Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
handledare

Läslyftet – lärare i utveckling

På många skolor har Läslyftet nu kommit igång, antingen en första omgång med statsbidrag eller en fortsättning i egen takt. Läsårets handledarutbildning började med en första dag i juni och den 6-7 september är det dags för tillfälle 2. Den första av de två dagarna handlar om didaktik, bland annat med tre spännande föreläsningar: Per Blomqvist talar om skrivundervisning på gymnasiet, Gudrun Svensson om andraspråkselever och didaktik och Elisabeth Jennfors om critical literacy.

I ett tidigare inlägg skrev jag om en studie om Läslyftet som presenterades på Skriv! Les! -konferensen i Trondheim i början av maj. Nu återkommer jag till konferensen och Prästkragar2presenterar en studie av lärares arbete med Läslyftet.

Kristina Danielsson och Ewa Bergh Nestlog från Linnéuniversitetet har följt en grupp lärare som arbetar med modulen Skriva i alla ämnen (som Linnéuniversitetet arbetat fram). De har studerat interaktionen lärare emellan under gruppsamtalen och mellan elever och lärare under pröva på-lektionerna. De har också undersökt vad i inspirationsmaterialet som lärarna tar fasta på och hur det kommer till uttryck i klassrummet. Dessutom har de tittat på eleverna, bland annat vad som kännetecknar de texter som eleverna skapar under lektionerna.

Resultaten visar till exempel att lärarnas samtal om två artiklar i modulen (artikel 5 och 6) blir markant olika. När lärarna samtalar om artikel 5, uppvisar de främst associativ textrörlighet, dvs. hamnar utanför texten i samtalet. När de däremot samtalar om artikel 6, uppvisar de framför allt transaktiv men även textbaserad textrörlighet: de samtalar om texten och kopplar den till undervisningen. Samtalet om artikel 6 blir alltså ”bättre” ur ett Läslyftsperspektiv, och det intressanta är varför denna skillnad uppstår. Har det möjligen med de olika artiklarna att göra? Är vissa artiklar alltför teoretiska? Eller beror det på hur handledaren leder de olika samtalen? Alla vi som varit handledare (eller deltagare) i Läslyftet vet att det är viktigt att ”få till det” under samtalen, både när det gäller samtalet om den lästa artikeln och samtalet om den genomförda undervisningsaktiviteten.

Vi på FoU-enheten vill önska alla skolor ett givande läsår med Läslyftet. Kontakta oss gärna om ni har synpunkter på exempelvis moduler som ni vill tipsa andra om!

Anna-Maija

Obs! Sista anmälningsdag för Handleda vidare

Handleda vidare består av hel- eller halvdagsträffar under hösten -Pioner117 och våren -18 där du som deltar får lyssna på föreläsningar om handledning och kollegialt lärande samt föreläsningar inom språk-, läs- och skrivdidaktik. Du får också möjlighet att utbyta erfarenheter och skapa nätverk med andra deltagare.

Målgrupp

Lärare, förstelärare och lektorer som:

  • tidigare har haft ansvar för att leda ämnesdidaktiska diskussioner i språk-, läs- och skrivutveckling
  • eller varit handledare i Läslyftet.

Viktigt att veta

  • För att få ta del av träffarna ska du i anmälan intyga att du kommer leda kollegialt lärande inom språk-, läs- och skrivutveckling under läsåret 2017/18.
  • Handledare som gått Läslyftets handledarutbildning prioriteras om antalet ansökningar överstiger antalet tillgängliga platser.
  • Skolverket står inte för resor och logi i samband med träffarna.
  • Under läsåret finns inga träffar i Stockholm. Närmsta utbildningsanordnare är Mälardalens högskola.

Anmäl dig senast 16 juni

Vid anmälan kommer du göra ett första- och andrahandsval av lärosäte. Antagningsbesked skickas från respektive lärosäte senast 18 augusti. Om du inte fått en plats kommer du att få besked om detta innan midsommar.

Information om datum och anmälningslänk.

Anna-Maija

Start för handledarutbildningen på fredag

På fredag börjar utbildningen för de nya handledarna inom Läslyftet på Stockholms kommunala skoloPioner1r. Det är 105 handledare som kommer att delas in i åtta grundskole- och två gymnasielärargrupper, s.k. basgrupper med var sin basgruppsledare. Handledarna har bjudits in till en samarbetsyta där all information om utbildningen finns.

Utbildningen innehåller både handledning och didaktik, men den första utbildningsdagen är inriktad mot handledning. Bland annat blir det en föreläsning om handledning som verktyg. Hela programmet finns i aktivitetsplanen på samarbetsytan.

Vi håller till på Radisson Blu Royal Viking kl. 9.00-16.15.

Välkomna alla nya handledare inom Läslyftet!

Anna-Maija

Handledare som förändringsagent?

