Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
handledarutbildning

Start för handledarutbildningen på fredag

På fredag börjar utbildningen för de nya handledarna inom Läslyftet på Stockholms kommunala skoloPioner1r. Det är 105 handledare som kommer att delas in i åtta grundskole- och två gymnasielärargrupper, s.k. basgrupper med var sin basgruppsledare. Handledarna har bjudits in till en samarbetsyta där all information om utbildningen finns.

Utbildningen innehåller både handledning och didaktik, men den första utbildningsdagen är inriktad mot handledning. Bland annat blir det en föreläsning om handledning som verktyg. Hela programmet finns i aktivitetsplanen på samarbetsytan.

Vi håller till på Radisson Blu Royal Viking kl. 9.00-16.15.

Välkomna alla nya handledare inom Läslyftet!

Anna-Maija

Vad händer på handledarutbildningen?

IMG_6895Det var ett gediget program på handledarutbildningens tillfälle 3 för Läslyftshandledarna i Stockholms kommunala skolor. Innehållet i utbildningen handlar om handledning,  samtalsmetoder och didaktik. Första dagen var det fokus på didaktik, närmare bestämt på multimodalitet i didaktiskt arbete. Kristina Danielssons föreläsning handlade om multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete och Lisa Molin talade om läsande och skrivande i digitaliserade klassrum. Molins föreläsning handlade om vad text, läsande och skrivande kan vara idag och vilka läskompetenser barn och unga behöver utveckla. Jag återkommer till Molin när hennes licentiatuppsats inom kort blir publicerad. Danielsson talade om meningsskapande som design (t.ex. Selander & Kress, 2010), när flera modaliteter samspelar och skapar en helhet. Olika modaliteter ”gör olika jobb”, och därför är det viktigt att man inte bara slentrianmässigt lägger in exempelvis en bild utan funderar på vad som är syftet med texten och vad bilden kan tillföra. Den kanske bara förvirrar?

Den andra dagens ämnesdidaktiska föreläsningar handlade om explicit språkutvecklande arbete. Karin Rehman föreläste för högstadie- och gymnasielärarna och Kristina Ansaldo för låg- och mellanstadielärarna. Förutom att beskriva olika teoretiska utgångspunkter för explicit språkutvecklande arbete, lyfte Rehman upp en konkret aspekt – hur gör man? Hon visade flera exempel från sin egen undervisning med nyanlända elever och berättade också om ett studiebesök i Australien (länk till ppt). Även Ansaldo gav en teoretisk grund till sin föreläsning. Bland annat tog hon upp de sex basgenrerna enligt Sydney-modellen. Indelningen i genrerna handlar om syftet med texten, alltså vad författaren vill uppnå med texten. Eleverna behöver lära sig hur texten organiseras för att bäst uppnå syftet och vilka språkliga drag som är typiska för de olika genrerna. Hur det kan gå till i praktiken visade hon genom ett konkret exempel på undervisning om träd på lågstadiet (länk till ppt).

admin-ajax

Tre av utbildningsförvaltningens lärarcoacher, Katarina Olsson, Andreas Hernvald och Matilda Östman, föreläste om grupprocesser och om att möta motstånd i arbetsgrupper. Föreläsningens syfte var att ge verktyg för att kunna möta grupper i olika situationer. Bland annat tog föreläsningen upp hur grupper utvecklas genom olika faser och vilka olika behov en grupp kan ha. Andra frågor som lyftes fram var hur man kan påverka en grupp och vilka utmaningar man kan ställas inför som ledare. Förutom en teoretisk inramning gav föreläsningen flera konkreta förslag på hur man kan göra, till exempel genom olika samtalsmodeller (länk till ppt).

Ett viktigt inslag (av utvärderingarna att döma det viktigaste) är det s.k. basgruppsarbetet som organiseras i grupper om ungefär tio lärare. I basgrupperna bearbetas alla föreläsningarna men framför allt handlar basgruppsarbetet om praktiska övningar om olika samtalsmodeller. Syftet med de olika modellerna eller metoderna är ett aktivt deltagande, ett djup i diskussionen och att hålla fokus på det som är ämnet för samtalet. Bland modellerna som praktiserats kan nämnas dilemma i grupp, vattenhjulet och akvariet. Tanken är att handledarna lär sig modellerna på utbildningen för att sedan kunna praktisera dem i Läslyftsgruppen på den egna skolan.

