Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
handledning

Handledarutbildningen börjar ta form

updateNästa läsår kommer 91 nya handledare inom Läslyftet att utbildas i Stockholm. Handledarutbildningen planeras och organiseras av FoU-enheten på utbildningsförvaltningen i samråd med Skolverket. Utbildningen består av en inledande konferensdag i maj och åtta utbildningsdagar fördelade under tre terminer. Datumen är inte helt spikade ännu men det är på gång!

Innehållet i utbildningen är dels föreläsningar och seminarier om litteracitet ut olika perspektiv och föreläsningar och seminarier om handledning och samtalsmetodik, dels s.k. basgruppsarbete. Min erfarenhet från den handledarutbildning jag själv deltar i under detta läsår är att basgruppsarbetet är det viktigaste och mest uppskattade under utbildningen. Det handlar om metahandledning, dvs. att man diskuterar handledningsfrågor och får verktyg att komma vidare i sina grupper på skolorna. Varje basgrupp har en ledare som är kunnig i samtalsmetodik och handledning.

Så fort vi bokat datum och lokaler, återkommer jag.

Anna-Maija

Utmanande frågor

3526522573_8f40a675b6Ett av målen med Läslyftet är att deltagarna ska bli bättre på att ifrågasätta sin undervisning, vilket kan vara rätt så knepigt. Man kanske har hittat en modell som fungerar och som man tycker bygger på beprövad erfarenhet. Beprövad erfarenhet är en svårdefinierad term, och det här inlägget ska inte handla om det. Istället ska det handla om handledarens roll i de kollegiala samtalen.

Ett vanligt ”misstag”, eller nybörjarfel kanske, är att vara alltför lösningsinriktad – bättre vore att lyssna mer. Under en föreläsning på handledarutbildningen fick vi höra att en handledare skulle vara interested, snarare än onterested. Det är deltagarna som ska hitta vägar och inte handledaren. Man ska försöka fånga deltagarna där de är just nu och försöka göra olikheterna i gruppen till en styrka istället för ett hinder. Viktigt är också att vara medveten om olika slags trådar som gruppen kan bli intrasslad i. Det handlar om både samtalstrådar och relationstrådar.

Ett viktigt verktyg för en handledare är utmanande frågor. Och då kommer vi tillbaka till det jag började inlägget med, nämligen att ifrågasätta sin undervisning. Det är dock en utmaning i sig att ställa utmanande frågor utan att kritisera, tycker jag. Det bästa och mest effektiva är kanske om deltagarna själva börjar ställa utmanande frågor till varandra och framför allt till sig själva. Men hur uppnår man det?

På utbildningsförvaltningens handledarträffar prövar vi modeller för samtal (se tidigare inlägg). Dessutom kan man genom erfarenhetsutbyte får exempel på fungerande verktyg.

Anna-Maija

Positiva kollegor ger energi i Läslyftet

Torsdagen den 15 oktober hade vi det andra tillfället av handledarträffar i en av utbildningsförvaltningens lokaler. Några av handledarna hade varit med på första handledarträffen den 2 september medan några kom för första gången.

Efter att alla försett sig med kaffe och frukostmacka visade vi exit notes från förra träffen om önskemål inför den här träffen.  Det som lyftes då var bland annat behovet av att få prata dilemman. Vikten av att alla skulle hinna få lyfta sina utmaningar var även ett önskemål samt att inte fastna i sådant man inte kan påverka som handledare, t.ex. rektors ansvar.

Vår utgångspunkt vid det här tillfället liksom förra gången var att utbyta erfarenheter, både framgångar och utmaningar men även att formerna för samtalen ska vara något man ska kunna använda sig av i sin egen läslyftsgrupp. 

Vi startade med en individuell riktad kortskrivning utifrån två frågeställningar:

  • Vad är du nöjd med i arbetet med din grupp just nu?
  • Vilken utmaning, som du har just nu, skulle du vilja lyfta under träffen?

Därefter fick respektive lärare kort presentera sig och lyfta något man var nöjd med. Det som framträdde tydligast var att man upplevde att kollegorna var så positiva, ”alla är motiverade och går därifrån med lätta steg”. En del berättade att vissa kollegor varit en smula skeptiska inledningsvis, men nu säger ”Det här var roligt! Det här kommer jag att kunna använda i arbetet med eleverna!”. Någon ser stor utveckling i och med att kollegorna börjar ta till sig de teorier de läser om och vågar ifrågasätta sina gamla sanningar. Några påpekade också att det är en intensiv period i skolan nu men att ”de kämpar fast de är trötta”. Härligt att höra!

