Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
grupprocesser

Inspirationsdag om Läslyftet

båda bildernaOm du ska vara handledare nästa läsår och varken gått eller ska gå handledarutbildningen, är du välkommen att delta i Skolverkets inspirationsdag om handledning inom Läslyftet i skolan den 22 augusti på Clarion Hotel Stockholm (vid Skanstull). Boka in dagen redan nu!

Inspirationsdagens syfte är att stötta och inspirera dig i din roll som handledare i Läslyftet. Dagen innehåller föreläsningar om handledningens grunder, om grupper och grupprocesser samt om satsningen Läslyftet och skolutveckling. Du får även möjlighet att ställa frågor om Läslyftet och handledning direkt till Skolverket och föreläsarna, samt tillfälle att utbyta erfarenheter med andra deltagare.

Konferensen startar kl. 09.00 och avslutas kl. 16.00. Programmet är på gång. Konferensen är kostnadsfri och inkluderar lunch och fika.

Anmälan är öppen 2 maj – 30 maj. Anmälningslänk publiceras på Skolverkets hemsida den 2 maj.

OBS! Inspirationsdagen ställs in om antalet anmälda understiger 50 deltagare.

För frågor om konferensens innehåll kontakta laslyftet@skolverket.se

/Anna-Maija

Vad händer på handledarutbildningen?

IMG_6895Det var ett gediget program på handledarutbildningens tillfälle 3 för Läslyftshandledarna i Stockholms kommunala skolor. Innehållet i utbildningen handlar om handledning,  samtalsmetoder och didaktik. Första dagen var det fokus på didaktik, närmare bestämt på multimodalitet i didaktiskt arbete. Kristina Danielssons föreläsning handlade om multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete och Lisa Molin talade om läsande och skrivande i digitaliserade klassrum. Molins föreläsning handlade om vad text, läsande och skrivande kan vara idag och vilka läskompetenser barn och unga behöver utveckla. Jag återkommer till Molin när hennes licentiatuppsats inom kort blir publicerad. Danielsson talade om meningsskapande som design (t.ex. Selander & Kress, 2010), när flera modaliteter samspelar och skapar en helhet. Olika modaliteter ”gör olika jobb”, och därför är det viktigt att man inte bara slentrianmässigt lägger in exempelvis en bild utan funderar på vad som är syftet med texten och vad bilden kan tillföra. Den kanske bara förvirrar?

Den andra dagens ämnesdidaktiska föreläsningar handlade om explicit språkutvecklande arbete. Karin Rehman föreläste för högstadie- och gymnasielärarna och Kristina Ansaldo för låg- och mellanstadielärarna. Förutom att beskriva olika teoretiska utgångspunkter för explicit språkutvecklande arbete, lyfte Rehman upp en konkret aspekt – hur gör man? Hon visade flera exempel från sin egen undervisning med nyanlända elever och berättade också om ett studiebesök i Australien (länk till ppt). Även Ansaldo gav en teoretisk grund till sin föreläsning. Bland annat tog hon upp de sex basgenrerna enligt Sydney-modellen. Indelningen i genrerna handlar om syftet med texten, alltså vad författaren vill uppnå med texten. Eleverna behöver lära sig hur texten organiseras för att bäst uppnå syftet och vilka språkliga drag som är typiska för de olika genrerna. Hur det kan gå till i praktiken visade hon genom ett konkret exempel på undervisning om träd på lågstadiet (länk till ppt).

admin-ajax

Tre av utbildningsförvaltningens lärarcoacher, Katarina Olsson, Andreas Hernvald och Matilda Östman, föreläste om grupprocesser och om att möta motstånd i arbetsgrupper. Föreläsningens syfte var att ge verktyg för att kunna möta grupper i olika situationer. Bland annat tog föreläsningen upp hur grupper utvecklas genom olika faser och vilka olika behov en grupp kan ha. Andra frågor som lyftes fram var hur man kan påverka en grupp och vilka utmaningar man kan ställas inför som ledare. Förutom en teoretisk inramning gav föreläsningen flera konkreta förslag på hur man kan göra, till exempel genom olika samtalsmodeller (länk till ppt).

Ett viktigt inslag (av utvärderingarna att döma det viktigaste) är det s.k. basgruppsarbetet som organiseras i grupper om ungefär tio lärare. I basgrupperna bearbetas alla föreläsningarna men framför allt handlar basgruppsarbetet om praktiska övningar om olika samtalsmodeller. Syftet med de olika modellerna eller metoderna är ett aktivt deltagande, ett djup i diskussionen och att hålla fokus på det som är ämnet för samtalet. Bland modellerna som praktiserats kan nämnas dilemma i grupp, vattenhjulet och akvariet. Tanken är att handledarna lär sig modellerna på utbildningen för att sedan kunna praktisera dem i Läslyftsgruppen på den egna skolan.