Av detta läsårs handledarutbildning återstår två tillfällen, ett tvådagars i januari och en avslutande dag i mars. Planeringen för nästa års handledarutbildning, som troligen blir den sista, inleds inom kort. Den 30 november är sista dagen att anmäla önskemål om deltagande i Läslyftet med statsbidrag nästa läsår, som också är det sista läsåret med statsbidrag.

Anna-Maija

Läslyftet Stockholm hösten 2016

Prästkragar2Det är mycket på gång inom Läslyftet i Stockholm under hösten. Redan den 23 augusti ordnas en träff för skolledare som vill veta mer om Läslyftet och diskutera det med kollegor.

I början av september får läsårets nya handledare två fullspäckade dagar med både föreläsningar i handledning och didaktik och praktiska övningar i att handleda. De didaktiska föreläsningarna handlar om att skriva för olika syften (Eva Bergh Nestlog) och om explicit undervisning om texters strukturer (Maaike Haijer). De praktiska övningarna leds av sju lärarcoacher och två gymnasielärare med handledarutbildning inom matematiklyftet. Handledarutbildningen fortsätter med två dagar i november vilka mest handlar om didaktik, bland annat om multimodalitet och digitalt läsande och skrivande i skolan.

Utbildningsförvaltningen anordnar också en seminarieserie för handledare/samtalsledare på skolor som genomför Läslyftet utan statsbidrag. Det kan vara skolor som tidigare fått statsbidrag eller som valt att inte alls söka. Seminarieserien består av tre träffar under hösten och handlar bland annat om gruppers utveckling och hur den kan stöttas och om olika modeller för samtalsledning.

Välkomna till en ny termin!

Anna-Maija

Handledare i Stockholms stad nästa läsår – se hit!

updateNu är programmet för handledarutbildningen för nästa läsårs handledare inom Läslyftet i Stockholms stads kommunala skolor publicerat på Läs- och skrivportalen. Ett detaljerat program för de åtta utbildningsdagarna finns i ett dokument som heter Preliminär aktivitetsplan. Planen innehåller även skrivningar om utbildningens mål och en litteraturlista. Litteraturen ska betraktas som en valfri fördjupning och listan tar upp något eller några verk av de forskare och praktiker som föreläser under utbildningen.

Programmet är preliminärt då vi vill beakta era önskemål och behov under utbildningens gång. Vi ser verkligen fram emot att sätta i gång med utbildningen. Det första tillfället är den 30 maj – ses då!

Anna-Maija

Färdigutbildad handledare?

thWRVNSPLMNu är den nio dagar långa handledarutbildningen inom Läslyftet klar. Snar dimper våra intyg hem i brevlådan. Så vad har hänt under denna tid? Har min förmåga att leda kollegialt lärande utvecklats? Skolverket skickade en utvärderingsenkät där man skulle värdera sin förmåga att handleda kollegor och att utmana deras och sin egen didaktiska kompetens. Det är lockande att värdera sig högt i sådana enkäter, samtidigt som det är svårt.

Något som jag verkligen känner att jag blivit bättre på är att reflektera över handledningssituationer. Det känns som om åtminstone min teoretiska kompetens ökat. Metahandledningen under utbildningen har varit mycket givande, och vi har blivit en sammansvetsad grupp. Det har varit tolerant samtidigt som vi utmanat varandra med ibland besvärliga frågor.

Hur har det varit i Läslyftsgruppen på den egna skolan då? Jag är kanske inte rätt person att uttala mig, men atmosfären har känts öppen och vetgirig. Vi har också blivit bättre på att ställa utmanande frågor till varandra. Det som jag lyckats mindre bra med är att anpassa arbetet utifrån de praktiska förutsättningarna. Det krävs tillräckligt med tid vid varje tillfälle och kontinuitet över tid, vilket kan vara svårt att få till. Speciellt på vårterminen har annat, exempelvis lov, kommit emellan alltför ofta. De nationella proven har också gjort att lärare inte hunnit läsa texterna eller göra övningarna med elever. Något att tänka på när man planerar för en fortsättning. Kanske ska man arbeta med en modul intensivt från, säg, mitten av september till sportlovet. När man arbetar med Läslyftet utan statsbidrag har man ju en större möjlighet att planera fritt.

