrkesämnen. Men genomförandet tycks också hindras av att de undervisningsaktiviteter som förespråkas är för omfattande eller för tillfället inte passar in i den undervisning som redan är planerad.

Modulernas innehåll upplevdes som begripligt men det var stora skillnader i hur stimulerande innehållet upplevdes som antingen alltför självklart och på för låg nivå, inte anpassat till ämnet eller mycket stimulerande. Modulen Textarbete i digitala miljöer är den modul som i lägst grad upplevts som stimulerande, begriplig och ändamålsenlig och även modulen Språk i yrkesämnen har upplevts som mindre stimulerande, begriplig och ändamålsenlig. Det är även dessa moduler som i lägst grad anges ha bidragit till lärares kunskaper och kompetenser i att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmågor eller bidragit till att de förändrat sin undervisning. /—/ Arbetet med modulerna har enligt lärarna främst bidragit till att de utvecklat sina kunskaper och kompetenser i att utveckla elevernas läsande och begreppsförståelse och att de i sin undervisning använder sig av textsamtal och olika texter på ett mer medvetet sätt än tidigare.

Fler än hälften av lärarna svarade att de själva i stor utsträckning också fått ökade insikter och ett större engagemang i språkutveckling och därtill ökat sitt allmänna pedagogisk-didaktiska tänkande och sin förmåga att fatta välgrundade beslut i undervisningen. Läslyftet hade även bidragit till kollegialt lärande och samarbete för en majoritet av lärarna genom att man lärt av och med varandra och fördjupat sina pedagogisk-didaktiska samtal. Fyra av tio ansåg att gruppen fått ett mer gemensamt yrkesspråk och en fjärdedel svarade att Läslyftet inneburit att man planerat undervisning tillsammans oftare än tidigare. /—/ Lärarna bedömde också att Läslyftet inneburit förbättrad språkutveckling hos eleverna och en större aktivitet i relation till språk. Här använde 15-20 procent svarsalternativet ”i stor utsträckning” medan mellan fyra och sex av tio lärare beroende på fråga, utnyttjade svarsalternativet ”i liten utsträckning”. Störst språkförbättringar rapporterades kring elevernas ord-/begreppsförståelse samt om deras förmåga att kritiskt granska texter och förstå olika texttypers form och innehåll. Elevernas språkaktivitet hade enligt lärarna allra mest visat sig genom att de deltog mer i samtal än tidigare och ställde fler egna frågor till texter.”

Mejla mig, så skickar jag hela rapporten!/Anna-Maija

anna-maija.norberg@stockholm.se

Skönlitteratur eller faktatexter – är det frågan?

ChildWithBook2-300pxDebatten som ställer läsningen av å ena sidan skönlitteratur och å andra sidan faktatexter emot varandra startade med en debattartikel i DN (17/7 2016). Lars Melin, docent i svenska , hävdade att skolan lägger alltför stort fokus på läsning av skönlitteratur, när det istället är faktalitteraturen som är nyckeln till framgång i skolan, till högre studier och till framgång i alla något så när kvalificerade jobb. Han fick inte stå oemotsagd utan många tyckte tvärtom att det är för lite skönlitteratur i skolan (se t.ex. här). Litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström och Lars Melin rök ihop i direktsänd TV (länk). Enligt Witt-Brattström visar forskning att skönlitteraturen är rena undermedlet för att fördjupa läskunnigheten, få ett mer varierat ordförråd och vidga känsloregistret, vilket Melin kontrade med att det i så fall inte är ”rätt” ordförråd i ett informationssamhälle. Istället bör statusen för informativa texter höjas enligt honom, och i det sammanhanget är det ”fullkomligt onödigt” att satsa på skönlitteratur.

I början av december var det dags igen. Melin skrev i Dagens nyheter (5/12 2016) om bristen på läsning av informativa texter i skolan vilken han menade skulle förklara det fortsatta Pisa-raset (som ju uteblev, fick vi veta dagen efter). Balansen har tippat över till fördel för ”det prestigefyllda skönlitterära läsandet”, skriver Melin. Han tar också upp det förr vanliga arbetssättet med textgenomgång, läxläsning och läxförhör som enligt honom tränade elevernas läsning utan att man egentligen tänkte på det som lästräning.