På konferensen Skriv! Les! i Trondheim förra veckan presenterades ett antal studier om Läslyftet. En avnorra_bantorget_0627 presentationerna hade titeln Förändringsagenter i skolans literacy-undervisning (Pernilla Andersson Varga och Ann-Christin Randahl, Göreborgs universitet/Göteborgs stad). Studien bygger på enkäter som handledare besvarat och på observationer av kollegiala samtal, och utforskar handledarnas förväntade, upplevda och utförda roller. De preliminära resultaten visar att dessa roller är följande: samtalsledare (den viktigaste rollen – inte oväntat), språkdidaktisk expert, jämbördig kollega, projektledare, biktfader och ambassadör för Läslyftet.

När det gäller handledarnas potential att fungera som förändringsagenter på skolan har studien identifierat både möjligheter och hot. Möjligheterna handlar om att handledarna är välutbildade och motiverade och att kollegorna på skolan är positiva. Det behövs dock en vidareutbildning av handledare i systematisk skolutveckling för att de ska lyckas i sin roll att driva fortsatt utveckling av literacy-undervisningen. Som exempel på identifierade hot kan man nämna bristen på tid och bristen på utrymme bland de många satsningarna.

Jag återkommer till de två andra studierna.

Anna-Maija

Inspirationsdag om Läslyftet

båda bildernaOm du ska vara handledare nästa läsår och varken gått eller ska gå handledarutbildningen, är du välkommen att delta i Skolverkets inspirationsdag om handledning inom Läslyftet i skolan den 22 augusti på Clarion Hotel Stockholm (vid Skanstull). Boka in dagen redan nu!

Inspirationsdagens syfte är att stötta och inspirera dig i din roll som handledare i Läslyftet. Dagen innehåller föreläsningar om handledningens grunder, om grupper och grupprocesser samt om satsningen Läslyftet och skolutveckling. Du får även möjlighet att ställa frågor om Läslyftet och handledning direkt till Skolverket och föreläsarna, samt tillfälle att utbyta erfarenheter med andra deltagare.

Konferensen startar kl. 09.00 och avslutas kl. 16.00. Programmet är på gång. Konferensen är kostnadsfri och inkluderar lunch och fika.

Anmälan är öppen 2 maj – 30 maj. Anmälningslänk publiceras på Skolverkets hemsida den 2 maj.

OBS! Inspirationsdagen ställs in om antalet anmälda understiger 50 deltagare.

För frågor om konferensens innehåll kontakta laslyftet@skolverket.se

/Anna-Maija

Inspirationsdag för handledare som inte går handledarutbildningen

norra_bantorget_0627I augusti 2016 anordnar Skolverket en kostnadsfri inspirationsdag på tre olika orter för handledare inom Läslyftet utan statsbidrag, alltså handledare som inte går handledarutbildningen. Dagen innehåller föreläsningar om handledningens grunder och handledarrollen i Läslyftet, om grupper och grupprocesser samt om satsningen Läslyftet och skolutveckling. Man får även möjlighet att ställa frågor om Läslyftet och handledning direkt till Skolverket och föreläsarna, samt tillfälle till reflektion tillsammans med andra deltagare.

Länk för mer information och anmälan.

Utbildningsförvaltningen i Stockholm planerar att ha samtalsledarträffar för samma målgrupp under hösten 2016 och våren 2017. Vi återkommer om datum före sommarlovet.

Anna-Maija

Ämnesdidaktik och språkutveckling – Läslyftets NO- och SO-moduler

teaching-928637_1280Ingen skola i Stockholm, vare sig kommunal eller friskola, som fått statsbidrag för Läslyftet arbetar med de NO- och SO-moduler som finns på Skolverkets läs- och skrivportal. Hur kommer det sig? En förklaring fick jag på en träff för förstelärare i NO: För att få statsbidrag måste deltagarna i en grupp vara minst sex, och på många skolor är antalet ämneslärare i NO (eller SO) färre än sex. Det gäller att komma på kreativa lösningar om man vill arbeta med dessa moduler. Exempelvis kan lärare i svenska/svenska som andraspråk eller specialpedagoger också delta. Man kan också bilda en grupp av NO- och SO-lärare och ha vissa samtal gemensamt och vissa separat. Med en sådan lösning behöver handledaren planera sin tid noga – hen hinner inte läsa både SO- och NO-texten till varje gång.

Nästa läsår kommer drygt ett trettiotal kommunala skolor i Stockholm att vara involverade i Läslyftet med statsbidrag. Många skolor har anmält upp till sex grupper, och jag hoppas att några av dessa kommer att arbeta med NO- eller SO-modulen. Behovet är stort, då många elever behöver stöttning i att lära sig ämnesspråket – och ämnet. Modulerna har kommit till i samarbete med ämnes- och språkdidaktiker, och både texterna och elevaktiviteterna ser jättespännande ut. Gå gärna in på följande länkar och kika:

Främja elevers lärande i NO I

Främja elevers lärande i NO II

Främja elevers lärande i SO

Anna-Maija

Gör om tips och råd till frågor!

thWRVNSPLMHandledarutbildningen börjar lida mot sitt slut. Den här veckan har vi haft dag 7 och 8; återstår bara en dag i april. Som vanligt innehöll dagarna både föreläsningar och metahandledning. Tarja Alatalo föreläste om förmågor och färdigheter att erövra för att komma upp i läsflyt. Hon talade bland annat om lässtrategier och läsförståelsestrategier – hon gjorde alltså en skillnad på dessa begrepp. Hon diskuterade också begreppen läsning och läsförståelse och hur dessa kan förstås. För lärare handlar det om att identifiera de barn som tycks kunna läsa men som faktiskt inte förstår det de läser. Alatalo är redaktör för boken Läsundervisningens grunder, där man kan ta del av många läsforskares rön angående den tidiga läsundervisningen.

