Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
moduler

Perspektiv på litteraturundervisning

ChildWithBook2-300pxI december publicerades en ny gymnasiemodul, Perspektiv på litteraturundervisning. Modulen belyser, utifrån aktuell litteraturdidaktisk forskning, aspekter av hur innehåll och metoder i litteraturundervisningen varierat över tid, bland annat beroende på styrdokument, och vilka utmaningar svenskläraren ställs inför  beträffande motivering för, utformningen av och innehållet i undervisningen. 

Modulen vill visa olika sätt att reflektera kring litteraturundervisning på gymnasiet. Den erbjuder möjlighet att diskutera och ifrågasätta didaktiska ståndpunkter som rör analys, förståelse och val av skönlitterära texter. Artiklarna ger både teoretiska perspektiv och konkreta förslag på hur teorierna kan omsättas i praktiken. Modulen visar bredden i det litteraturdidaktiska forskningsfältet, vilket innebär att man får möta flera olika synsätt på litteraturundervisning. 

Vissa delar utgår från att litteraturen främst läses för upplevelsens skull och betonar kopplingen till elevernas erfarenheter. Andra delar har ett mer analytiskt förhållningssätt som bygger på att man i undervisningen går djupt in i den skönlitterära texten. 

I undervisningsaktiviteterna får man bland annat arbeta med litteraturhistoria som en berättelse, genomföra intermediala analyser och träna på att skugga intrigen.

Anna-Maija

Utvärdering av Läslyftet, delrapport 2

båda bildernaNu har delrapport 2 av Umeå universitets utvärdering av Läslyftet publicerats. Rapporten redovisar och analyserar huvudmäns, rektorers, handledares och lärares erfarenheter och bedömningar av effekter av Läslyftet under läsåret 2015/16. Rapporten bygger på de svar som de olika målgrupperna lämnat i enkäter och intervjuer.

När det gäller en sammantagen bedömning av Läslyftet svarade alla målgrupperna att de ansåg att Läslyftet var ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Handledarna var de mest positiva medan lärarna lämnade något mindre positiva svar. Efter handledarna var rektorerna de mest positiva. Svaren tyder på att Läslyftet har varit en uppskattad fortbildning av de flesta. När det gäller de upplevda effekterna av Läslyftet, skriver rapporten följande:

”En majoritet av rektorer, handledare och lärarna själva bedömde att Läslyftet hade en positiv effekt på lärarnas engagemang i språk-, läs- och skrivutvecklingsfrågor och på kollegiala samtal i dessa frågor. En majoritet av lärarna svarade också att Läslyftet i stor utsträckning bidragit till att öka deras insikter och engagemang för språk-, läs- och skrivutveckling i sin undervisning och allmänna pedagogisk–didaktiska tänkande. Hälften av lärarna svarade att modulerna ”i stor utsträckning” bidragit till att de fått mer kunskap och kompetens att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmågor och likaså till att de använder kunskapen/kompetensen i sin undervisning. Men en lägre andel, var tredje lärare, svarade att de oftare än tidigare planerade undervisningen tillsammans.

Majoriteten av rektorerna och lärarna, som bedömt effekter på eleverna, uppfattade att Läslyftet i lägre grad haft effekt på elevernas språk-, läs- och skrivförmågor eller så svarade de ”vet ej”. Omkring en tredjedel av lärarna svarade dock att Läslyftet ”i stor utsträckning” bidragit till att eleverna har fått ett större intresse för texter och läsning och att de visade ökad delaktighet i samtal om texter. Något färre lärare svarade att Läslyftet ”i hög utsträckning” förbättrat elevers ord-, begrepps- eller läsförståelse och förmåga att uttrycka sig verbalt. Flera lärare påpekade dock i det öppna svarsfältet att det än så länge var för tidigt att säga någonting om effekten på elevernas språk.”

I rapporten görs också olika jämförelser mellan lärarkategorier och mellan moduler. De lärare som varit minst nöjda är de praktisk-estetiska lärarna och de mest nöjda har varit lärarna i förskoleklass, även om de senare varit kritiska till att modulerna inte är anpassade för dem.

I ett tidigare inlägg kan ni läsa om den första delrapporten som handlar om de 13 först publicerade modulerna.

Källa: Carlbaum, S., Andersson, E., & Hanberger, A. (2016). Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 2: Erfarenheter av Läslyftet läsåret 2015/16. Umeå: Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå universitet.

