Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kollegialt lärande

Informationsträffar om Läslyftet 2018/2019

Skolverket har fattat  beslut om ytterligare statsbidrag för Läslyftet. Rektorer som är intresserade av att delta med sina skolor meddelar respektive grundskolechef senast den 7 december. Utifrån skolornas önskemål ansöker utbildningsförvaltningen om statsbidraget i januari vilket innebär att de skolor som beviljats bidrag kommer att informeras omkring mars månad.

Inför ansökan bjuder FoU – enheten in skolledare i Stockholms stads skolor till en informationsträff angående Läslyftet och ansökningsförfarandet inför läsåret 2018/2019. Tre tider att välja mellan:

Onsdagen den 22 november kl. 16.00-17.00, lokal Orten, Hantverkargatan 3A.

Torsdagen den 23 november kl. 16.00-17.00, lokal Orten, Hantverkargatan 3A.

Torsdagen den 30 november kl. 16.00-17.00, lokal Salen, Hantverkagatan 3A.

Ingen anmälan behövs; välkomna!

/Anna-Maija Norberg och Birgitta Thorander

Vad gör man om någon tar hela talutrymmet?

Mellan hägg och syren, den 19 maj var det dags för den sista handledarträffen för modersmålslärare som handleder i läslyftet. Vi har haft fem träffar som löpt parallellt med att lärarna handlett sina grupper i läslyftet på Språkcentrum. Målet med dessa träffar har varit:

Att få: kunskap om rollen som samtalsledare

            kunskap om att leda samtal

Genom att: testa olika samtalsmetoder

            reflektera och metasamtal

            utgå från sina tankar, frågor och erfarenheter

            utföra aktiviteter mellan träffarna à analys och reflektion

För att: känna sig tryggare i sitt uppdrag som samtalsledare inom Läslyftet. 

IMG_1542 (2)

 De två sista tillfällena har vi knutit ihop vår metahandledning genom att läslyftshandledarna fått turas om att agera samtalsledare för de övriga och välja någon av de samtalsmetoder som vi har provat på under träffarna.

Till sista tillfället var aktiviteten att reflektera över de samtalsmetoder som de testat med sina läslyftsgrupper under terminen. Detta gjorde vi i mindre grupper och varje grupp fick som aktivitet att försöka visualisera sina tankar kring vad de provat och vad de sett för effekter i en tankekarta.

IMG_1555

Vi samlades sedan runt tankekartorna för att ta del av varandras     erfarenheter, ställa klargörande frågor och diskutera erfarenheter av framgångar och utmaningar. Det blev livliga diskussioner och utbyten av hur man har hanterat olika dilemman som exempelvis ledarrollen i sin grupp. Vad gör man när det finns informella ledare i gruppen till exempel? Eller när någon deltagare gärna vill ta hela talutrymmet medan andra inte alls vill ta ordet?

IMG_1549

Därefter gick vi tillbaka till ”blomman” med olika kronblad av förutsättningar för ett kollegialt lärande. Varje deltagare ”pluppade” vilket kronblad de såg som mest angeläget att prata om för att fortsätta utvecklas som samtalsledare och fördelade sig sen i grupper efter diskussionsämne.

Till sist tittade vi tillbaka på den överenskommelse vi gjorde vid första tillfället. Frågan vi ställde till gruppen var:

  • I vilken utsträckning har vi hållit oss till den?
  • Tror ni att det påverkade vårt arbete att vi gjorde en överenskommelse? I så fall hur påverkade det?

Vårt syfte var att det kan vara relevant att lyfta upp överenskommelsen med sin läslyftsgrupp och stämma av på ett liknande sätt efter ett tag. En av våra deltagare avslutade terminens sista träff med att läsa upp en dikt från Uzbekistan, både på modersmålet och på svenska!

Vi som har handlett denna grupp av modersmålslärare gick därifrån med en känsla av tacksamhet att vi har fått vara med i processen att stötta dem i deras samtalsledarroll. Det öppna samtalsklimatet och de livliga diskussionerna och att få en inblick i modersmålslärarnas arbete är verkligen något vi tar med oss.