Catarina Schmidt var utbildningsdagarnas andra föreläsare. Hennes föreläsning hette Läsa och skriva i alla ämnen – ett sammanhang för lärande. Hon talade om vikten av att skapa ett sammanhang för lärandet och att det förstås inte finns ett rätt sätt. I skolan finns en viss tendens att anamma en metod som den för tillfället förhärskande. Vi problematiserade sådana metoder och diskuterade riskerna – men också vinsterna-  med dessa. Ett kritiskt förhållningssätt är viktigt!

Föreläsningarna var mycket givande, men det som ändå är det viktigaste på handledarutbildningen är ”handledning på handledning”. Vi är indelade i grupper om ett tiotal deltagare, och varje grupp leds av en handledare från högskolan (i vårt fall Högskolan Dalarna). Till den här gången hade vi fått i uppgift att ta med oss en skriftlig reflexion kopplad till handledarrollen från våra egna Läslyftsgrupper. Först presenterade vi dessa i mindre grupper för att försöka hitta minsta gemensamma nämnare i de olika reflexionerna. Detta diskuterades sedan i den större gruppen.

Istället för att ge tips och råd till varandra försöker vi ställa utmanande frågor. Det är jättesvårt! Man blir så engagerad och vill hjälpa varandra. Något som underlättar är en tydlig metod, exempelvis att en deltagare berättar om ett problem och att de andra sedan ställer var sin fråga för att få mer kunskap om problemet. Nästa runda kan handla om förslag till lösning, men dessa ska också med fördel ställas som frågor. Vi lyckades inte hundraprocentigt men bättre än i början av utbildningen.

Tyvärr är det bara en gång kvar – grattis till er som har handledarutbildningen framför er under nästa läsår!

Läslyftet på min skola, del 3

liftarn-Various-sewing-toolsNu har ”min” grupp nästan avslutat första modulen; bara sista delen återstår, nämligen att läsa kursplanen och tänka efter vilka delar av den där samtal om text kan bidra till elevers lärande. Dessutom ska man fundera på möjligheten till samarbete över ämnesgränserna. Eftersom vår grupp består av lärare från olika ämnen, blir det nog ett intressant samtal.

Våra samtal har faktiskt blivit mer och mer intressanta för varje del i modulen. I början var samtalen trevande – kanske bidrog också den nya gruppkonstellationen till det. Lärarna har blivit bättre och bättre på att anpassa elevaktiviteterna till det egna ämnet – inte alldeles enkelt i alla ämnen, speciellt då de flesta exempelfilmerna handlat om läsning av skönlitteratur.

Vid det senaste samtalet som handlade om samtal om elevers egna texter berättade slöjdläraren hur hon låtit elever samtala om den bild de alltid ritar när de planerar sitt sömnadsarbete innan de sedan skriver ner sin planering. Tidigare har hon låtit elever samtala på egen hand, men nu genomförde hon samtalet utifrån Anne-Marie Körlings artikel Textsamtalet lyfter elevens texter . Såhär gick det till: Läraren samtalade med en elev i taget och uppmanade eleven att berätta mer genom att ställa öppna frågor. De andra eleverna i gruppen om fyra, fem elever lyssnade och deltog också i samtalet. Samtidigt fick de en modell för hur de skulle fortsätta samtalet på egen hand och vilka frågor de kunde ställa. Planeringstexterna som eleverna sedan skrev blev enligt läraren mycket mer kvalificerade än vad de brukar bli. Hon tyckte att hon fått ett nytt, värdefullt verktyg i undervisningen.

Vår nästa modul heter Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. Jag återkommer när vi kommit i gång med arbetet med den.

Anna-Maija

Skolinspektionens rapport och Läslyftet

bakomträdhaikuSkolinspektionen har släppt en ny rapport om läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6.

Granskningen visar att skolan måste ge grundskoleelever bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna.

”Ett mer aktivt stöd från lärarna” betyder att undervisningen måste utvecklas. Det finns förstås många sätt att göra det på, och det är ett långsiktigt arbete. Läslyftet som syftar till att utveckla elevers läsförståelse och skrivförmåga är ett sätt att ge lärare nya verktyg att använda i undervisningen. Skolor kan få statsbidrag i ett år, men det är viktigt att man arbetar med språk-, läs- och skrivutveckling även efter året med statsbidraget. Skolverkets hemsida innehåller för närvarande tolv olika moduler som behandlar språk-, läs- och skrivutveckling ur olika ämnens och stadiers perspektiv. Läslyftet handlar inte om att reducera ämnena till enbart språk utan det ämnesdidaktiska finns alltid med.

Ta gärna en titt på de olika modulerna på Läs- och skrivportalen!

Anna-Maija