Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läs- och skrivportalen

Från vardagsspråk till ämnesspråk – efterlängtad modul

updateI slutet av denna vecka eller början av nästa publiceras en av de nya modulerna på Skolverkets läs- och skrivportal. Den heter från vardagsspråk till ämnesspråk och riktar sig till lärare och förskollärare från förskoleklass till årskurs 9. Enligt uppgift från Skolverket är flera exempel och uppgifter hämtade från de praktisk-estetiska ämnena vilket efterfrågats av många lärare.

De olika delarna behandlar följande områden (preliminära rubriker):

Del 1 Språkutvecklande arbete främjar lärande
Del 2 Att utforska verkligheten
Del 3 Att stötta och utveckla muntlighet i klassrummet
Del 4 Litteracitetsutveckling i olika åldrar och ämnen
Del 5 Ordförrådet – en framgångsfaktor
Del 6 Att möta multimodala texter
Del 7 Att skapa multimodala texter
Del 8 Avslutning

Anna-Maija

Nya grundskolemoduler till vårterminen

f6488a68-c104-4ef7-8023-12fafae48e5fDet börjar bli dags att välja modul för vårterminen för skolor som arbetar med Läslyftet med statsbidrag. På Läs- och skrivportalen finns för närvarande tretton moduler för grundskolan och två för grundsärskolan. Till vårterminen, förhoppningsvis redan före jul, kommer två nya moduler att publiceras. Den ena, Från vardagsspråk till ämnesspråk, ger en introduktion till hur lärare kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. I modulen visas hur samtal, läsande och skrivande kan leda till fördjupade kunskaper i olika ämnen, såväl teoretiska som praktisk-estetiska. Enligt Skolverket innehåller modulen ett flertal exempel från praktisk-estetiska ämnen, något som skolor efterlyst. Målgruppen för modulen är i första hand lärare och förskollärare i F-åk 9.

Den andra nya modulen heter Grundläggande litteracitet för nyanlända äldre elever. Modulen presenterar hur man kan arbeta med nyanlända ungdomar som inte haft möjlighet att lära sig läsa och skriva. Arbetet med att utveckla deras grundläggande litteracitet sker i ett kommunikativt, socialt sammanhang med stöd av digitala verktyg. Ett övergripande förhållningssätt är att vidareutveckla de resurser ungdomarna har med sig och att låta meningsfullhet och intresse vara starka drivkrafter. Målgruppen för modulen är i första hand lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare som undervisar i åk. 7-9 eller på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Anna-Maija

Tio nya moduler publicerade i juni!

updateNu har Skolverket publicerat tio nya moduler på Läs- och skrivportalen. En av dem är den första av två planerade moduler som riktar sig till förskolan: Läsa och skriva i förskolan. Modulen innehåller olika sätt att stimulera barns nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Två moduler är för högstadiet: Skriva i alla ämnen och Kritiskt textarbete. I modulen Skriva i alla ämnen är utgångspunkten att skrivande främjar elevernas kunskapsutveckling. Eftersom innehåll och struktur i texter skiljer sig åt från ämne till ämne behöver alla lärare utveckla kunskaper som rör det skrivande och de texter som förekommer i de egna ämnena. När eleverna ges möjlighet att skriva i alla ämnen får de därmed en chans att utveckla tankar i ämnet och visa sina ämneskunskaper genom sitt skrivande.  Den andra nya högstadiemodulen Kritiskt textarbete tar sin utgångspunkt i och syftar till att genom kritiskt textarbete bidra till att elever förstår sig själva och den värld de lever i och att de ska få en röst i den världen för att kunna påverka och förändra. Modulen handlar om undervisning och lärande kring det innehåll som uttrycks i läroplanens värdegrund och behandlar språkets kraft att lära och undervisningens stödstrukturer. En bärande tanke är att kritiskt textarbete hjälper elever att utveckla förståelse för tillvarons alla frågor med hjälp av språket.

De resterande sju modulerna är i första hand för gymnasieskolan inklusive gymnasiesärskolan, även om flera av dem med fördel kan användas på högstadiet. Tre moduler riktar sig till lärare i teoretiska och andra textrika ämnen: Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär, Analysera och kritiskt granska och Lässtrategier för ämnestexter. Modulen Språk i yrkesämnen är, som man förstår, för lärare i yrkesämnena. Språk- och kunskapsutvecklande arbete och Textarbete i digitala miljöer riktar sig till alla lärare och Läsförståelse och skriftproduktion till lärare i gymnasiesärskolan.

Tre moduler kommer att bli färdiga till vårterminen 2017: Från vardagsspråk till ämnesspråk (F-9), Flera språk i förskolan och Grundläggande litteracitet för nyanlända elever (gy och 7-9).

