Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
gymnasieskolan

Skrivundervisning och formativ bedömning

Pioner1I en studie om skrivundervisning på gymnasiet (Blomqvist, Lindberg & Skar, 2016) undersöktes skrivbedömning som didaktisk process, något som inte varit ett vanligt fokus i tidigare forskning om skrivbedömning.

Vad betyder då ”skrivbedömning som didaktisk process”? Enkelt uttryckt handlar det om en ofta bortglömd aspekt av formativ bedömning, nämligen hur den fortsatta undervisningen påverkas av bedömningen.

I artikeln Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svenskämnets bedömningssamtal redovisas studien som indikerar just att endast en liten del av bedömningsinformationen påverkar undervisningsplaneringen.

I studien fick tre grupper av svensklärare från tre olika gymnasieskolor samtala dels om kvaliteten på ett antal elevtexter, dels om vad eleverna behöver undervisas i för att utveckla sitt skrivande. I analysen av materialet jämförde forskarna vilka kvaliteter i texterna som lärarna lyfte fram som tecken på en god skrivförmåga, dvs. lärarnas förväntningsnormer,  och vilka didaktiska beslut om framtida undervisning som lärarna föreslog i gruppsamtalen.

De kvaliteter som lärarna lyfte fram som viktigast, alltså deras förväntningsnormer,  var kommunikativ kvalitet, stilistisk utformning, textuppbyggnad, ämnesinnehåll, källanvändning och språklig korrekthet, i den viktighetsordningen. Förslagen om framtida undervisningsinnehåll handlade däremot främst om textuppbyggnad och källanvändning, alltså inte de mest framträdande kategorierna i fråga om kvalitet i texter. Det var ett återkommande mönster i de tre grupperna att de didaktiska besluten var inriktade på betydligt färre och delvis andra och inte lika viktiga aspekter jämfört med vad som framkom i samtalen om viktiga kvaliteter i elevtexter.

Undervisningen ska formas utifrån ämnesplanens mål och elevernas behov. Den här studien visar att lärarnas förväntningsnormer, alltså de kvaliteter de lyfte fram som viktigast, stämmer väl överens med ämnesplanens mål för skrivande. Men i och med att lärarna endast i begränsad omfattning använde sig av bedömningsinformationen för de didaktiska besluten riskeras en skrivundervisning som varken möter elevers lärandebehov eller ämnesplanens krav. Att använda formativ bedömning för planering av fortsatt undervisning tycks med andra ord vara ett utvecklingsområde.

/Anna-Maija

Perspektiv på litteraturundervisning

ChildWithBook2-300pxI december publicerades en ny gymnasiemodul, Perspektiv på litteraturundervisning. Modulen belyser, utifrån aktuell litteraturdidaktisk forskning, aspekter av hur innehåll och metoder i litteraturundervisningen varierat över tid, bland annat beroende på styrdokument, och vilka utmaningar svenskläraren ställs inför  beträffande motivering för, utformningen av och innehållet i undervisningen. 

Modulen vill visa olika sätt att reflektera kring litteraturundervisning på gymnasiet. Den erbjuder möjlighet att diskutera och ifrågasätta didaktiska ståndpunkter som rör analys, förståelse och val av skönlitterära texter. Artiklarna ger både teoretiska perspektiv och konkreta förslag på hur teorierna kan omsättas i praktiken. Modulen visar bredden i det litteraturdidaktiska forskningsfältet, vilket innebär att man får möta flera olika synsätt på litteraturundervisning. 

Vissa delar utgår från att litteraturen främst läses för upplevelsens skull och betonar kopplingen till elevernas erfarenheter. Andra delar har ett mer analytiskt förhållningssätt som bygger på att man i undervisningen går djupt in i den skönlitterära texten. 

I undervisningsaktiviteterna får man bland annat arbeta med litteraturhistoria som en berättelse, genomföra intermediala analyser och träna på att skugga intrigen.

Anna-Maija

Tio nya moduler publicerade i juni!

updateNu har Skolverket publicerat tio nya moduler på Läs- och skrivportalen. En av dem är den första av två planerade moduler som riktar sig till förskolan: Läsa och skriva i förskolan. Modulen innehåller olika sätt att stimulera barns nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Två moduler är för högstadiet: Skriva i alla ämnen och Kritiskt textarbete. I modulen Skriva i alla ämnen är utgångspunkten att skrivande främjar elevernas kunskapsutveckling. Eftersom innehåll och struktur i texter skiljer sig åt från ämne till ämne behöver alla lärare utveckla kunskaper som rör det skrivande och de texter som förekommer i de egna ämnena. När eleverna ges möjlighet att skriva i alla ämnen får de därmed en chans att utveckla tankar i ämnet och visa sina ämneskunskaper genom sitt skrivande.  Den andra nya högstadiemodulen Kritiskt textarbete tar sin utgångspunkt i och syftar till att genom kritiskt textarbete bidra till att elever förstår sig själva och den värld de lever i och att de ska få en röst i den världen för att kunna påverka och förändra. Modulen handlar om undervisning och lärande kring det innehåll som uttrycks i läroplanens värdegrund och behandlar språkets kraft att lära och undervisningens stödstrukturer. En bärande tanke är att kritiskt textarbete hjälper elever att utveckla förståelse för tillvarons alla frågor med hjälp av språket.