Återigen får han mothugg, både i tidningar och på sociala medier. Lärare och forskare känner inte igen sig i hans beskrivning av att skönlitteraturen väger så tungt i skolan. De håller inte heller med honom i sak – alltså att skönlitteraturen inte är till nytta (utan bara nöje, vilket Melin hävdar). Gunilla Molloy skriver i en replik att läsning av såväl skönlitteratur som sakprosa kräver en förmåga att läsa mellan raderna för att lyfta fram textens underliggande värderingar och de röster som finns – eller saknas.

Molloy skriver också att hon vid sina besök i olika klassrum  inte alls ser den slagsida mot att läsa skönlitteratur som Melin beskriver, utan istället den variation av olika texttyper som kursplanen föreskriver. Melins farhåga om att läxförhör inte ersatts av något lika effektivt finner Molloy ogrundad, då hon vid sina skolbesök sett arbete med meningsfulla uppgifter i ett socialt samspel.

Något som Molloy också lyfter fram, och som också betonas i Läslyftet, är alla lärares ansvar att arbeta med sakprosatexter och därmed ämnesspråket. Det kan nog vara ett utvecklingsområde på många skolor. Och självklart ska vi läsa skönlitteratur i skolan – kanske även i andra ämnen i svenska (se t.ex. Läslyftets NO-modul).

Anna-Maija

Från vardagsspråk till ämnesspråk – efterlängtad modul

updateI slutet av denna vecka eller början av nästa publiceras en av de nya modulerna på Skolverkets läs- och skrivportal. Den heter från vardagsspråk till ämnesspråk och riktar sig till lärare och förskollärare från förskoleklass till årskurs 9. Enligt uppgift från Skolverket är flera exempel och uppgifter hämtade från de praktisk-estetiska ämnena vilket efterfrågats av många lärare.

De olika delarna behandlar följande områden (preliminära rubriker):

Del 1 Språkutvecklande arbete främjar lärande
Del 2 Att utforska verkligheten
Del 3 Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet
Del 4 Litteracitetsutveckling i olika åldrar och ämnen
Del 5 Ordförrådet – en framgångsfaktor
Del 6 Att möta multimodala texter
Del 7 Att skapa multimodala texter
Del 8 Avslutning

Anna-Maija

Nya grundskolemoduler till vårterminen

f6488a68-c104-4ef7-8023-12fafae48e5fDet börjar bli dags att välja modul för vårterminen för skolor som arbetar med Läslyftet med statsbidrag. På Läs- och skrivportalen finns för närvarande tretton moduler för grundskolan och två för grundsärskolan. Till vårterminen, förhoppningsvis redan före jul, kommer två nya moduler att publiceras. Den ena, Från vardagsspråk till ämnesspråk, ger en introduktion till hur lärare kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. I modulen visas hur samtal, läsande och skrivande kan leda till fördjupade kunskaper i olika ämnen, såväl teoretiska som praktisk-estetiska. Enligt Skolverket innehåller modulen ett flertal exempel från praktisk-estetiska ämnen, något som skolor efterlyst. Målgruppen för modulen är i första hand lärare och förskollärare i F-åk 9.

Den andra nya modulen heter Grundläggande litteracitet för nyanlända äldre elever. Modulen presenterar hur man kan arbeta med nyanlända ungdomar som inte haft möjlighet att lära sig läsa och skriva. Arbetet med att utveckla deras grundläggande litteracitet sker i ett kommunikativt, socialt sammanhang med stöd av digitala verktyg. Ett övergripande förhållningssätt är att vidareutveckla de resurser ungdomarna har med sig och att låta meningsfullhet och intresse vara starka drivkrafter. Målgruppen för modulen är i första hand lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare som undervisar i åk. 7-9 eller på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Anna-Maija

Läslyftet på min skola, del 3

liftarn-Various-sewing-toolsNu har ”min” grupp nästan avslutat första modulen; bara sista delen återstår, nämligen att läsa kursplanen och tänka efter vilka delar av den där samtal om text kan bidra till elevers lärande. Dessutom ska man fundera på möjligheten till samarbete över ämnesgränserna. Eftersom vår grupp består av lärare från olika ämnen, blir det nog ett intressant samtal.