Av detta läsårs handledarutbildning återstår två tillfällen, ett tvådagars i januari och en avslutande dag i mars. Planeringen för nästa års handledarutbildning, som troligen blir den sista, inleds inom kort. Den 30 november är sista dagen att anmäla önskemål om deltagande i Läslyftet med statsbidrag nästa läsår, som också är det sista läsåret med statsbidrag.

Anna-Maija

Gör om tips och råd till frågor!

thWRVNSPLMHandledarutbildningen börjar lida mot sitt slut. Den här veckan har vi haft dag 7 och 8; återstår bara en dag i april. Som vanligt innehöll dagarna både föreläsningar och metahandledning. Tarja Alatalo föreläste om förmågor och färdigheter att erövra för att komma upp i läsflyt. Hon talade bland annat om lässtrategier och läsförståelsestrategier – hon gjorde alltså en skillnad på dessa begrepp. Hon diskuterade också begreppen läsning och läsförståelse och hur dessa kan förstås. För lärare handlar det om att identifiera de barn som tycks kunna läsa men som faktiskt inte förstår det de läser. Alatalo är redaktör för boken Läsundervisningens grunder, där man kan ta del av många läsforskares rön angående den tidiga läsundervisningen.

Catarina Schmidt var utbildningsdagarnas andra föreläsare. Hennes föreläsning hette Läsa och skriva i alla ämnen – ett sammanhang för lärande. Hon talade om vikten av att skapa ett sammanhang för lärandet och att det förstås inte finns ett rätt sätt. I skolan finns en viss tendens att anamma en metod som den för tillfället förhärskande. Vi problematiserade sådana metoder och diskuterade riskerna – men också vinsterna-  med dessa. Ett kritiskt förhållningssätt är viktigt!

Föreläsningarna var mycket givande, men det som ändå är det viktigaste på handledarutbildningen är ”handledning på handledning”. Vi är indelade i grupper om ett tiotal deltagare, och varje grupp leds av en handledare från högskolan (i vårt fall Högskolan Dalarna). Till den här gången hade vi fått i uppgift att ta med oss en skriftlig reflexion kopplad till handledarrollen från våra egna Läslyftsgrupper. Först presenterade vi dessa i mindre grupper för att försöka hitta minsta gemensamma nämnare i de olika reflexionerna. Detta diskuterades sedan i den större gruppen.

Istället för att ge tips och råd till varandra försöker vi ställa utmanande frågor. Det är jättesvårt! Man blir så engagerad och vill hjälpa varandra. Något som underlättar är en tydlig metod, exempelvis att en deltagare berättar om ett problem och att de andra sedan ställer var sin fråga för att få mer kunskap om problemet. Nästa runda kan handla om förslag till lösning, men dessa ska också med fördel ställas som frågor. Vi lyckades inte hundraprocentigt men bättre än i början av utbildningen.

Tyvärr är det bara en gång kvar – grattis till er som har handledarutbildningen framför er under nästa läsår!

”jag har med mig nya samtalsverktyg och ny energi för arbetet”

Citatet är från tillfälle två i samtalsledarutbildningen för Språkcentrums handledare i läslyftet. Vi startade med att läsa igenom förslaget till överenskommelsen igen för att se om alla ansåg att de förväntningar på varandra och samtalsledarna som formulerats vid förra tillfället var rimliga och därefter fastställde vi gruppens överenskommelse. Tanken är att de blivande läslyftshandledarna skall kunna göra en liknande överenskommelse med sina läslyftsgrupper. Vi lyfte även att det kan vara en bra idé att ta upp frågan om användning av mobiler och datorer under mötena, vikten av tidspassning samt hur man tänker kring dokumentation av det som sägs. Det är inte alltid detta kommer upp spontant när man gemensamt ska skriva en överenskommelse men om det visar sig att det inte fungerar längre fram  kan det vara bra kunna relatera till att man har kommit överens om det.

Att ha med sig ett batteri av reflekterande, öppna frågor som samtalsledare för att tydliggöra det som sägs, utmana deltagarna och se saker ur flera olika perspektiv är ett stöd i samtalsledarrollen . I syfte att känna sig mer trygg med att ställa frågor fick deltagarna öva tre och tre. En  ställde frågor, en pratade och en observerade. Observatören fick sedan återge för de andra två  vad han/hon lagt märke till. En av iakttagelserna som gjordes var att den som pratar kommer med stöd av de reflekterande frågorna oftast framåt av sig själv och finner lösningar på eventuella dilemman. En utmaning för den som ställer frågor är att hålla tillbaka den egna agenda och sina egna förslag till lösningar.

Vi lyfte därefter gruppers olika utvecklingsfaser utifrån Susan Wheelans modell med utgångspunkt från hur samtalsledarrollen kan förändras över tid beroende på var gruppen befinner sig. Genom att konkret prova samtalsmodellen ”Fyrklövern” fick lärarna både besvara och ställa frågor kring vad de såg som sina styrkor och utmaningar i rollen som samtalsledare samt vad man skulle vilja uppnå med sin läslyftsgrupp. Modellen är ett sätt att snabbt hämta in gruppens tankar kring vissa specifika frågeställningar för att se vad man vill utveckla vidare. Avslutningsvis lyfte vi några vanliga utmaningar i rollen som samtalsledare och delgav våra erfarenheter hur vi som lärarcoacher brukar försöka bemöta dessa utmaningar.