 Annica Gärdin och Anna-Lena Ebenstål

Fortsätta med Läslyftet?

norra_bantorget_0627Under detta läsår har 22 kommunala grundskolor i Stockholm arbetat med Läslyftet med statsbidrag. Utbildningsförvaltningen håller som bäst på med en inventering av hur många skolor som planerar att fortsätta arbetet med Läslyftets moduler nästa läsår. Hittills har vi fått svar från hälften av rektorerna som alla tänker fortsätta. De flesta av dem anger också att de önskar någon form av processtöd från oss på förvaltningen. Vi tänker oss samtalsledarträffar ungefär på samma sätt som vi haft under det pågående läsåret men tar gärna emot andra önskemål. Skolor som inte tidigare arbetat med Läslyftet och inte erhåller statsbidrag läsåret 2016/17 är också välkomna. I mån av plats kan även friskolor delta i vår verksamhet.

Många nya, intressanta moduler är på gång, fick vi veta på Skolverkets inledande konferens i måndags. På Läs- och skrivportalen finns information om publicerade och kommande moduler.

Kontakta oss gärna vid frågor eller idéer om samarbete:

laslyftet@stockholm.se

Anna-Maija

Gör om tips och råd till frågor!

thWRVNSPLMHandledarutbildningen börjar lida mot sitt slut. Den här veckan har vi haft dag 7 och 8; återstår bara en dag i april. Som vanligt innehöll dagarna både föreläsningar och metahandledning. Tarja Alatalo föreläste om förmågor och färdigheter att erövra för att komma upp i läsflyt. Hon talade bland annat om lässtrategier och läsförståelsestrategier – hon gjorde alltså en skillnad på dessa begrepp. Hon diskuterade också begreppen läsning och läsförståelse och hur dessa kan förstås. För lärare handlar det om att identifiera de barn som tycks kunna läsa men som faktiskt inte förstår det de läser. Alatalo är redaktör för boken Läsundervisningens grunder, där man kan ta del av många läsforskares rön angående den tidiga läsundervisningen.

Catarina Schmidt var utbildningsdagarnas andra föreläsare. Hennes föreläsning hette Läsa och skriva i alla ämnen – ett sammanhang för lärande. Hon talade om vikten av att skapa ett sammanhang för lärandet och att det förstås inte finns ett rätt sätt. I skolan finns en viss tendens att anamma en metod som den för tillfället förhärskande. Vi problematiserade sådana metoder och diskuterade riskerna – men också vinsterna-  med dessa. Ett kritiskt förhållningssätt är viktigt!

Föreläsningarna var mycket givande, men det som ändå är det viktigaste på handledarutbildningen är ”handledning på handledning”. Vi är indelade i grupper om ett tiotal deltagare, och varje grupp leds av en handledare från högskolan (i vårt fall Högskolan Dalarna). Till den här gången hade vi fått i uppgift att ta med oss en skriftlig reflexion kopplad till handledarrollen från våra egna Läslyftsgrupper. Först presenterade vi dessa i mindre grupper för att försöka hitta minsta gemensamma nämnare i de olika reflexionerna. Detta diskuterades sedan i den större gruppen.

Istället för att ge tips och råd till varandra försöker vi ställa utmanande frågor. Det är jättesvårt! Man blir så engagerad och vill hjälpa varandra. Något som underlättar är en tydlig metod, exempelvis att en deltagare berättar om ett problem och att de andra sedan ställer var sin fråga för att få mer kunskap om problemet. Nästa runda kan handla om förslag till lösning, men dessa ska också med fördel ställas som frågor. Vi lyckades inte hundraprocentigt men bättre än i början av utbildningen.

Tyvärr är det bara en gång kvar – grattis till er som har handledarutbildningen framför er under nästa läsår!

”jag har med mig nya samtalsverktyg och ny energi för arbetet”

Citatet är från tillfälle två i samtalsledarutbildningen för Språkcentrums handledare i läslyftet. Vi startade med att läsa igenom förslaget till överenskommelsen igen för att se om alla ansåg att de förväntningar på varandra och samtalsledarna som formulerats vid förra tillfället var rimliga och därefter fastställde vi gruppens överenskommelse. Tanken är att de blivande läslyftshandledarna skall kunna göra en liknande överenskommelse med sina läslyftsgrupper. Vi lyfte även att det kan vara en bra idé att ta upp frågan om användning av mobiler och datorer under mötena, vikten av tidspassning samt hur man tänker kring dokumentation av det som sägs. Det är inte alltid detta kommer upp spontant när man gemensamt ska skriva en överenskommelse men om det visar sig att det inte fungerar längre fram  kan det vara bra kunna relatera till att man har kommit överens om det.

