Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
didaktik

Obs! Sista anmälningsdag för Handleda vidare

Handleda vidare består av hel- eller halvdagsträffar under hösten -Pioner117 och våren -18 där du som deltar får lyssna på föreläsningar om handledning och kollegialt lärande samt föreläsningar inom språk-, läs- och skrivdidaktik. Du får också möjlighet att utbyta erfarenheter och skapa nätverk med andra deltagare.

Målgrupp

Lärare, förstelärare och lektorer som:

  • tidigare har haft ansvar för att leda ämnesdidaktiska diskussioner i språk-, läs- och skrivutveckling
  • eller varit handledare i Läslyftet.

Viktigt att veta

  • För att få ta del av träffarna ska du i anmälan intyga att du kommer leda kollegialt lärande inom språk-, läs- och skrivutveckling under läsåret 2017/18.
  • Handledare som gått Läslyftets handledarutbildning prioriteras om antalet ansökningar överstiger antalet tillgängliga platser.
  • Skolverket står inte för resor och logi i samband med träffarna.
  • Under läsåret finns inga träffar i Stockholm. Närmsta utbildningsanordnare är Mälardalens högskola.

Anmäl dig senast 16 juni

Vid anmälan kommer du göra ett första- och andrahandsval av lärosäte. Antagningsbesked skickas från respektive lärosäte senast 18 augusti. Om du inte fått en plats kommer du att få besked om detta innan midsommar.

Information om datum och anmälningslänk.

Anna-Maija

Skrivundervisning och formativ bedömning

Pioner1I en studie om skrivundervisning på gymnasiet (Blomqvist, Lindberg & Skar, 2016) undersöktes skrivbedömning som didaktisk process, något som inte varit ett vanligt fokus i tidigare forskning om skrivbedömning.

Vad betyder då ”skrivbedömning som didaktisk process”? Enkelt uttryckt handlar det om en ofta bortglömd aspekt av formativ bedömning, nämligen hur den fortsatta undervisningen påverkas av bedömningen.

I artikeln Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svenskämnets bedömningssamtal redovisas studien som indikerar just att endast en liten del av bedömningsinformationen påverkar undervisningsplaneringen.

I studien fick tre grupper av svensklärare från tre olika gymnasieskolor samtala dels om kvaliteten på ett antal elevtexter, dels om vad eleverna behöver undervisas i för att utveckla sitt skrivande. I analysen av materialet jämförde forskarna vilka kvaliteter i texterna som lärarna lyfte fram som tecken på en god skrivförmåga, dvs. lärarnas förväntningsnormer,  och vilka didaktiska beslut om framtida undervisning som lärarna föreslog i gruppsamtalen.

De kvaliteter som lärarna lyfte fram som viktigast, alltså deras förväntningsnormer,  var kommunikativ kvalitet, stilistisk utformning, textuppbyggnad, ämnesinnehåll, källanvändning och språklig korrekthet, i den viktighetsordningen. Förslagen om framtida undervisningsinnehåll handlade däremot främst om textuppbyggnad och källanvändning, alltså inte de mest framträdande kategorierna i fråga om kvalitet i texter. Det var ett återkommande mönster i de tre grupperna att de didaktiska besluten var inriktade på betydligt färre och delvis andra och inte lika viktiga aspekter jämfört med vad som framkom i samtalen om viktiga kvaliteter i elevtexter.

Undervisningen ska formas utifrån ämnesplanens mål och elevernas behov. Den här studien visar att lärarnas förväntningsnormer, alltså de kvaliteter de lyfte fram som viktigast, stämmer väl överens med ämnesplanens mål för skrivande. Men i och med att lärarna endast i begränsad omfattning använde sig av bedömningsinformationen för de didaktiska besluten riskeras en skrivundervisning som varken möter elevers lärandebehov eller ämnesplanens krav. Att använda formativ bedömning för planering av fortsatt undervisning tycks med andra ord vara ett utvecklingsområde.

/Anna-Maija

Lyckobringare i klassrummet?

Varg”Vargen kommer! Om läsundervisning och texter som väcker känslor” är ett kapitel i Läsa mellan raderna (Olin-Scheller och Tengberg, red.), en bok som presenterar modellen dialogisk strategiundervisning (DSU), framtagen i samverkan mellan forskare och lärare (se tidigare inlägg om DSU här).