I Stockholms kommunala skolor har 22 handledare utbildats under detta läsår. Förhoppningsvis prioriterar skolorna ett fortsatt arbete med språk-, läs- och skrivutvecklande arbete, antingen med Läslyftets moduler eller på annat sätt. Det känns viktigt att ta vara på handledarnas kompetens!

Anna-Maija

Att skriva texter

Mary_Pickford-deskIgår var sista tillfället på Skolverkets handledarutbildning för handledare inom Läslyftet. Dagen inleddes med en mycket givande föreläsning om att skriva texter av Catharina Nyström Höög. Hon kopplade samman det historiska med det nya på ett intressant och många gånger roligt sätt. Exempelvis menade hon att mycket av skrivandet idag är formatstyrt (Power point, Twitter, Facebook, formella mallar på många arbetsplatser osv.), vilket hon jämförde med runstenar: formatet bestämmer hur mycket och på vilket sätt man kan skriva. Hon talade också om kriterier för text. För att ”något” ska räknas som en text ska det finnas intentionalitet (syfte), adressivitet (mottagare)och finalitet (att texten är färdig). Det sistnämnda ledde till en diskussion, då det idag är vanligt att man på webben skriver texter som hela tiden ska ändras – finaliteten får en annan innebörd då.

Nyström Höög tog också upp det vidgade textbegreppet och vad textforskare intresserar sig för idag jämfört med tidigare. Fokus har flyttats från produkt till process, vilket innebär att man studerar sociala praktiker snarare än bara texter. I texterna undersöker man gärna vems röst eller vilka röster som hörs i texten, för att ta ett exempel. Fokus har också flyttats från monomodalt till multimodalt, och frågan är vad som kan räknas som text. De flesta av oss accepterar en film som text och antagligen också en bild. Kan även musik (utan sång) räknas som text? Eller en möbel?

Föreläsningen handlade också om skolskrivande och texter i svenska och andra ämnen. Nyström Höög menade att eleverna inom svenskämnet skriver för att förstå texten som fenomen, arbetar med språkets byggstenar och finslipar olika typer av texter. I alla andra ämnen används texten som verktyg för att förstå ämnet. Man arbetar med ämnesspecifikt innehåll och väljer rätt texttyp för syftet. Hon menade vidare att svensklärarens ansvar är ”texthantverket”, och hon nämnde meningsbyggnad, ordkunskap och grundläggande drag i typer av texter. Ämneslärarnas ansvar är det ämnesspecifika gällande ord-, konstruktions- och genreförrådet.

Under föreläsningen uppstod flera diskussioner. En handlade om begreppen genre och texttyp. Vad är vad, vad ska vi undervisa om enligt styrdokumenten och vad är skillnaden mellan utredande och förklarande text? Redan på lågstadiet ska eleverna lära sig strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras språkliga uppbyggnad och typiska drag. Det ställer förstås nya krav på lärare – förr skrevs det mest berättelser på lågstadiet, och hela grundskolan för den delen.

En annan diskussion handlade om skrivandets betydelse i skolan och ämnet kontra språket. Väldigt mycket – alltför mycket? – av bedömning av elevernas resultat sker via skrivande. Därför är det viktigt att eleverna får en möjlighet att lära sig att skriva sådana texter som bedöms, även i andra ämnen än i svenska. För att kunna skriva en bra labbrapport måste eleverna få lära sig det först. Det ämnesspecifika språket är ämneslärarens ansvar och det går inte att separera ämnet från språket.

Slutligen betonade Nyström Höög vikten av att vara explicit. Det gäller både i undervisningen och i exempelvis instruktioner och uppgiftsformuleringar vid prov. Mycket i skolan är implicit eftersom vi som lärare tar saker för givna. Textvärlden blir alltmer komplicerad, och det grundläggande texthantverket är skolans ansvar. Det verbala språket som är grunden måste samspela med andra modaliteter. Alla lärare har ansvar för att tala om text och skriva text – ju konkret vi talar desto bättre.

Anna-Maija

Handledarutbildningen börjar ta form

updateNästa läsår kommer 91 nya handledare inom Läslyftet att utbildas i Stockholm. Handledarutbildningen planeras och organiseras av FoU-enheten på utbildningsförvaltningen i samråd med Skolverket. Utbildningen består av en inledande konferensdag i maj och åtta utbildningsdagar fördelade under tre terminer. Datumen är inte helt spikade ännu men det är på gång!