Att ha med sig ett batteri av reflekterande, öppna frågor som samtalsledare för att tydliggöra det som sägs, utmana deltagarna och se saker ur flera olika perspektiv är ett stöd i samtalsledarrollen . I syfte att känna sig mer trygg med att ställa frågor fick deltagarna öva tre och tre. En  ställde frågor, en pratade och en observerade. Observatören fick sedan återge för de andra två  vad han/hon lagt märke till. En av iakttagelserna som gjordes var att den som pratar kommer med stöd av de reflekterande frågorna oftast framåt av sig själv och finner lösningar på eventuella dilemman. En utmaning för den som ställer frågor är att hålla tillbaka den egna agenda och sina egna förslag till lösningar.

Vi lyfte därefter gruppers olika utvecklingsfaser utifrån Susan Wheelans modell med utgångspunkt från hur samtalsledarrollen kan förändras över tid beroende på var gruppen befinner sig. Genom att konkret prova samtalsmodellen ”Fyrklövern” fick lärarna både besvara och ställa frågor kring vad de såg som sina styrkor och utmaningar i rollen som samtalsledare samt vad man skulle vilja uppnå med sin läslyftsgrupp. Modellen är ett sätt att snabbt hämta in gruppens tankar kring vissa specifika frågeställningar för att se vad man vill utveckla vidare. Avslutningsvis lyfte vi några vanliga utmaningar i rollen som samtalsledare och delgav våra erfarenheter hur vi som lärarcoacher brukar försöka bemöta dessa utmaningar.

Vid nästa tillfälle kommer alla ha startat med sina läslyftsgrupper och vi ser fram emot ett erfarenhetsutbyte av såväl framgångar som utmaningar. Som några av deltagarna formulerade i sin avslutande Exit note: ”att komma med nya erfarenheter från verkligheten, få feedback och ta mig ytterligare ett steg i min utveckling av samtalsledarskapet”.

Anna-Lena Ebenstål

Läslyftet på min skola, del 3

liftarn-Various-sewing-toolsNu har ”min” grupp nästan avslutat första modulen; bara sista delen återstår, nämligen att läsa kursplanen och tänka efter vilka delar av den där samtal om text kan bidra till elevers lärande. Dessutom ska man fundera på möjligheten till samarbete över ämnesgränserna. Eftersom vår grupp består av lärare från olika ämnen, blir det nog ett intressant samtal.

Våra samtal har faktiskt blivit mer och mer intressanta för varje del i modulen. I början var samtalen trevande – kanske bidrog också den nya gruppkonstellationen till det. Lärarna har blivit bättre och bättre på att anpassa elevaktiviteterna till det egna ämnet – inte alldeles enkelt i alla ämnen, speciellt då de flesta exempelfilmerna handlat om läsning av skönlitteratur.

Vid det senaste samtalet som handlade om samtal om elevers egna texter berättade slöjdläraren hur hon låtit elever samtala om den bild de alltid ritar när de planerar sitt sömnadsarbete innan de sedan skriver ner sin planering. Tidigare har hon låtit elever samtala på egen hand, men nu genomförde hon samtalet utifrån Anne-Marie Körlings artikel Textsamtalet lyfter elevens texter . Såhär gick det till: Läraren samtalade med en elev i taget och uppmanade eleven att berätta mer genom att ställa öppna frågor. De andra eleverna i gruppen om fyra, fem elever lyssnade och deltog också i samtalet. Samtidigt fick de en modell för hur de skulle fortsätta samtalet på egen hand och vilka frågor de kunde ställa. Planeringstexterna som eleverna sedan skrev blev enligt läraren mycket mer kvalificerade än vad de brukar bli. Hon tyckte att hon fått ett nytt, värdefullt verktyg i undervisningen.

Vår nästa modul heter Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. Jag återkommer när vi kommit i gång med arbetet med den.