Vi presenterade därefter en modell för att lyfta dilemman i grupp och få en kortare respons från varje deltagare. Modellens form kommer från TLC (teacher learning communities) eller helt enkelt ”Dilemma i grupp”. Tanken bakom vårt val av modell var att alla skulle få möjlighet att lyfta ett dilemma, att få alla delaktiga samt att fördela talutrymme mellan alla deltagare. Samtalsmodellen är en strukturerad form av att få lyfta sitt dilemma, att besvara frågor från de övriga för att vid behov klargöra dilemmat mer samt få reflektioner från övriga deltagare för att hitta olika sätt att hantera dilemmat. En begränsad tid för varje runda är viktig så att allas dilemman hinns med. Vi hann med sju dilemman på en timme.

Deltagarnas reflektioner efteråt var att man fick många nya tankar och idéer för att lösa sitt dilemma, både utifrån respons på sitt eget dilemma men även av de övrigas dilemman; många nickade igenkännande när andra presenterade sina dilemman. Det var spännande att få ta del av den fantastiska kompetens som visade sig i gruppens samlade erfarenheter! Ettordsrundan som vi avslutade vår träff med visade att deltagarna gick därifrån inspirerade, lättade och med energi! Tänk vilken kraft som finns i olika former av kollegialt lärande!

Framgångar och utmaningar är något som flera säkert skulle vilja dela. Hör gärna av er till oss om ni vill lägga upp ett blogginlägg här på Pedagog Stockholm och dela med er av era erfarenheter som läslyftshandledare.

Sista handledarträffen för höstterminen blir måndagen den 30 november kl 15.00-16.30. Vi hoppas att många kommer då!

Anna-Lena Ebenstål

Informationsträff om Läslyftet i Stockholm

Läslyftet en möjlighet för alla lärare!

Läslyftet är i gång på ett flertal skolor över hela landet och nästa läsår finns även möjlighet för gymnasieskolan att delta. Är du lärare eller skolledare och vill  veta mer om  hur Läslyftet organiseras och genomförs i Stockholms stad och om hur man kan delta, både med statsbidrag och utan är du välkommen till våra informationsträffar.

Tisdag den 13 oktober:

Plats: Piperska Muren, Scheelegatan 14

Tid: 15.30-16.30

Måndag den 2 november:

Plats: Kungliga Myntet, Hantverkarg 2 f

Tid: 15:00-16:00

Om ni har några frågor om läslyftet kan ni kontakta oss:

laslyftet@Stockholm.se

Anmäl dig till det datum som passar bäst:

Tisdagen den 13/10

eller

Måndagen den 2/11

Gå gärna in på Läs- och skrivportalen och läs mer:

Läs- och skrivportalen

Kristina Ansaldo

Att våga att inte veta

thWRVNSPLMFörra veckan deltog jag i Skolverkets handledarutbildning under Högskolan Dalarnas regi. Något som tilltalade mig var betoningen av teori OCH praktik: att teorin kan få en att förstå praktiken bättre och att praktiken kan utvecklas genom en teoretisk förståelse.

Den teoretiska grund som våra handledare på utbildningen har bygger på Habermas kommunikationsteoretiska perspektiv och på Freires frigörande samtal. Människosynen kan beskrivas som den kompetenta människan, vilket leder till inställningen att vid en handledning delas ansvaret mellan alla deltagare och ingen är expert. Handledaren ska ”våga att inte veta” och målet är att förstå det den andra förstår. Det handlar om kollaborativt lärande – eller varför inte kollegialt lärande som det så populärt heter idag.

Förutom att ta del av den teoretiska bakgrunden fick vi också handledning på handledning. ”Ska man åstadkomma något måste man sitta vid”, lär Kerstin Ekmans mor ha sagt om att lära sig att väva. Vi fick ”sitta vid”, dvs. praktisera handledning, under utbildningsdagarna och det får vi ju också göra med läslyftsgrupperna på våra skolor.

Till nästa utbildningstillfälle i november ska vi ta med oss eventuella svårigheter vi stött på men också sådant som fått samtalet att lyfta, exempelvis utmanande frågor.

Anna-Maija

Handledares glädjeämnen och utmaningar

rafting-661716_640I Stockholm är det 22 skolor som deltar i Läslyftet med statsbidrag. Hälften av handledarna var med på vår första handledarträff för terminen. De flesta hade redan haft två möten med sina grupper, och alla var positiva och entusiastiska till sitt nya uppdrag. Vi satt i smågrupper och dryftade glädjeämnen och utmaningar. Sådant som många var glada över var att alla läser texterna och deltar i samtalen med stort intresse. Deltagare som från början varit skeptiska till om detta är något för deras ämnen har fått aha-upplevelser och sagt att de verkligen kan tänka på ett nytt sätt.