Innehållet i utbildningen är dels föreläsningar och seminarier om litteracitet ut olika perspektiv och föreläsningar och seminarier om handledning och samtalsmetodik, dels s.k. basgruppsarbete. Min erfarenhet från den handledarutbildning jag själv deltar i under detta läsår är att basgruppsarbetet är det viktigaste och mest uppskattade under utbildningen. Det handlar om metahandledning, dvs. att man diskuterar handledningsfrågor och får verktyg att komma vidare i sina grupper på skolorna. Varje basgrupp har en ledare som är kunnig i samtalsmetodik och handledning.

Så fort vi bokat datum och lokaler, återkommer jag.

Anna-Maija

Gör om tips och råd till frågor!

thWRVNSPLMHandledarutbildningen börjar lida mot sitt slut. Den här veckan har vi haft dag 7 och 8; återstår bara en dag i april. Som vanligt innehöll dagarna både föreläsningar och metahandledning. Tarja Alatalo föreläste om förmågor och färdigheter att erövra för att komma upp i läsflyt. Hon talade bland annat om lässtrategier och läsförståelsestrategier – hon gjorde alltså en skillnad på dessa begrepp. Hon diskuterade också begreppen läsning och läsförståelse och hur dessa kan förstås. För lärare handlar det om att identifiera de barn som tycks kunna läsa men som faktiskt inte förstår det de läser. Alatalo är redaktör för boken Läsundervisningens grunder, där man kan ta del av många läsforskares rön angående den tidiga läsundervisningen.

Catarina Schmidt var utbildningsdagarnas andra föreläsare. Hennes föreläsning hette Läsa och skriva i alla ämnen – ett sammanhang för lärande. Hon talade om vikten av att skapa ett sammanhang för lärandet och att det förstås inte finns ett rätt sätt. I skolan finns en viss tendens att anamma en metod som den för tillfället förhärskande. Vi problematiserade sådana metoder och diskuterade riskerna – men också vinsterna-  med dessa. Ett kritiskt förhållningssätt är viktigt!

Föreläsningarna var mycket givande, men det som ändå är det viktigaste på handledarutbildningen är ”handledning på handledning”. Vi är indelade i grupper om ett tiotal deltagare, och varje grupp leds av en handledare från högskolan (i vårt fall Högskolan Dalarna). Till den här gången hade vi fått i uppgift att ta med oss en skriftlig reflexion kopplad till handledarrollen från våra egna Läslyftsgrupper. Först presenterade vi dessa i mindre grupper för att försöka hitta minsta gemensamma nämnare i de olika reflexionerna. Detta diskuterades sedan i den större gruppen.

Istället för att ge tips och råd till varandra försöker vi ställa utmanande frågor. Det är jättesvårt! Man blir så engagerad och vill hjälpa varandra. Något som underlättar är en tydlig metod, exempelvis att en deltagare berättar om ett problem och att de andra sedan ställer var sin fråga för att få mer kunskap om problemet. Nästa runda kan handla om förslag till lösning, men dessa ska också med fördel ställas som frågor. Vi lyckades inte hundraprocentigt men bättre än i början av utbildningen.

Tyvärr är det bara en gång kvar – grattis till er som har handledarutbildningen framför er under nästa läsår!

Modersmålslärare i startgroparna för läslyftet

Fjorton samtalsledare för läslyftet från Språkcentrum samlades i en av Utbildningsförvaltningens lokaler torsdagen den 13 januari för ett första tillfälle av en samtalsledarutbildning. Vår utgångspunkt är de förutsättningar som vi tror kan stärka ett kollegialt lärande inom läslyftet samt att ge deltagarna tillfälle att prova några olika samtalsmetoder att använda tillsammans med sin läslyftsgrupp. Genom att få reflektera och metasamtala parallellt med att vi använder olika samtalsmetoder är vår förhoppning att man ska känna sig tryggare i rollen som samtalsledare.

Förutsättningarna för modersmålslärarna att driva och delta i läslyftet skiljer sig ganska mycket från grundskolelärarna vilket gör det ännu mer angeläget och intressant att få ta del av dessa lärares tankar, erfarenheter och förväntningar. Läslyftsgrupperna på Språkcentrum utgörs av heterogena språkgrupper som oftast träffas enbart en gång i veckan eftersom de förflyttar sig mellan ett flertal skolor under en och samma arbetsvecka.

