Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
multimodalitet

Vad händer på handledarutbildningen?

IMG_6895Det var ett gediget program på handledarutbildningens tillfälle 3 för Läslyftshandledarna i Stockholms kommunala skolor. Innehållet i utbildningen handlar om handledning,  samtalsmetoder och didaktik. Första dagen var det fokus på didaktik, närmare bestämt på multimodalitet i didaktiskt arbete. Kristina Danielssons föreläsning handlade om multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete och Lisa Molin talade om läsande och skrivande i digitaliserade klassrum. Molins föreläsning handlade om vad text, läsande och skrivande kan vara idag och vilka läskompetenser barn och unga behöver utveckla. Jag återkommer till Molin när hennes licentiatuppsats inom kort blir publicerad. Danielsson talade om meningsskapande som design (t.ex. Selander & Kress, 2010), när flera modaliteter samspelar och skapar en helhet. Olika modaliteter ”gör olika jobb”, och därför är det viktigt att man inte bara slentrianmässigt lägger in exempelvis en bild utan funderar på vad som är syftet med texten och vad bilden kan tillföra. Den kanske bara förvirrar?

Den andra dagens ämnesdidaktiska föreläsningar handlade om explicit språkutvecklande arbete. Karin Rehman föreläste för högstadie- och gymnasielärarna och Kristina Ansaldo för låg- och mellanstadielärarna. Förutom att beskriva olika teoretiska utgångspunkter för explicit språkutvecklande arbete, lyfte Rehman upp en konkret aspekt – hur gör man? Hon visade flera exempel från sin egen undervisning med nyanlända elever och berättade också om ett studiebesök i Australien (länk till ppt). Även Ansaldo gav en teoretisk grund till sin föreläsning. Bland annat tog hon upp de sex basgenrerna enligt Sydney-modellen. Indelningen i genrerna handlar om syftet med texten, alltså vad författaren vill uppnå med texten. Eleverna behöver lära sig hur texten organiseras för att bäst uppnå syftet och vilka språkliga drag som är typiska för de olika genrerna. Hur det kan gå till i praktiken visade hon genom ett konkret exempel på undervisning om träd på lågstadiet (länk till ppt).

admin-ajax

Tre av utbildningsförvaltningens lärarcoacher, Katarina Olsson, Andreas Hernvald och Matilda Östman, föreläste om grupprocesser och om att möta motstånd i arbetsgrupper. Föreläsningens syfte var att ge verktyg för att kunna möta grupper i olika situationer. Bland annat tog föreläsningen upp hur grupper utvecklas genom olika faser och vilka olika behov en grupp kan ha. Andra frågor som lyftes fram var hur man kan påverka en grupp och vilka utmaningar man kan ställas inför som ledare. Förutom en teoretisk inramning gav föreläsningen flera konkreta förslag på hur man kan göra, till exempel genom olika samtalsmodeller (länk till ppt).

Ett viktigt inslag (av utvärderingarna att döma det viktigaste) är det s.k. basgruppsarbetet som organiseras i grupper om ungefär tio lärare. I basgrupperna bearbetas alla föreläsningarna men framför allt handlar basgruppsarbetet om praktiska övningar om olika samtalsmodeller. Syftet med de olika modellerna eller metoderna är ett aktivt deltagande, ett djup i diskussionen och att hålla fokus på det som är ämnet för samtalet. Bland modellerna som praktiserats kan nämnas dilemma i grupp, vattenhjulet och akvariet. Tanken är att handledarna lär sig modellerna på utbildningen för att sedan kunna praktisera dem i Läslyftsgruppen på den egna skolan.

Av detta läsårs handledarutbildning återstår två tillfällen, ett tvådagars i januari och en avslutande dag i mars. Planeringen för nästa års handledarutbildning, som troligen blir den sista, inleds inom kort. Den 30 november är sista dagen att anmäla önskemål om deltagande i Läslyftet med statsbidrag nästa läsår, som också är det sista läsåret med statsbidrag.

Anna-Maija

Att skriva texter

Mary_Pickford-deskIgår var sista tillfället på Skolverkets handledarutbildning för handledare inom Läslyftet. Dagen inleddes med en mycket givande föreläsning om att skriva texter av Catharina Nyström Höög. Hon kopplade samman det historiska med det nya på ett intressant och många gånger roligt sätt. Exempelvis menade hon att mycket av skrivandet idag är formatstyrt (Power point, Twitter, Facebook, formella mallar på många arbetsplatser osv.), vilket hon jämförde med runstenar: formatet bestämmer hur mycket och på vilket sätt man kan skriva. Hon talade också om kriterier för text. För att ”något” ska räknas som en text ska det finnas intentionalitet (syfte), adressivitet (mottagare)och finalitet (att texten är färdig). Det sistnämnda ledde till en diskussion, då det idag är vanligt att man på webben skriver texter som hela tiden ska ändras – finaliteten får en annan innebörd då.

Nyström Höög tog också upp det vidgade textbegreppet och vad textforskare intresserar sig för idag jämfört med tidigare. Fokus har flyttats från produkt till process, vilket innebär att man studerar sociala praktiker snarare än bara texter. I texterna undersöker man gärna vems röst eller vilka röster som hörs i texten, för att ta ett exempel. Fokus har också flyttats från monomodalt till multimodalt, och frågan är vad som kan räknas som text. De flesta av oss accepterar en film som text och antagligen också en bild. Kan även musik (utan sång) räknas som text? Eller en möbel?

Föreläsningen handlade också om skolskrivande och texter i svenska och andra ämnen. Nyström Höög menade att eleverna inom svenskämnet skriver för att förstå texten som fenomen, arbetar med språkets byggstenar och finslipar olika typer av texter. I alla andra ämnen används texten som verktyg för att förstå ämnet. Man arbetar med ämnesspecifikt innehåll och väljer rätt texttyp för syftet. Hon menade vidare att svensklärarens ansvar är ”texthantverket”, och hon nämnde meningsbyggnad, ordkunskap och grundläggande drag i typer av texter. Ämneslärarnas ansvar är det ämnesspecifika gällande ord-, konstruktions- och genreförrådet.

Under föreläsningen uppstod flera diskussioner. En handlade om begreppen genre och texttyp. Vad är vad, vad ska vi undervisa om enligt styrdokumenten och vad är skillnaden mellan utredande och förklarande text? Redan på lågstadiet ska eleverna lära sig strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras språkliga uppbyggnad och typiska drag. Det ställer förstås nya krav på lärare – förr skrevs det mest berättelser på lågstadiet, och hela grundskolan för den delen.

En annan diskussion handlade om skrivandets betydelse i skolan och ämnet kontra språket. Väldigt mycket – alltför mycket? – av bedömning av elevernas resultat sker via skrivande. Därför är det viktigt att eleverna får en möjlighet att lära sig att skriva sådana texter som bedöms, även i andra ämnen än i svenska. För att kunna skriva en bra labbrapport måste eleverna få lära sig det först. Det ämnesspecifika språket är ämneslärarens ansvar och det går inte att separera ämnet från språket.

Slutligen betonade Nyström Höög vikten av att vara explicit. Det gäller både i undervisningen och i exempelvis instruktioner och uppgiftsformuleringar vid prov. Mycket i skolan är implicit eftersom vi som lärare tar saker för givna. Textvärlden blir alltmer komplicerad, och det grundläggande texthantverket är skolans ansvar. Det verbala språket som är grunden måste samspela med andra modaliteter. Alla lärare har ansvar för att tala om text och skriva text – ju konkret vi talar desto bättre.

Anna-Maija