Kapitlet utgår från en undervisningssituation kring en mycket engagerande debattartikel i samband med forskningsprojektet där DSU implementerades. Författarna (se nedan) beskriver skapandet och återskapandet av maktrelationer i läsundervisningen och diskuterar vilken roll lärarens agerande spelar för dessa relationer. Konkret handlar det om att en klass i Värmland läser en insändare om vargens vara eller icke-vara. Några elever provoceras av ämnet och har svårt att debattera på ett sakligt sätt. Istället tar de stor plats och stör undervisningen.

I kapitlet diskuteras lärarens didaktiska val i utmanande situationer som läsundervisning präglad av kritiskt tänkande, engagemang och emotioner innebär. Elevernas känslomässiga engagemang kan hindra dem i deras kritiska läsning, och därför måste läraren ”fånga det didaktiska ögonblicket för att intervenera” (s. 230). I det här fallet handlar interventionen om DSU, dvs. att det finns en modell att gå tillbaka till. Författarna menar att det utan interventioner finns en risk att engagerande texter snarare befäster rådande maktordningar, vilket inte bidrar till att utveckla kritisk läsning.

Lyckobringare då? Kort och förenklat handlar det om att vi orienterar oss mot sådant som vi mår bra av (jfr happy object, Ahmed, 2010), vilket i klassrummet kan betyda att två elever dras till varandra, ibland på ett störande sätt. I det refererade kapitlet handlar det om att det emotionellt engagerande ämnet triggar igång två elever som beskrivs som varandras lyckobringare. För läraren kan DSU alltså bli ett sätt att bemästra även sådana utmaningar i klassrummet.

(Författarna till kapitlet: Stig-Börje Asplund, Christina Olin-Scheller, Marie Tanner och Magnus Åberg.)

Anna-Maija

Bild: commons.wikimedia.org

Läslyftet Stockholm hösten 2016

Prästkragar2Det är mycket på gång inom Läslyftet i Stockholm under hösten. Redan den 23 augusti ordnas en träff för skolledare som vill veta mer om Läslyftet och diskutera det med kollegor.

I början av september får läsårets nya handledare två fullspäckade dagar med både föreläsningar i handledning och didaktik och praktiska övningar i att handleda. De didaktiska föreläsningarna handlar om att skriva för olika syften (Eva Bergh Nestlog) och om explicit undervisning om texters strukturer (Maaike Haijer). De praktiska övningarna leds av sju lärarcoacher och två gymnasielärare med handledarutbildning inom matematiklyftet. Handledarutbildningen fortsätter med två dagar i november vilka mest handlar om didaktik, bland annat om multimodalitet och digitalt läsande och skrivande i skolan.

Utbildningsförvaltningen anordnar också en seminarieserie för handledare/samtalsledare på skolor som genomför Läslyftet utan statsbidrag. Det kan vara skolor som tidigare fått statsbidrag eller som valt att inte alls söka. Seminarieserien består av tre träffar under hösten och handlar bland annat om gruppers utveckling och hur den kan stöttas och om olika modeller för samtalsledning.

Välkomna till en ny termin!

Anna-Maija

Den första gymnasiemodulen är publicerad

bridge-113194_1920Textarbete i digitala miljöer – så heter den första gymnasiemodulen inom Läslyftet. Det är Malmö högskola som står bakom modulen som riktar sig till lärare i alla ämnen och skolbibliotekarier i gymnasieskolan. Följande står att läsa på Läs- och skrivportalen:

”Syftet med modulen är att man ska få begrepp och didaktiska redskap för att kunna hjälpa eleverna att utveckla förmågan att läsa och skriva i ett digitaliserat samhälle. Syftet är också att bidra till en kollegial diskussion av de medieteknologiska förändringarnas betydelse för den pedagogiska yrkesverksamheten. I varje del ingår förslag på undervisningsaktiviteter som förhoppningsvis kan bidra till ett prövande förhållningssätt till såväl undervisningens innehåll som former. Dessutom får lärare, genom arbete med modulen, stöd i att utveckla ändamålsenliga bedömningsformer för elevernas arbete i digitala lärmiljöer med t.ex. multimodala texter.”

Modulens åtta delar handlar om medieekologi, informationskritik och kunskapsdelning, att integrera ämnesinnehåll, didaktik och teknik, multimodalitet och lärande, multiliteracies i lärande och undervisning, läsa och skriva i digitala miljöer, bedömning och multimodalitet och att pröva sig fram.

Anna-Maija