Anna-Maija

Nya moduler för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Laslyftet, SkolverketInför vårterminen planerar Skolverket att publicera två nya moduler för gymnasiet och en ny modul för gymnasiesärskolan. Den ena gymnasiemodulen heter Läsning av skönlitteratur och riktar sig i första hand till lärare i svenska. Modulens syfte är att ge lärare en orientering om och verktyg för läsning av och undervisning i litteratur. En övergripande fråga är varför vi läser skönlitteratur i skolan. De verktyg som ges rör genomförande av litteratursamtal, bruk av litterär analys och litterära begrepp. Modulen handlar också om narratologiska och intermediala undervisningsupplägg samt undervisning i och om litteraturhistoria.

Den andra modulen för gymnasiet heter Grundläggande litteracitet för nyanlända elever och handlar om hur man kan arbeta med nyanlända ungdomar som inte haft möjlighet att lära sig läsa och skriva. Arbetet med att utveckla deras grundläggande litteracitet sker i ett kommunikativt, socialt sammanhang med stöd av digitala verktyg. Ett övergripande förhållningssätt är att vidareutveckla de resurser ungdomarna har med sig och att låta meningsfullhet och intresse vara starka drivkrafter. Målgruppen för modulen är i första hand lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare som undervisar i åk. 7-9 eller på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Den nya modulen för gymnasiesärskolan, Narrativt skrivande, handlar både om elevers berättande och om deras narrativa skrivande. Skolan är en central arena för att elever ska kunna bli delaktiga i olika berättartraditioner. I modulen får lärare redskap för att på ett systematiskt sätt arbeta med elevernas berättelseskapande. Modulen riktar sig i första hand till lärare som undervisar i gymnasiesärskolan (oavsett program).

Redan publicerade moduler hittar du här.

Anna-Maija

Nya grundskolemoduler till vårterminen

f6488a68-c104-4ef7-8023-12fafae48e5fDet börjar bli dags att välja modul för vårterminen för skolor som arbetar med Läslyftet med statsbidrag. På Läs- och skrivportalen finns för närvarande tretton moduler för grundskolan och två för grundsärskolan. Till vårterminen, förhoppningsvis redan före jul, kommer två nya moduler att publiceras. Den ena, Från vardagsspråk till ämnesspråk, ger en introduktion till hur lärare kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. I modulen visas hur samtal, läsande och skrivande kan leda till fördjupade kunskaper i olika ämnen, såväl teoretiska som praktisk-estetiska. Enligt Skolverket innehåller modulen ett flertal exempel från praktisk-estetiska ämnen, något som skolor efterlyst. Målgruppen för modulen är i första hand lärare och förskollärare i F-åk 9.

Den andra nya modulen heter Grundläggande litteracitet för nyanlända äldre elever. Modulen presenterar hur man kan arbeta med nyanlända ungdomar som inte haft möjlighet att lära sig läsa och skriva. Arbetet med att utveckla deras grundläggande litteracitet sker i ett kommunikativt, socialt sammanhang med stöd av digitala verktyg. Ett övergripande förhållningssätt är att vidareutveckla de resurser ungdomarna har med sig och att låta meningsfullhet och intresse vara starka drivkrafter. Målgruppen för modulen är i första hand lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare som undervisar i åk. 7-9 eller på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Anna-Maija

Utvärdering av 13 moduler i Läslyftet

sv_modul_forklaringUmeå universitet (Centrum för utvärderingsforskning, UCER) har fått i uppdrag att utvärdera Läslyftet. Den första delrapporten har nu kommit ut (länk). I delrapporten, som skrivits av Astrid Roe och Michael Tengberg,  utvärderas de första 13 modulerna en efter en. Sammanfattningsvis kan man säga att rapporten innehåller både ris och ros. Det positiva är att materialet tycks relevant och användbart, att det presenteras på ett bra sätt, att texterna och filmerna kompletterar varandra och att det finns en stor variation av språk-, läs- och skrivdidaktiska perspektiv. Det som rapporten bland annat pekar ut som förbättringsområden är att forskningsperspektiven som modulerna grundas på nästan enbart är sociokulturella, att det presenteras få belägg för den föreslagna undervisningens effektivitet och att följande centrala områden inte behandlas tillräckligt grundligt i de 13 modulerna: den första skriv- och läsundervisningen, elever med läs- och skrivsvårigheter, flerspråkiga elever, läsning på nätet och läsning av multimodala texter. Nu finns fler än 13 moduler publicerade och flera är på gång. Skolverkets ambition är att ta till sig av kritiken och  åtgärda bristerna i de nya modulerna. Under våren 2017 kommer en ny rapport där de nya modulerna utvärderas.