Anna-Maija

Skolinspektionens rapport och Läslyftet

bakomträdhaikuSkolinspektionen har släppt en ny rapport om läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6.

Granskningen visar att skolan måste ge grundskoleelever bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna.

”Ett mer aktivt stöd från lärarna” betyder att undervisningen måste utvecklas. Det finns förstås många sätt att göra det på, och det är ett långsiktigt arbete. Läslyftet som syftar till att utveckla elevers läsförståelse och skrivförmåga är ett sätt att ge lärare nya verktyg att använda i undervisningen. Skolor kan få statsbidrag i ett år, men det är viktigt att man arbetar med språk-, läs- och skrivutveckling även efter året med statsbidraget. Skolverkets hemsida innehåller för närvarande tolv olika moduler som behandlar språk-, läs- och skrivutveckling ur olika ämnens och stadiers perspektiv. Läslyftet handlar inte om att reducera ämnena till enbart språk utan det ämnesdidaktiska finns alltid med.

Ta gärna en titt på de olika modulerna på Läs- och skrivportalen!

Anna-Maija

Modersmålslärare i startgroparna för läslyftet

Fjorton samtalsledare för läslyftet från Språkcentrum samlades i en av Utbildningsförvaltningens lokaler torsdagen den 13 januari för ett första tillfälle av en samtalsledarutbildning. Vår utgångspunkt är de förutsättningar som vi tror kan stärka ett kollegialt lärande inom läslyftet samt att ge deltagarna tillfälle att prova några olika samtalsmetoder att använda tillsammans med sin läslyftsgrupp. Genom att få reflektera och metasamtala parallellt med att vi använder olika samtalsmetoder är vår förhoppning att man ska känna sig tryggare i rollen som samtalsledare.

Förutsättningarna för modersmålslärarna att driva och delta i läslyftet skiljer sig ganska mycket från grundskolelärarna vilket gör det ännu mer angeläget och intressant att få ta del av dessa lärares tankar, erfarenheter och förväntningar. Läslyftsgrupperna på Språkcentrum utgörs av heterogena språkgrupper som oftast träffas enbart en gång i veckan eftersom de förflyttar sig mellan ett flertal skolor under en och samma arbetsvecka.

Utifrån våra tidigare erfarenheter av att coacha grupper och de tankar och erfarenheter som vi har fått från de som redan är samtalsledare i läslyftet i grundskolan utgick vi från följande förutsättningar:

kollegialt lärande

För detta första tillfälle fokuserade vi på bubblorna Tydlig överenskommelse och Samtalsledarrollen. Att göra en tydlig överenskommelse med sin läslyftsgrupp vid starten har visat sig vara en framgångsfaktor och för att visa hur det kan gå till gjorde vi en tillsammans med gruppen av blivande samtalsledare. Förutom praktiska detaljer som datum, lokal och tid fick deltagarna lyfta sina förväntningar på sig själva, på kollegorna och på oss samtalsledare. Dessa förväntningar utgör sedan grunden till överenskommelsen. Deltagarna fick med sig utkastet för att som en första aktivitet reflektera över om man är ok med det som står, eller om man tycker att det saknas något.

Vi tittade även närmare på samtalsledarens olika roller; vägvisare, supporter, avvaktare och utmanare. Vi lyfte några tankar kring vad de olika rollerna innebär och när gruppen man leder kan behöva mer av den ena eller andra ledarrollen. En kortare praktisk övning i att lyssna aktivt och bli lyssnad på fick illustrera vikten av att ibland som samtalsledare avvakta, lyssna in andra deltagare och inte vara för snabb att komma med egna lösningar, eller ha en egen agenda som samtalsledare.

Slutligen gick vi in och tittade närmare på materialet för modul 1, Samtal om text, del 2 på Skolverkets hemsida eftersom det är den del som dessa samtalsledare kommer att starta med den här terminen. Tillsammans tittade vi på filmen med diskussionen mellan Barbro Westlund och några lärare och varje deltagare fick individuellt skriva ner några tankar utifrån vad de såg som intressant, viktigt eller förvånande. Nästa steg var att diskutera filmen genom en samtalsmodell som kallas Vattenhjulet. Modellen innebär att ett par i taget får diskutera, i det här fallet utifrån filmen, medan övriga lyssnar. Efter ett par minuter är det nästa pars tur som kan välja att fortsätta diskussionen utifrån det de nyss har hört eller ta upp nya tankar utifrån filmen. ”Hjulet” rullar vidare tills alla par har fått komma till tals.

