Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
det goda samtalet

Gör om tips och råd till frågor!

thWRVNSPLMHandledarutbildningen börjar lida mot sitt slut. Den här veckan har vi haft dag 7 och 8; återstår bara en dag i april. Som vanligt innehöll dagarna både föreläsningar och metahandledning. Tarja Alatalo föreläste om förmågor och färdigheter att erövra för att komma upp i läsflyt. Hon talade bland annat om lässtrategier och läsförståelsestrategier – hon gjorde alltså en skillnad på dessa begrepp. Hon diskuterade också begreppen läsning och läsförståelse och hur dessa kan förstås. För lärare handlar det om att identifiera de barn som tycks kunna läsa men som faktiskt inte förstår det de läser. Alatalo är redaktör för boken Läsundervisningens grunder, där man kan ta del av många läsforskares rön angående den tidiga läsundervisningen.

Catarina Schmidt var utbildningsdagarnas andra föreläsare. Hennes föreläsning hette Läsa och skriva i alla ämnen – ett sammanhang för lärande. Hon talade om vikten av att skapa ett sammanhang för lärandet och att det förstås inte finns ett rätt sätt. I skolan finns en viss tendens att anamma en metod som den för tillfället förhärskande. Vi problematiserade sådana metoder och diskuterade riskerna – men också vinsterna-  med dessa. Ett kritiskt förhållningssätt är viktigt!

Föreläsningarna var mycket givande, men det som ändå är det viktigaste på handledarutbildningen är ”handledning på handledning”. Vi är indelade i grupper om ett tiotal deltagare, och varje grupp leds av en handledare från högskolan (i vårt fall Högskolan Dalarna). Till den här gången hade vi fått i uppgift att ta med oss en skriftlig reflexion kopplad till handledarrollen från våra egna Läslyftsgrupper. Först presenterade vi dessa i mindre grupper för att försöka hitta minsta gemensamma nämnare i de olika reflexionerna. Detta diskuterades sedan i den större gruppen.

Istället för att ge tips och råd till varandra försöker vi ställa utmanande frågor. Det är jättesvårt! Man blir så engagerad och vill hjälpa varandra. Något som underlättar är en tydlig metod, exempelvis att en deltagare berättar om ett problem och att de andra sedan ställer var sin fråga för att få mer kunskap om problemet. Nästa runda kan handla om förslag till lösning, men dessa ska också med fördel ställas som frågor. Vi lyckades inte hundraprocentigt men bättre än i början av utbildningen.

Tyvärr är det bara en gång kvar – grattis till er som har handledarutbildningen framför er under nästa läsår!

Läslyftet på min skola, del 3

liftarn-Various-sewing-toolsNu har ”min” grupp nästan avslutat första modulen; bara sista delen återstår, nämligen att läsa kursplanen och tänka efter vilka delar av den där samtal om text kan bidra till elevers lärande. Dessutom ska man fundera på möjligheten till samarbete över ämnesgränserna. Eftersom vår grupp består av lärare från olika ämnen, blir det nog ett intressant samtal.

Våra samtal har faktiskt blivit mer och mer intressanta för varje del i modulen. I början var samtalen trevande – kanske bidrog också den nya gruppkonstellationen till det. Lärarna har blivit bättre och bättre på att anpassa elevaktiviteterna till det egna ämnet – inte alldeles enkelt i alla ämnen, speciellt då de flesta exempelfilmerna handlat om läsning av skönlitteratur.

Vid det senaste samtalet som handlade om samtal om elevers egna texter berättade slöjdläraren hur hon låtit elever samtala om den bild de alltid ritar när de planerar sitt sömnadsarbete innan de sedan skriver ner sin planering. Tidigare har hon låtit elever samtala på egen hand, men nu genomförde hon samtalet utifrån Anne-Marie Körlings artikel Textsamtalet lyfter elevens texter . Såhär gick det till: Läraren samtalade med en elev i taget och uppmanade eleven att berätta mer genom att ställa öppna frågor. De andra eleverna i gruppen om fyra, fem elever lyssnade och deltog också i samtalet. Samtidigt fick de en modell för hur de skulle fortsätta samtalet på egen hand och vilka frågor de kunde ställa. Planeringstexterna som eleverna sedan skrev blev enligt läraren mycket mer kvalificerade än vad de brukar bli. Hon tyckte att hon fått ett nytt, värdefullt verktyg i undervisningen.

Vår nästa modul heter Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. Jag återkommer när vi kommit i gång med arbetet med den.

Anna-Maija

Att våga att inte veta

thWRVNSPLMFörra veckan deltog jag i Skolverkets handledarutbildning under Högskolan Dalarnas regi. Något som tilltalade mig var betoningen av teori OCH praktik: att teorin kan få en att förstå praktiken bättre och att praktiken kan utvecklas genom en teoretisk förståelse.

Den teoretiska grund som våra handledare på utbildningen har bygger på Habermas kommunikationsteoretiska perspektiv och på Freires frigörande samtal. Människosynen kan beskrivas som den kompetenta människan, vilket leder till inställningen att vid en handledning delas ansvaret mellan alla deltagare och ingen är expert. Handledaren ska ”våga att inte veta” och målet är att förstå det den andra förstår. Det handlar om kollaborativt lärande – eller varför inte kollegialt lärande som det så populärt heter idag.

Förutom att ta del av den teoretiska bakgrunden fick vi också handledning på handledning. ”Ska man åstadkomma något måste man sitta vid”, lär Kerstin Ekmans mor ha sagt om att lära sig att väva. Vi fick ”sitta vid”, dvs. praktisera handledning, under utbildningsdagarna och det får vi ju också göra med läslyftsgrupperna på våra skolor.