Vid nästa tillfälle kommer alla ha startat med sina läslyftsgrupper och vi ser fram emot ett erfarenhetsutbyte av såväl framgångar som utmaningar. Som några av deltagarna formulerade i sin avslutande Exit note: ”att komma med nya erfarenheter från verkligheten, få feedback och ta mig ytterligare ett steg i min utveckling av samtalsledarskapet”.

Anna-Lena Ebenstål

Läslyftet på min skola, del 3

liftarn-Various-sewing-toolsNu har ”min” grupp nästan avslutat första modulen; bara sista delen återstår, nämligen att läsa kursplanen och tänka efter vilka delar av den där samtal om text kan bidra till elevers lärande. Dessutom ska man fundera på möjligheten till samarbete över ämnesgränserna. Eftersom vår grupp består av lärare från olika ämnen, blir det nog ett intressant samtal.

Våra samtal har faktiskt blivit mer och mer intressanta för varje del i modulen. I början var samtalen trevande – kanske bidrog också den nya gruppkonstellationen till det. Lärarna har blivit bättre och bättre på att anpassa elevaktiviteterna till det egna ämnet – inte alldeles enkelt i alla ämnen, speciellt då de flesta exempelfilmerna handlat om läsning av skönlitteratur.

Vid det senaste samtalet som handlade om samtal om elevers egna texter berättade slöjdläraren hur hon låtit elever samtala om den bild de alltid ritar när de planerar sitt sömnadsarbete innan de sedan skriver ner sin planering. Tidigare har hon låtit elever samtala på egen hand, men nu genomförde hon samtalet utifrån Anne-Marie Körlings artikel Textsamtalet lyfter elevens texter . Såhär gick det till: Läraren samtalade med en elev i taget och uppmanade eleven att berätta mer genom att ställa öppna frågor. De andra eleverna i gruppen om fyra, fem elever lyssnade och deltog också i samtalet. Samtidigt fick de en modell för hur de skulle fortsätta samtalet på egen hand och vilka frågor de kunde ställa. Planeringstexterna som eleverna sedan skrev blev enligt läraren mycket mer kvalificerade än vad de brukar bli. Hon tyckte att hon fått ett nytt, värdefullt verktyg i undervisningen.

Vår nästa modul heter Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. Jag återkommer när vi kommit i gång med arbetet med den.

Anna-Maija

Skolinspektionens rapport och Läslyftet

bakomträdhaikuSkolinspektionen har släppt en ny rapport om läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6.

Granskningen visar att skolan måste ge grundskoleelever bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna.

”Ett mer aktivt stöd från lärarna” betyder att undervisningen måste utvecklas. Det finns förstås många sätt att göra det på, och det är ett långsiktigt arbete. Läslyftet som syftar till att utveckla elevers läsförståelse och skrivförmåga är ett sätt att ge lärare nya verktyg att använda i undervisningen. Skolor kan få statsbidrag i ett år, men det är viktigt att man arbetar med språk-, läs- och skrivutveckling även efter året med statsbidraget. Skolverkets hemsida innehåller för närvarande tolv olika moduler som behandlar språk-, läs- och skrivutveckling ur olika ämnens och stadiers perspektiv. Läslyftet handlar inte om att reducera ämnena till enbart språk utan det ämnesdidaktiska finns alltid med.

Ta gärna en titt på de olika modulerna på Läs- och skrivportalen!

Anna-Maija

Stöd i arbetet med Läslyftet

bakomträdhaikuUtbildningsförvaltningen erbjuder olika former av stöd till skolor som arbetar med Läslyftet med eller utan statsbidrag. Detta inlägg handlar om stödet för skolor utan statsbidrag. Stödet kan kortfattat beskrivas på följande sätt:

Informationsträffar: Öppna träffar där vi informerar lärare, skolledare, bibliotekarier och andra nyckelpersoner om ”allt”, exempelvis möjliga organisatoriska lösningar och erfarenheter från skolor som deltagit i Läslyftet.

Analysstöd: Hur kan man tänka när man väljer deltagande lärare, modul, samtalsledare, organisation osv.?

Startstöd: Hur kommer man igång på ett bra sätt? Vilka fallgropar ska man undvika i starten?

Samtalsstöd för samtalsledare och andra nyckelpersoner: Samtalsledarrollen, grupprocesser, metoder, övningar.

Uppföljningsstöd: Hur kan man utvärdera insatsen? Har den önskade förändringen skett? Hur går man vidare?

Dessutom planerar vi att anordna föreläsningar om bland annat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi som arbetar med Läslyftet på utbildningsförvaltningen tar gärna emot önskemål om ytterligare former av stöd!

Anna-Maija