Vid nästa tillfälle, i slutet av januari fortsätter vi med de andra förutsättningarna för kollegialt lärande. Vi som leder detta är Annica Gärdin och Anna-Lena Ebenstål, lärarcoacher för Utbildningsförvaltningen.

Utvärdering av Läslyftets utprövningsomgång

judgment-889219_640Centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet, har utvärderat Läslyftets utprövningsomgång. Här följer en sammanfattning av de viktigaste resultaten. Utvärderingen bygger på fyra övergripande frågor, och jag skriver om en fråga i taget. Sidhänvisningarna syftar på rapporten som finns på Skolverkets hemsida.

1. Är aktiviteterna i Läslyftet ändamålsenliga för att främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling? (s. 2-5)

Utvärderingens samlade bedömning är att Läslyftet som helhet är en ändamålsenlig insats, såväl för att främja elevers språkutveckling som för att främja en hållbar fortbildningsmodell för lärare. Teorin bakom Läslyftet (s.k. programteori och inte en empiriskt prövad vetenskaplig teori) bygger på vissa antaganden, bl.a. att om kollegialt lärande utvecklas kommer elevers språk-, läs- och skrivförmåga att successivt förbättras. Dessutom bör ett antal förutsättningar finnas, som att huvudmän och rektorer ger tillräckligt med tid till handledare och lärare att genomföra Läslyftet. Utvärderarnas bedömning av programteorin är att Läslyftet som helhet har stöd i forskning  och att såväl kort- som långsiktiga effekter med Läslyftet kan förväntas uppnås med undantag för förbättrade resultat i internationella mätningar (se s. 4).

2. Vilka förutsättningar bör finnas på skolnivå, huvudmannanivå och nationell nivå för at Läslyftets mål och intentioner ska kunna uppnås? (s. 5-7)

Det har visat sig att handledarna på olika skolor fått olika förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag, trots det avtal skolorna kan sägas ha ingått med Skolverket i och med att de fått statsbidrag. Utvärderingen bedömer det som en nödvändig förutsättning att rektorerna frigör den avtalade tiden, dvs. frigjord tid i tjänsten  (10% för en grupp på 6-10 lärare) och en möjlighet att delta i handledarutbildningen. Det har också visat sig att lärare fått olika förutsättningar, och det är nödvändigt att rektorerna även frigör tid för lärare så att de kan delta under rimliga förutsättningar. Det betyder att skolorna måste frigöra minst den av Skolverket angivna tiden. Huvudmännen måste koordinera fortbildningen, informera sig om och följa satsningen samt ge medverkande skolor stöd.

3. Hur har Läslyftet fungerat för olika skolor och lärargrupper? (s. 7-9)

Utvärderingen visar att Läslyftet överlag fungerat väl och att skillnaderna i uppfattning mellan olika kategorier av lärare på de flesta punkter var små. Det finns ett behov av att tillsammans reflektera över undervisningen och Läslyftet har fyllt ett sådant behov. Det fanns en viss tendens att lärare på skolor med lägre meritvärden bedömde satsningen något högre än lärare på skolor med högre meritvärden. Lärare i årskurserna F-3 var mer nöjda och bedömde satsningen högre än lärare i högre årskurser. Lärare i svenska bedömde genomgående satsningen som högst och mest relevant men skillnaden till vissa andra ämnen var liten. Lärare i praktisk-estetiska ämnen, idrott, engelska och moderna språk upplevde svårigheter i att pröva ut de föreslagna aktiviteterna i klasserna.