De resterande sju modulerna är i första hand för gymnasieskolan inklusive gymnasiesärskolan, även om flera av dem med fördel kan användas på högstadiet. Tre moduler riktar sig till lärare i teoretiska och andra textrika ämnen: Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär, Analysera och kritiskt granska och Lässtrategier för ämnestexter. Modulen Språk i yrkesämnen är, som man förstår, för lärare i yrkesämnena. Språk- och kunskapsutvecklande arbete och Textarbete i digitala miljöer riktar sig till alla lärare och Läsförståelse och skriftproduktion till lärare i gymnasiesärskolan.

Tre moduler kommer att bli färdiga till vårterminen 2017: Från vardagsspråk till ämnesspråk (F-9), Flera språk i förskolan och Grundläggande litteracitet för nyanlända elever (gy och 7-9).

Anna-Maija

Gör om tips och råd till frågor!

thWRVNSPLMHandledarutbildningen börjar lida mot sitt slut. Den här veckan har vi haft dag 7 och 8; återstår bara en dag i april. Som vanligt innehöll dagarna både föreläsningar och metahandledning. Tarja Alatalo föreläste om förmågor och färdigheter att erövra för att komma upp i läsflyt. Hon talade bland annat om lässtrategier och läsförståelsestrategier – hon gjorde alltså en skillnad på dessa begrepp. Hon diskuterade också begreppen läsning och läsförståelse och hur dessa kan förstås. För lärare handlar det om att identifiera de barn som tycks kunna läsa men som faktiskt inte förstår det de läser. Alatalo är redaktör för boken Läsundervisningens grunder, där man kan ta del av många läsforskares rön angående den tidiga läsundervisningen.

Catarina Schmidt var utbildningsdagarnas andra föreläsare. Hennes föreläsning hette Läsa och skriva i alla ämnen – ett sammanhang för lärande. Hon talade om vikten av att skapa ett sammanhang för lärandet och att det förstås inte finns ett rätt sätt. I skolan finns en viss tendens att anamma en metod som den för tillfället förhärskande. Vi problematiserade sådana metoder och diskuterade riskerna – men också vinsterna-  med dessa. Ett kritiskt förhållningssätt är viktigt!

Föreläsningarna var mycket givande, men det som ändå är det viktigaste på handledarutbildningen är ”handledning på handledning”. Vi är indelade i grupper om ett tiotal deltagare, och varje grupp leds av en handledare från högskolan (i vårt fall Högskolan Dalarna). Till den här gången hade vi fått i uppgift att ta med oss en skriftlig reflexion kopplad till handledarrollen från våra egna Läslyftsgrupper. Först presenterade vi dessa i mindre grupper för att försöka hitta minsta gemensamma nämnare i de olika reflexionerna. Detta diskuterades sedan i den större gruppen.

Istället för att ge tips och råd till varandra försöker vi ställa utmanande frågor. Det är jättesvårt! Man blir så engagerad och vill hjälpa varandra. Något som underlättar är en tydlig metod, exempelvis att en deltagare berättar om ett problem och att de andra sedan ställer var sin fråga för att få mer kunskap om problemet. Nästa runda kan handla om förslag till lösning, men dessa ska också med fördel ställas som frågor. Vi lyckades inte hundraprocentigt men bättre än i början av utbildningen.

Tyvärr är det bara en gång kvar – grattis till er som har handledarutbildningen framför er under nästa läsår!

Uppdatering Läslyftet

updateLäsåret 2015/2016 deltar 22 grundskolor i Läslyftet med statsbidrag. Inför nästa läsår har dubbelt så många skolenheter, både grund- och gymnasieskolor, sökt statsbidrag för sammanlagt 1144 lärare! Några skolor som deltar nu har sökt även för nästa läsår. De andra fortsätter förhoppningsvis utan statsbidrag, så att flera lärare får ta del av fortbildningen och/eller att lärarna får ta del av nya moduler.

Av de fyra nya moduler som utlovats till vårterminen har tre publicerats på Läs- och skrivportalen: Främja elevers lärande i NO, del 2, Tematiska arbetssätt och digitala verktyg och Skriva i alla ämnen. Den modul vi väntar på heter Lässtrategier för skönlitteratur. De fyra modulerna finns beskrivna i ett tidigare blogginlägg. De hittills publicerade modulerna riktar sig till den obligatoriska skolan, och till hösten kommer även moduler för gymnasieskolan och för förskolan.

Vecka 5, dvs. första veckan i februari, meddelar Skolverket beslut om fördelning av statsbidrag. Då får vi alltså veta hur många lärare i Stockholm som kommer att kunna delta i Läslyftet med statsbidrag läsåret 2016/2017.

Anna-Maija

(bild: fotosearch.com)