Men det finns förstås även utmaningar. Hur hanterar man till exempel situationer då det dyker upp andra tidskrävande aktiviteter? Handledarrollen i sig diskuterades – det kan vara knepigt att vara handledare och samtidigt deltagare om man gör aktiviteterna med eleverna. Hur gör man om deltagarna inte läser på eller inte genomför aktiviteterna? Eller inte har så ”bra” reflektioner? Och inte minst: Hur ska man ha kvar energin i november?

Diskussionen utifrån utmaningarna blev mycket livlig och givande. Alla verkade tycka att det var bra att träffa andra handledare. Jag återkommer till det!

Anna-Maija

Hur man leder bra samtal och ställer generativa frågor i rollen som utvecklare/handledare

Bättre sent än aldrig…

De utlovade blogginläggen från utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare den 19-20 maj har hittills lyst med sin frånvaro. Men nedan återges en del av Ann Pihlgrens föreläsning som bl. a behandlade hur man leder bra samtal som handledare.

Hur man leder bra samtal och ställer generativa frågor i rollen som utvecklare/handledare reflekterade Ann S. Pihlgren, pedagogikforskare och fil. dr. över på utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare den 19-20 maj.

I sin förläsning utgick Ann Pihlgren från de forskare som hävdar att lärande sker i interaktion med andra i ett socialt sammanhang som t ex L Vygotsky och J Dewey, två progressiva pedagogiska tänkare. Dewey har bl. a sagt: ”Varje tidsålder måste omförhandla idéer och begrepp om vi ska bygga morgondagens samhälle”.

I vilken typ av samtal är det då som lärande och utveckling sker?

 Pihlgren menar att samtal har olika intentioner och delar in dem i kategorierna:

  • Knyta och hålla kontakter (plocka pälsen, sondera läget och umgås)
  • Debattera (framstå som segrare)
  • Dialog (utforska och lära)

Det är dialogen som bjuder in till lärande och interaktion och som utvecklar förståelse och ny kunskap. I dialogen lyssnar man på varandra och bygger vidare på aktörernas åsikter och värderingar. I en interaktiv dialog kan det låta så här: ”Hur tänker du nu…”, ”Jag håller inte med, men hur skulle det kunna vara om…”

 Pihlgren menar vidare att i klassrummet är det ofta läraren som avgör vad som är korrekt och att diskussionen oftast utvecklas till en tyst, dold debatt. Man lyssnar på den andra för att utforma och vässa sina egna argument, (vilket är vad skickliga retoriker gör) men det leder inte till lärande utan det måste till en dialog för att få till en lärande interaktion.

I den eftertänksamma dialogen som har fokus på både samtalskultur och intellektuellt utforskande maximeras den lärande interaktionen. För att kunna handleda en eftertänksam dialog ska man vara klar över vad man samtalar om. Är det idéer eller värderingar? Det är nämligen en skillnad mellan dessa.

En idé är en av mänsklighetens tankekonstruktioner som hjälper oss att se en företeelse. Den är inte värderad utan kan ha både för- och nackdelar. Synen på idén kan växla över tid och mellan samhällen och kulturer.

En värdering är ett ställningstagande för någonting, ett sätt att se på eller ta ställning för eller emot en idé.

För att handleda en eftertänksam dialog framgångsrikt är frågorna avgörande. Man måste kunna skilja på faktafrågor, tolkningsfrågor och värderingsfrågor.

Faktafrågorna  är sällan användbara. Det gäller endast att hitta ”svaret på raderna”. Tolkningsfrågorna däremot uppmanar deltagaren att kritiskt granska och tolka. Svaret hittar man ”mellan raderna”. En god tolkningsfråga bottnar i deltagarnas tveksamhet, är väl avgränsad och formulerad och går att diskutera. Den tredje sortens frågor uppmanar deltagaren att skatta, värdera och ta ställning. Den typ av fråga där svaret finns att hitta ”bortanför raderna”.

Så för att kunna leda ett utvecklande, lärande samtal bör man:

  • avstå från att kontrollera innehållet, idéer eller värderingar
  • värna om att samtalsreglerna följs
  • koncentrera sig på hur deltagarnas tänkande och idéer kan fördjupas snarare än att de uttrycker ”rätt” idéer.
  • Ställa i stort sätt endast frågor
  • Anpassa sin ledning efter gruppens kompetens

Ann Pihlgren avslutade denna del av sin föreläsning med Alf Ahlbergs goda råd till handledare:

  • Vilja få ämnet utrett
  • Sträva efter att hålla sig strängt till sak
  • Sträva efter logisk reda
  • Tillräcklig förberedelse

Men..

  • Tillträde förbjudet för
    • Rena pratmakare
    • Alla som INTE vill ha frågan utredd
    • Historieberättare
    • Fanatiker och dogmatiker
    • Alla som blir förolämpade när de hör en annan mening än sin egen
    • Ordryttare och sofister

Kristina Ansaldo