Våra samtal har faktiskt blivit mer och mer intressanta för varje del i modulen. I början var samtalen trevande – kanske bidrog också den nya gruppkonstellationen till det. Lärarna har blivit bättre och bättre på att anpassa elevaktiviteterna till det egna ämnet – inte alldeles enkelt i alla ämnen, speciellt då de flesta exempelfilmerna handlat om läsning av skönlitteratur.

Vid det senaste samtalet som handlade om samtal om elevers egna texter berättade slöjdläraren hur hon låtit elever samtala om den bild de alltid ritar när de planerar sitt sömnadsarbete innan de sedan skriver ner sin planering. Tidigare har hon låtit elever samtala på egen hand, men nu genomförde hon samtalet utifrån Anne-Marie Körlings artikel Textsamtalet lyfter elevens texter . Såhär gick det till: Läraren samtalade med en elev i taget och uppmanade eleven att berätta mer genom att ställa öppna frågor. De andra eleverna i gruppen om fyra, fem elever lyssnade och deltog också i samtalet. Samtidigt fick de en modell för hur de skulle fortsätta samtalet på egen hand och vilka frågor de kunde ställa. Planeringstexterna som eleverna sedan skrev blev enligt läraren mycket mer kvalificerade än vad de brukar bli. Hon tyckte att hon fått ett nytt, värdefullt verktyg i undervisningen.

Vår nästa modul heter Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. Jag återkommer när vi kommit i gång med arbetet med den.

Anna-Maija

Skolinspektionens rapport och Läslyftet

bakomträdhaikuSkolinspektionen har släppt en ny rapport om läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6.

Granskningen visar att skolan måste ge grundskoleelever bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna.

”Ett mer aktivt stöd från lärarna” betyder att undervisningen måste utvecklas. Det finns förstås många sätt att göra det på, och det är ett långsiktigt arbete. Läslyftet som syftar till att utveckla elevers läsförståelse och skrivförmåga är ett sätt att ge lärare nya verktyg att använda i undervisningen. Skolor kan få statsbidrag i ett år, men det är viktigt att man arbetar med språk-, läs- och skrivutveckling även efter året med statsbidraget. Skolverkets hemsida innehåller för närvarande tolv olika moduler som behandlar språk-, läs- och skrivutveckling ur olika ämnens och stadiers perspektiv. Läslyftet handlar inte om att reducera ämnena till enbart språk utan det ämnesdidaktiska finns alltid med.

Ta gärna en titt på de olika modulerna på Läs- och skrivportalen!

Anna-Maija

Språket i NO-böcker för svårt och för enkelt?

P_ScienceSteg för steg. Naturvetenskapligt ämnesinnehåll som räknas (Judy Ribeck, 2015) är en avhandling där språket i 63 NO-läromedel på högstadiet och gymnasiet undersöks i förhållande till ämnesspråket i andra ämnen och i förhållande till språket i akademiska och berättande texter. Resultaten visar att de naturvetenskapliga ämnesspråken är speciella på många sätt, vilket kan vålla problem för eleverna. Redan på högstadiet innehåller de en mer utvecklad repertoar av uttrycksmedel än berättande texter. De typiska naturvetenskapliga orden är mer sällsynta i vardagsspråket än typiska samhällsvetenskapliga ord. Dessutom försvåras stadieövergången mellan högstadiet och gymnasiet av den ökande syntaktiska komplexiteten i texterna.

Samtidigt visar en jämförelse med naturvetenskapliga läromedel från 70-talet att dagens böcker språkligt är enklare. Jämfört med texter som förekommer på högskolan är NO-texterna på gymnasiet också enklare till sin språkliga utformning. Kanske är gymnasieböckerna för enkla för att eleverna ska vara förberedda för högskolestudier i naturvetenskap? Kanske är språket i högstadieböckerna för enkelt för att eleverna ska kunna lära sig naturvetenskapligt ämnesinnehåll?

Läslyftets NO-moduler bygger på didaktisk forskning om hur språkutvecklande arbete i NO-ämnena ökar elevernas lärande. Undervisningen ska som bekant vila på forskning och beprövad erfarenhet. Kollegialt arbete med Läslyftets moduler kan så småningom och under rätt förutsättningar leda till just beprövad erfarenhet.

Anna-Maija