Anna-Maija

Den första gymnasiemodulen är publicerad

bridge-113194_1920Textarbete i digitala miljöer – så heter den första gymnasiemodulen inom Läslyftet. Det är Malmö högskola som står bakom modulen som riktar sig till lärare i alla ämnen och skolbibliotekarier i gymnasieskolan. Följande står att läsa på Läs- och skrivportalen:

”Syftet med modulen är att man ska få begrepp och didaktiska redskap för att kunna hjälpa eleverna att utveckla förmågan att läsa och skriva i ett digitaliserat samhälle. Syftet är också att bidra till en kollegial diskussion av de medieteknologiska förändringarnas betydelse för den pedagogiska yrkesverksamheten. I varje del ingår förslag på undervisningsaktiviteter som förhoppningsvis kan bidra till ett prövande förhållningssätt till såväl undervisningens innehåll som former. Dessutom får lärare, genom arbete med modulen, stöd i att utveckla ändamålsenliga bedömningsformer för elevernas arbete i digitala lärmiljöer med t.ex. multimodala texter.”

Modulens åtta delar handlar om medieekologi, informationskritik och kunskapsdelning, att integrera ämnesinnehåll, didaktik och teknik, multimodalitet och lärande, multiliteracies i lärande och undervisning, läsa och skriva i digitala miljöer, bedömning och multimodalitet och att pröva sig fram.

Anna-Maija

Handledare i Stockholms stad nästa läsår – se hit!

updateNu är programmet för handledarutbildningen för nästa läsårs handledare inom Läslyftet i Stockholms stads kommunala skolor publicerat på Läs- och skrivportalen. Ett detaljerat program för de åtta utbildningsdagarna finns i ett dokument som heter Preliminär aktivitetsplan. Planen innehåller även skrivningar om utbildningens mål och en litteraturlista. Litteraturen ska betraktas som en valfri fördjupning och listan tar upp något eller några verk av de forskare och praktiker som föreläser under utbildningen.

Programmet är preliminärt då vi vill beakta era önskemål och behov under utbildningens gång. Vi ser verkligen fram emot att sätta i gång med utbildningen. Det första tillfället är den 30 maj – ses då!

Anna-Maija

Fortsätta med Läslyftet?

norra_bantorget_0627Under detta läsår har 22 kommunala grundskolor i Stockholm arbetat med Läslyftet med statsbidrag. Utbildningsförvaltningen håller som bäst på med en inventering av hur många skolor som planerar att fortsätta arbetet med Läslyftets moduler nästa läsår. Hittills har vi fått svar från hälften av rektorerna som alla tänker fortsätta. De flesta av dem anger också att de önskar någon form av processtöd från oss på förvaltningen. Vi tänker oss samtalsledarträffar ungefär på samma sätt som vi haft under det pågående läsåret men tar gärna emot andra önskemål. Skolor som inte tidigare arbetat med Läslyftet och inte erhåller statsbidrag läsåret 2016/17 är också välkomna. I mån av plats kan även friskolor delta i vår verksamhet.

Många nya, intressanta moduler är på gång, fick vi veta på Skolverkets inledande konferens i måndags. På Läs- och skrivportalen finns information om publicerade och kommande moduler.

Kontakta oss gärna vid frågor eller idéer om samarbete:

laslyftet@stockholm.se

Anna-Maija

Ämnesdidaktik och språkutveckling – Läslyftets NO- och SO-moduler

teaching-928637_1280Ingen skola i Stockholm, vare sig kommunal eller friskola, som fått statsbidrag för Läslyftet arbetar med de NO- och SO-moduler som finns på Skolverkets läs- och skrivportal. Hur kommer det sig? En förklaring fick jag på en träff för förstelärare i NO: För att få statsbidrag måste deltagarna i en grupp vara minst sex, och på många skolor är antalet ämneslärare i NO (eller SO) färre än sex. Det gäller att komma på kreativa lösningar om man vill arbeta med dessa moduler. Exempelvis kan lärare i svenska/svenska som andraspråk eller specialpedagoger också delta. Man kan också bilda en grupp av NO- och SO-lärare och ha vissa samtal gemensamt och vissa separat. Med en sådan lösning behöver handledaren planera sin tid noga – hen hinner inte läsa både SO- och NO-texten till varje gång.

