Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läsning

Utmana bilden av pojkars läsning!

skogsmaskinPå SMDI 12, den tolfte konferensen i svenska med didaktisk inriktning, som hade temat textkulturer lyssnade jag på ett mycket intressant föredrag om pojkar och läsning: Unga arbetarmän, läsning och identitet av Stig-Börje Asplund.

Bakgrunden till hans presentation är den dominerande bilden av pojkars och unga mäns relation till läsning, nämligen att de läser mindre och sämre än tidigare och att de tar avstånd från den läsning de möter i skolan med argument som att det är för svårt, för tråkigt och till och med meningslöst. Asplund menar att denna bild är problematisk då den bidrar till att bekräfta en mytbildning om pojkar och läsning och därmed befästa en social och kulturell marginalisering av framför allt pojkar med arbetarklassbakgrund.

I presentationen diskuterade Asplund resultatet från ett projekt där han utifrån en livsberättelseansats och en vidgad definition av text och läsning riktat ljuset mot unga arbetarmäns läsarhistorier. Syftet med projektet har bland annat varit att studera hur läsning och texter används i dessa unga mäns identitetskonstruktion. De deltagande männen identifierade sig från början som ”en sån som inte läser” och hade en negativ bild av läsningen i skolan, vilken kopplades till tråkiga böcker som inte riktade sig till dem. Det visade sig dock att de unga ”icke-läsande” männen bland annat läste avancerade instruktionsböcker eller lyssnade på mängder av ljudböcker, till exempel när de körde skogsmaskiner. Det räknade de alltså inte som läsning, trots att några av männen på det sättet läste mycket mer än forskaren Asplund.

Asplund berättade också om ett möte med en av de unga männens far som tillsammans med sin son samlade på böcker och sorterade och katalogiserade dem. Samlingen bestod av hyllmeter på hyllmeter av allehanda böcker och blev en bjärt kontrast till bilden av icke-läsare, oavsett om böckerna lästes eller inte. Asplund var inte säker på om berättelsen om pappan var ett sidospår i projektet eller en del av huvudspåret. I presentationen bidrog den åtminstone för mig till att vidga bilden av och berättelsen om de unga (och äldre) männens relation till böcker och läsande, inte minst på grund av alla fina bilder Asplund visade från studien.

Enligt Asplund visar hans studie att den dominerande bilden av pojkars och unga mäns läsning kan utmanas genom ett narrativt perspektiv och med en vidgad syn på text och läsning. Min bild utmanades helt klart av denna presentation.

Anna-Maija

Bild: deere.se

Literacy in Action – internationell läskonferens i Åbo

FinRAn logoLäslyftet Stockholm inledde hösten på en tredagarskonferens om läsning i Åbo, Finland. Konferensen som arrangerades av FinRA, var den 17:e Nordiska lässtämman och den tredje Östersjökonferensen om läsning. Den första Nordiska lässtämman hölls 1949! På årets konferens deltog 350 personer, varav 250 presentatörer, från 34 länder och fem kontinenter. Temat för konferensen var Making meaning – literacy in action, och presentationerna hölls på finska, svenska, engelska eller ryska.

De två plenarföreläsningarna hette Literacy – Action for the future (Sari Sulkunen, Finland) och Leaving No Boy Behind: Empowering Struggling and Disengaged Male Readers (William G. Brozo, USA). Sulkunen talade bland annat om vikten av att hela tiden utveckla och omdefiniera begreppet reading literacy. Hon presenterade och diskuterade resultat från olika internationella test, såsom PISA och PIAAC. Något hon betonade utifrån resultaten var vikten av språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen, något som också skrivits in i den nya finska läroplanen. Brozos presentation tog sin utgångspunkt i det faktum att pojkars resultat i internationella och nationella test sjunker. Han presenterade konkreta projekt där man arbetat med att motivera pojkar att läsa, och betonade vikten av manliga förebilder.

Vi från utbildningsförvaltningen i Stockholm hade två bidrag till konferensen, dels min presentation Vad blir möjligt för elever att urskilja i textsamtal i skolan?, dels vår gemensamma presentation Stöttande litteracitetsarbete i Stockholms stad (Kristina Ansaldo, Anna-Lena Ebenstål, Birgitta Thorander). Presentationen om textsamtal handlade om hur lärarens frågor, elevers svar och lärarens (eller andra elevers) återkoppling styr läsningens art, dvs. hur man kan förstå det lästa. Jag kommer att hålla samma presentation på Leda lärande (den 7 september), så välkommen att lyssna om du har möjlighet att delta! Presentationen om det stöttande litteracitetsarbetet handlade framför allt om Läslyftet och om FoU-enhetens språkutvecklingsprogram. Det senare är framtaget som en introduktion till ett språk- och kunskapsutvecklande arbete med flerspråkiga elever. Även språkutvecklingsprogrammet och Läslyftet kommer att presenteras på Leda lärande.

Lärdomar från konferensen i Åbo återkommer jag till!

Anna-Maija