Här följer hela sammanfattningen av rapporten:

”Den sammanfattande bedömningen av innehållet i de 13 första läslyftsmodulerna är således att det förefaller vara relevant och användbart för de syften det avser. Överlag presenteras materialet på ett sätt som är anpassat för mottagarna, text- och filmmaterial kompletterar varandra väl och det finns en stor variation av språk-, läs- och skrivdidaktiska perspektiv, vilket torde lägga god grund för kompetensutveckling av lärare i olika ämnen och stadier. I materialet görs också en god och många gånger konkret användning av de senaste decenniernas läs- och skrivdidaktiska forskning i Norden och i de anglosaxiska länderna.

Samtidigt noterar vi att de forskningsperspektiv som lagts till grund för modulinnehållet i hög grad avgränsar sig till sociokulturella perspektiv och literacyperspektiv, samt att få empiriska belägg presenteras för den föreslagna undervisningens effekter. Även frågan
om hur modeller och metoder ska anpassas till elevers olikheter menar vi kan utvecklas i flera av modulerna.

Vidare har vi uppmärksammat områden som borde betraktas som centrala ifråga om skolans läs- och skrivundervisning men som inte behandlas tillräckligt grundligt i Läslyftet. Till dessa områden hör den första läs- och skrivundervisningen, undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter samt undervisning för elever med annat
modersmål än svenska. Även läsning av texter på nätet liksom läsning av multimodala texter är områden som borde behandlas i Läslyftet.

I en kommande delrapport, som planeras kunna presenteras under våren 2017, kommer resterande moduler att analyseras efter samma linjer som i denna rapport. I den rapporten görs också en samlad analys och bedömning av samtliga moduler.”

Anna-Maija

Tio nya moduler publicerade i juni!

updateNu har Skolverket publicerat tio nya moduler på Läs- och skrivportalen. En av dem är den första av två planerade moduler som riktar sig till förskolan: Läsa och skriva i förskolan. Modulen innehåller olika sätt att stimulera barns nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Två moduler är för högstadiet: Skriva i alla ämnen och Kritiskt textarbete. I modulen Skriva i alla ämnen är utgångspunkten att skrivande främjar elevernas kunskapsutveckling. Eftersom innehåll och struktur i texter skiljer sig åt från ämne till ämne behöver alla lärare utveckla kunskaper som rör det skrivande och de texter som förekommer i de egna ämnena. När eleverna ges möjlighet att skriva i alla ämnen får de därmed en chans att utveckla tankar i ämnet och visa sina ämneskunskaper genom sitt skrivande.  Den andra nya högstadiemodulen Kritiskt textarbete tar sin utgångspunkt i och syftar till att genom kritiskt textarbete bidra till att elever förstår sig själva och den värld de lever i och att de ska få en röst i den världen för att kunna påverka och förändra. Modulen handlar om undervisning och lärande kring det innehåll som uttrycks i läroplanens värdegrund och behandlar språkets kraft att lära och undervisningens stödstrukturer. En bärande tanke är att kritiskt textarbete hjälper elever att utveckla förståelse för tillvarons alla frågor med hjälp av språket.

De resterande sju modulerna är i första hand för gymnasieskolan inklusive gymnasiesärskolan, även om flera av dem med fördel kan användas på högstadiet. Tre moduler riktar sig till lärare i teoretiska och andra textrika ämnen: Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär, Analysera och kritiskt granska och Lässtrategier för ämnestexter. Modulen Språk i yrkesämnen är, som man förstår, för lärare i yrkesämnena. Språk- och kunskapsutvecklande arbete och Textarbete i digitala miljöer riktar sig till alla lärare och Läsförståelse och skriftproduktion till lärare i gymnasiesärskolan.

Tre moduler kommer att bli färdiga till vårterminen 2017: Från vardagsspråk till ämnesspråk (F-9), Flera språk i förskolan och Grundläggande litteracitet för nyanlända elever (gy och 7-9).

Anna-Maija

Fortsätta med Läslyftet?

norra_bantorget_0627Under detta läsår har 22 kommunala grundskolor i Stockholm arbetat med Läslyftet med statsbidrag. Utbildningsförvaltningen håller som bäst på med en inventering av hur många skolor som planerar att fortsätta arbetet med Läslyftets moduler nästa läsår. Hittills har vi fått svar från hälften av rektorerna som alla tänker fortsätta. De flesta av dem anger också att de önskar någon form av processtöd från oss på förvaltningen. Vi tänker oss samtalsledarträffar ungefär på samma sätt som vi haft under det pågående läsåret men tar gärna emot andra önskemål. Skolor som inte tidigare arbetat med Läslyftet och inte erhåller statsbidrag läsåret 2016/17 är också välkomna. I mån av plats kan även friskolor delta i vår verksamhet.

Många nya, intressanta moduler är på gång, fick vi veta på Skolverkets inledande konferens i måndags. På Läs- och skrivportalen finns information om publicerade och kommande moduler.