Till nästa utbildningstillfälle i november ska vi ta med oss eventuella svårigheter vi stött på men också sådant som fått samtalet att lyfta, exempelvis utmanande frågor.

Anna-Maija

Handledares glädjeämnen och utmaningar

rafting-661716_640I Stockholm är det 22 skolor som deltar i Läslyftet med statsbidrag. Hälften av handledarna var med på vår första handledarträff för terminen. De flesta hade redan haft två möten med sina grupper, och alla var positiva och entusiastiska till sitt nya uppdrag. Vi satt i smågrupper och dryftade glädjeämnen och utmaningar. Sådant som många var glada över var att alla läser texterna och deltar i samtalen med stort intresse. Deltagare som från början varit skeptiska till om detta är något för deras ämnen har fått aha-upplevelser och sagt att de verkligen kan tänka på ett nytt sätt.

Men det finns förstås även utmaningar. Hur hanterar man till exempel situationer då det dyker upp andra tidskrävande aktiviteter? Handledarrollen i sig diskuterades – det kan vara knepigt att vara handledare och samtidigt deltagare om man gör aktiviteterna med eleverna. Hur gör man om deltagarna inte läser på eller inte genomför aktiviteterna? Eller inte har så ”bra” reflektioner? Och inte minst: Hur ska man ha kvar energin i november?

Diskussionen utifrån utmaningarna blev mycket livlig och givande. Alla verkade tycka att det var bra att träffa andra handledare. Jag återkommer till det!

Anna-Maija

Hur man leder bra samtal och ställer generativa frågor i rollen som utvecklare/handledare

Bättre sent än aldrig…

De utlovade blogginläggen från utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare den 19-20 maj har hittills lyst med sin frånvaro. Men nedan återges en del av Ann Pihlgrens föreläsning som bl. a behandlade hur man leder bra samtal som handledare.

Hur man leder bra samtal och ställer generativa frågor i rollen som utvecklare/handledare reflekterade Ann S. Pihlgren, pedagogikforskare och fil. dr. över på utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare den 19-20 maj.

I sin förläsning utgick Ann Pihlgren från de forskare som hävdar att lärande sker i interaktion med andra i ett socialt sammanhang som t ex L Vygotsky och J Dewey, två progressiva pedagogiska tänkare. Dewey har bl. a sagt: ”Varje tidsålder måste omförhandla idéer och begrepp om vi ska bygga morgondagens samhälle”.

I vilken typ av samtal är det då som lärande och utveckling sker?

 Pihlgren menar att samtal har olika intentioner och delar in dem i kategorierna:

  • Knyta och hålla kontakter (plocka pälsen, sondera läget och umgås)
  • Debattera (framstå som segrare)
  • Dialog (utforska och lära)

Det är dialogen som bjuder in till lärande och interaktion och som utvecklar förståelse och ny kunskap. I dialogen lyssnar man på varandra och bygger vidare på aktörernas åsikter och värderingar. I en interaktiv dialog kan det låta så här: ”Hur tänker du nu…”, ”Jag håller inte med, men hur skulle det kunna vara om…”

 Pihlgren menar vidare att i klassrummet är det ofta läraren som avgör vad som är korrekt och att diskussionen oftast utvecklas till en tyst, dold debatt. Man lyssnar på den andra för att utforma och vässa sina egna argument, (vilket är vad skickliga retoriker gör) men det leder inte till lärande utan det måste till en dialog för att få till en lärande interaktion.

I den eftertänksamma dialogen som har fokus på både samtalskultur och intellektuellt utforskande maximeras den lärande interaktionen. För att kunna handleda en eftertänksam dialog ska man vara klar över vad man samtalar om. Är det idéer eller värderingar? Det är nämligen en skillnad mellan dessa.

En idé är en av mänsklighetens tankekonstruktioner som hjälper oss att se en företeelse. Den är inte värderad utan kan ha både för- och nackdelar. Synen på idén kan växla över tid och mellan samhällen och kulturer.

En värdering är ett ställningstagande för någonting, ett sätt att se på eller ta ställning för eller emot en idé.

För att handleda en eftertänksam dialog framgångsrikt är frågorna avgörande. Man måste kunna skilja på faktafrågor, tolkningsfrågor och värderingsfrågor.

Faktafrågorna  är sällan användbara. Det gäller endast att hitta ”svaret på raderna”. Tolkningsfrågorna däremot uppmanar deltagaren att kritiskt granska och tolka. Svaret hittar man ”mellan raderna”. En god tolkningsfråga bottnar i deltagarnas tveksamhet, är väl avgränsad och formulerad och går att diskutera. Den tredje sortens frågor uppmanar deltagaren att skatta, värdera och ta ställning. Den typ av fråga där svaret finns att hitta ”bortanför raderna”.

Så för att kunna leda ett utvecklande, lärande samtal bör man:

  • avstå från att kontrollera innehållet, idéer eller värderingar
  • värna om att samtalsreglerna följs
  • koncentrera sig på hur deltagarnas tänkande och idéer kan fördjupas snarare än att de uttrycker ”rätt” idéer.
  • Ställa i stort sätt endast frågor
  • Anpassa sin ledning efter gruppens kompetens

Ann Pihlgren avslutade denna del av sin föreläsning med Alf Ahlbergs goda råd till handledare:

  • Vilja få ämnet utrett
  • Sträva efter att hålla sig strängt till sak
  • Sträva efter logisk reda
  • Tillräcklig förberedelse

Men..

  • Tillträde förbjudet för
    • Rena pratmakare
    • Alla som INTE vill ha frågan utredd
    • Historieberättare
    • Fanatiker och dogmatiker
    • Alla som blir förolämpade när de hör en annan mening än sin egen
    • Ordryttare och sofister

Kristina Ansaldo