Nästa läsår kommer drygt ett trettiotal kommunala skolor i Stockholm att vara involverade i Läslyftet med statsbidrag. Många skolor har anmält upp till sex grupper, och jag hoppas att några av dessa kommer att arbeta med NO- eller SO-modulen. Behovet är stort, då många elever behöver stöttning i att lära sig ämnesspråket – och ämnet. Modulerna har kommit till i samarbete med ämnes- och språkdidaktiker, och både texterna och elevaktiviteterna ser jättespännande ut. Gå gärna in på följande länkar och kika:

Främja elevers lärande i NO I

Främja elevers lärande i NO II

Främja elevers lärande i SO

Anna-Maija

Läslyftet på förskolan

Neu-Holland, Vorlesen im KindergartenLäslyftets syfte är att stärka elevers läsförståelse och skrivförmåga. Den obligatoriska skolan har haft en möjlighet att söka statsbidrag för Läslyftet redan inför läsåret 2015/2016 och gymnasieskolan har samma möjlighet inför nästa läsår. Förskolan omfattas inte av statsbidraget för Läslyftet, men det kommer att finnas två moduler som riktar sig till förskolan. Arbetet med att ta fram modulerna pågår under våren, och senast till hösten 2016 ska modulerna finnas på Läs- och skrivportalen.

Den ena modulen, Flera språk i förskolan, kommer att handla om hur man kan ge flerspråkiga barn förutsättningar att utveckla alla sina språk. Såväl personalens förhållningssätt som den språkliga stimulansen betonas. En viktig utgångspunkt är att flerspråkighet är en tillgång för både individen och för samhället.

Den andra modulen heter Läsa och skriva i förskolan. Den kommer att handla om hur personalen på förskolan kan arbeta för att uppmuntra och väcka intresse för skriftspråket. Exempelvis kan läsande förebilder och läsmiljö stimulera barnens språkutveckling. I modulen presenteras verktyg för att arbeta med högläsning, samtal om text och berättande.

Anna-Maija

Läslyftet på min skola, del 3

liftarn-Various-sewing-toolsNu har ”min” grupp nästan avslutat första modulen; bara sista delen återstår, nämligen att läsa kursplanen och tänka efter vilka delar av den där samtal om text kan bidra till elevers lärande. Dessutom ska man fundera på möjligheten till samarbete över ämnesgränserna. Eftersom vår grupp består av lärare från olika ämnen, blir det nog ett intressant samtal.

Våra samtal har faktiskt blivit mer och mer intressanta för varje del i modulen. I början var samtalen trevande – kanske bidrog också den nya gruppkonstellationen till det. Lärarna har blivit bättre och bättre på att anpassa elevaktiviteterna till det egna ämnet – inte alldeles enkelt i alla ämnen, speciellt då de flesta exempelfilmerna handlat om läsning av skönlitteratur.

Vid det senaste samtalet som handlade om samtal om elevers egna texter berättade slöjdläraren hur hon låtit elever samtala om den bild de alltid ritar när de planerar sitt sömnadsarbete innan de sedan skriver ner sin planering. Tidigare har hon låtit elever samtala på egen hand, men nu genomförde hon samtalet utifrån Anne-Marie Körlings artikel Textsamtalet lyfter elevens texter . Såhär gick det till: Läraren samtalade med en elev i taget och uppmanade eleven att berätta mer genom att ställa öppna frågor. De andra eleverna i gruppen om fyra, fem elever lyssnade och deltog också i samtalet. Samtidigt fick de en modell för hur de skulle fortsätta samtalet på egen hand och vilka frågor de kunde ställa. Planeringstexterna som eleverna sedan skrev blev enligt läraren mycket mer kvalificerade än vad de brukar bli. Hon tyckte att hon fått ett nytt, värdefullt verktyg i undervisningen.

Vår nästa modul heter Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. Jag återkommer när vi kommit i gång med arbetet med den.

Anna-Maija

Uppdatering Läslyftet

updateLäsåret 2015/2016 deltar 22 grundskolor i Läslyftet med statsbidrag. Inför nästa läsår har dubbelt så många skolenheter, både grund- och gymnasieskolor, sökt statsbidrag för sammanlagt 1144 lärare! Några skolor som deltar nu har sökt även för nästa läsår. De andra fortsätter förhoppningsvis utan statsbidrag, så att flera lärare får ta del av fortbildningen och/eller att lärarna får ta del av nya moduler.

Av de fyra nya moduler som utlovats till vårterminen har tre publicerats på Läs- och skrivportalen: Främja elevers lärande i NO, del 2, Tematiska arbetssätt och digitala verktyg och Skriva i alla ämnen. Den modul vi väntar på heter Lässtrategier för skönlitteratur. De fyra modulerna finns beskrivna i ett tidigare blogginlägg. De hittills publicerade modulerna riktar sig till den obligatoriska skolan, och till hösten kommer även moduler för gymnasieskolan och för förskolan.

Vecka 5, dvs. första veckan i februari, meddelar Skolverket beslut om fördelning av statsbidrag. Då får vi alltså veta hur många lärare i Stockholm som kommer att kunna delta i Läslyftet med statsbidrag läsåret 2016/2017.

Anna-Maija

(bild: fotosearch.com)