Utifrån våra tidigare erfarenheter av att coacha grupper och de tankar och erfarenheter som vi har fått från de som redan är samtalsledare i läslyftet i grundskolan utgick vi från följande förutsättningar:

kollegialt lärande

För detta första tillfälle fokuserade vi på bubblorna Tydlig överenskommelse och Samtalsledarrollen. Att göra en tydlig överenskommelse med sin läslyftsgrupp vid starten har visat sig vara en framgångsfaktor och för att visa hur det kan gå till gjorde vi en tillsammans med gruppen av blivande samtalsledare. Förutom praktiska detaljer som datum, lokal och tid fick deltagarna lyfta sina förväntningar på sig själva, på kollegorna och på oss samtalsledare. Dessa förväntningar utgör sedan grunden till överenskommelsen. Deltagarna fick med sig utkastet för att som en första aktivitet reflektera över om man är ok med det som står, eller om man tycker att det saknas något.

Vi tittade även närmare på samtalsledarens olika roller; vägvisare, supporter, avvaktare och utmanare. Vi lyfte några tankar kring vad de olika rollerna innebär och när gruppen man leder kan behöva mer av den ena eller andra ledarrollen. En kortare praktisk övning i att lyssna aktivt och bli lyssnad på fick illustrera vikten av att ibland som samtalsledare avvakta, lyssna in andra deltagare och inte vara för snabb att komma med egna lösningar, eller ha en egen agenda som samtalsledare.

Slutligen gick vi in och tittade närmare på materialet för modul 1, Samtal om text, del 2 på Skolverkets hemsida eftersom det är den del som dessa samtalsledare kommer att starta med den här terminen. Tillsammans tittade vi på filmen med diskussionen mellan Barbro Westlund och några lärare och varje deltagare fick individuellt skriva ner några tankar utifrån vad de såg som intressant, viktigt eller förvånande. Nästa steg var att diskutera filmen genom en samtalsmodell som kallas Vattenhjulet. Modellen innebär att ett par i taget får diskutera, i det här fallet utifrån filmen, medan övriga lyssnar. Efter ett par minuter är det nästa pars tur som kan välja att fortsätta diskussionen utifrån det de nyss har hört eller ta upp nya tankar utifrån filmen. ”Hjulet” rullar vidare tills alla par har fått komma till tals.

Vid nästa tillfälle, i slutet av januari fortsätter vi med de andra förutsättningarna för kollegialt lärande. Vi som leder detta är Annica Gärdin och Anna-Lena Ebenstål, lärarcoacher för Utbildningsförvaltningen.

Undvik ”activity traps”!

thVAVUMVGWFör någon vecka sedan var jag på Skolverkets handledarutbildning (dag 4 och 5 av sammanlagt 9) för handledare inom Läslyftet. Högskolan Dalarna ansvarar för utbildningen i handledning, men Skolverket är alltid med under åtminstone en dag och informerar och låter sig informeras. Den här gången informerades vi om de nya modulerna som kommer till vårterminen (se tidigare inlägg). Vi fick också veta att 8000 lärare är involverade i Läslyftet detta läsår. 63 procent av dem är lärare i svenska och/eller svenska som andraspråk. Förhoppningsvis blir det fler och fler lärare i alla ämnen de kommande åren.

Syftet med Läslyftet är att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Det finns en del förutsättningar som måste vara uppfyllda för att man ska uppnå sådana effekter. Enligt forskning tar det fem till åtta år att skapa en varaktig förändring. Det betyder att skolor måste fortsätta med läs- och skrivutvecklande insatser efter året med  statsbidraget. Modulerna på Skolverkets läs- och skrivportal är ett utmärkt material att arbeta med, och modellen som bygger på kollegialt samarbete fungerar väl enligt Skolverkets utvärdering av provomgången.

Det gäller alltså att satsa på ett långsiktigt utvecklingsarbete istället för det tyvärr alltför vanliga misstaget att hoppa från den ena insatsen till den andra. Dessutom är det viktigt att undvika ”activity traps”, dvs. att hoppa in på åtgärder direkt utan att tillräckligt med tid lagts på att analysera vad som är rätt åtgärd. Något annat som huvudman/rektor bör tänka på om man vill få till en varaktig skolutveckling är att ge lärare förutsättningar att utvecklas såväl enskilt som kollegialt. Den enskilda utvecklingen är en starkt motiverande faktor.

Anna-Maija