Kontakta oss gärna vid frågor eller idéer om samarbete:

laslyftet@stockholm.se

Anna-Maija

Ämnesdidaktik och språkutveckling – Läslyftets NO- och SO-moduler

teaching-928637_1280Ingen skola i Stockholm, vare sig kommunal eller friskola, som fått statsbidrag för Läslyftet arbetar med de NO- och SO-moduler som finns på Skolverkets läs- och skrivportal. Hur kommer det sig? En förklaring fick jag på en träff för förstelärare i NO: För att få statsbidrag måste deltagarna i en grupp vara minst sex, och på många skolor är antalet ämneslärare i NO (eller SO) färre än sex. Det gäller att komma på kreativa lösningar om man vill arbeta med dessa moduler. Exempelvis kan lärare i svenska/svenska som andraspråk eller specialpedagoger också delta. Man kan också bilda en grupp av NO- och SO-lärare och ha vissa samtal gemensamt och vissa separat. Med en sådan lösning behöver handledaren planera sin tid noga – hen hinner inte läsa både SO- och NO-texten till varje gång.

Nästa läsår kommer drygt ett trettiotal kommunala skolor i Stockholm att vara involverade i Läslyftet med statsbidrag. Många skolor har anmält upp till sex grupper, och jag hoppas att några av dessa kommer att arbeta med NO- eller SO-modulen. Behovet är stort, då många elever behöver stöttning i att lära sig ämnesspråket – och ämnet. Modulerna har kommit till i samarbete med ämnes- och språkdidaktiker, och både texterna och elevaktiviteterna ser jättespännande ut. Gå gärna in på följande länkar och kika:

Främja elevers lärande i NO I

Främja elevers lärande i NO II

Främja elevers lärande i SO

Anna-Maija

Det norska Normprojektet och Läslyftet

Mary_Pickford-deskI norska skolor  genomförs det s.k. Normprojektet i samarbete mellan forskare och lärare. Enkelt beskrivet handlar det om en skrivundervisning med mer systematik och ökad samsyn. Forskare har i samarbete med lärare formulerat och utvecklat förväntningsnormer för skrivkompetens (se Berge & Skar, 2015). Projektet visar starka resultat, vilket man kan läsa mer om i Mikael Nordenfors artikel på Skolverkets hemsida.

Så vad har detta med Läslyftet att göra? Dels har det att göra med det övergripande syftet med Läslyftet, nämligen att på sikt öka elevernas läs- och skrivförmåga. Dels, och mer konkret, handlar det om att den modell som den förändrade norska skrivpedagogiken bygger på, det s.k. Skrivhjulet, återfinns i Läslyftets ”mesta” skrivmodul.

Modulen Skriva i alla ämnen (åk 4-6) bygger på Skrivhjulet. Det är en modell som poängterar att skrivande är en aktivitet och att vi handlar i texten med ett visst syfte.  Modulen syftar till att stödja lärare i att utveckla undervisningen så att eleverna får möjlighet att skriva i alla ämnen. En central utgångspunkt är att skrivande främjar elevernas kunskapsutveckling. De får därigenom möjlighet att dels utveckla tankar i ämnet, dels kommunicera sitt kunnande med andra genom texter. 

En version av modulen för årskurs 7-9 är på gång och kommer att publiceras före nästa läsårsstart.

Anna-Maija

Läslyftet på förskolan

Neu-Holland, Vorlesen im KindergartenLäslyftets syfte är att stärka elevers läsförståelse och skrivförmåga. Den obligatoriska skolan har haft en möjlighet att söka statsbidrag för Läslyftet redan inför läsåret 2015/2016 och gymnasieskolan har samma möjlighet inför nästa läsår. Förskolan omfattas inte av statsbidraget för Läslyftet, men det kommer att finnas två moduler som riktar sig till förskolan. Arbetet med att ta fram modulerna pågår under våren, och senast till hösten 2016 ska modulerna finnas på Läs- och skrivportalen.

Den ena modulen, Flera språk i förskolan, kommer att handla om hur man kan ge flerspråkiga barn förutsättningar att utveckla alla sina språk. Såväl personalens förhållningssätt som den språkliga stimulansen betonas. En viktig utgångspunkt är att flerspråkighet är en tillgång för både individen och för samhället.

Den andra modulen heter Läsa och skriva i förskolan. Den kommer att handla om hur personalen på förskolan kan arbeta för att uppmuntra och väcka intresse för skriftspråket. Exempelvis kan läsande förebilder och läsmiljö stimulera barnens språkutveckling. I modulen presenteras verktyg för att arbeta med högläsning, samtal om text och berättande.

Anna-Maija