4. Vad behöver eventuellt förändras? (s. 9-13)

Det finns ingenting i utvärderingen som tyder på att själva modellen behöver ändras. De problem som synliggjorts handlar om möjligheter att tillhandahålla tid enligt modellen. Huvudmän och rektorer måste i praktiken frigöra minst den tid som Skolverket kräver av skolorna och något mer tid för att lärare och handledare ska uppleva satsningen som meningsfull, engagera sig och använda Läslyftets fortbildningsmodell och stödmaterial fullt ut. Utvärderingen visar att tempot i fortbildningen upplevts som för högt och föreslår att modulen kortas ner från åtta till sex delar. Då skulle en del kunna genomföras på tre veckor istället för två. Ett långsammare tempo skulle göra att man hinner pröva ut aktiviteterna flera gånger eller med olika elever. Texterna har till viss del varit för långa, och exemplen har till övervägande del varit inriktade på skönlitterära texter.

På sidan 12-13 i rapporten sammanfattas de viktigaste slutsatserna från utprövningsomgången i punktform. Utvärderingen ger också Skolverket, huvudmän och rektorer ett antal rekommendationer inför huvudomgången som startat under hösten 2015. Läs gärna vidare där!

Anna-Maija

Lyxigt, engagerande

Måndagen den 30/11 hade vi årets sista handledarträff . Vi var några tappra som lyckats slita oss från våra skolor trots att det lackar mot jul med allt vad det innebär på skolorna. Dagens upplägg byggde på de förväntningar som lyftes vid den förra handledarträffen och precis som tidigare träffar var tanken att de samtalsmodeller vi prövar på under mötet ska kunna användas i arbetet med läslyftsgrupperna.

Vi inledde med att alla deltagare fick berätta om något man i nuläget, utifrån arbetet med läslyftet, tyckte var positivt. Att börja ett möte med något bra ger god energi i rummet. Vi fortsatte med att titta närmare på handledares olika roller; vägvisare, supporter, avvaktare och opponent. Som vägvisare har man ansvaret för att vara tidshållare, se till att alla kommer till tals och att fokus på ämnet hålls. Rollen som avvaktare innebär att man som handledare lyssnar aktivt, både till det som sägs och det som inte sägs. Här kan man spegla och summera för att lyfta deltagares reflektioner. Supporter innebär att man bekräftar och stöttar. Syftet här är att alla ska känna att man har en viktig roll för gruppen och att ens erfarenheter har betydelse. Ibland kan man även behöva vara opponent, att ställa utmanande frågor för att mana till reflektion och fördjupning av diskussionerna. Rollerna kan växla över tid men även under ett enda möte. Var och en av deltagarna fick i en individuell kortskrivning reflektera över sin egen handledarroll i nuläget. Reflektionsfrågorna var följande:

Vem är du oftast i din handledarroll?

Hur vet du det?

Vilken av rollerna tror du att din grupp skulle beskriva dig som?

Vilken typ av handledare behöver din grupp just nu?

Finns det någon roll som du skulle behöva utveckla?

Efter kortskrivningen fick varje deltagare lyfta sina tankar i en runda. Vi presenterade även en samtalsmodell kallad ”Vattenhjulet”, en metod där ett par i taget får diskutera utifrån ett givet ämne under en begränsad tid medan de övriga lyssnar. Därefter tar nästa par vid, antingen genom att bygga vidare på det man nyss lyssnat på eller börja på en ny tråd. Hjulet fortsätter runt bordet tills paren fått diskutera. Samtalsmodellen kan användas i flera olika sammanhang för att få ett aktivt deltagande av hela gruppen. Diskussionen kan till exempel handla om något man läst eller utifrån någon aktivitet man har haft med elever. Vi var inte tillräckligt många för att kunna genomföra Vattenhjulet den här gången, så vi sparar den övningen till vårterminen.

Några utmaningar i handledarrollen som lyftes av deltagarna var hur man får ett aktivt deltagande av alla i läslyftsgruppen, hur man kan stärka motivationen för läslyftet hos deltagarna och hur man kan synliggöra lärandet som skett hos läslyftsgruppen efter den första modulen. Fler didaktiska samtalsmodeller var ett önskemål, något som vi tar med oss till planering av vårterminens handledarträffar.

Vi avslutade handledarträffen med en ettordsrunda, det vill säga att var och en fick beskriva dagens möte med ett enda ord. Vi kommer att maila ut den Powerpoint vi använde till handledarträffen till samtliga handledare samt information om datum för vårens handledarträffar. Hoppas vi ses!

Anna-Lena Ebenstål