Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
PISA

Skönlitteratur eller faktatexter – är det frågan?

ChildWithBook2-300pxDebatten som ställer läsningen av å ena sidan skönlitteratur och å andra sidan faktatexter emot varandra startade med en debattartikel i DN (17/7 2016). Lars Melin, docent i svenska , hävdade att skolan lägger alltför stort fokus på läsning av skönlitteratur, när det istället är faktalitteraturen som är nyckeln till framgång i skolan, till högre studier och till framgång i alla något så när kvalificerade jobb. Han fick inte stå oemotsagd utan många tyckte tvärtom att det är för lite skönlitteratur i skolan (se t.ex. här). Litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström och Lars Melin rök ihop i direktsänd TV (länk). Enligt Witt-Brattström visar forskning att skönlitteraturen är rena undermedlet för att fördjupa läskunnigheten, få ett mer varierat ordförråd och vidga känsloregistret, vilket Melin kontrade med att det i så fall inte är ”rätt” ordförråd i ett informationssamhälle. Istället bör statusen för informativa texter höjas enligt honom, och i det sammanhanget är det ”fullkomligt onödigt” att satsa på skönlitteratur.

I början av december var det dags igen. Melin skrev i Dagens nyheter (5/12 2016) om bristen på läsning av informativa texter i skolan vilken han menade skulle förklara det fortsatta Pisa-raset (som ju uteblev, fick vi veta dagen efter). Balansen har tippat över till fördel för ”det prestigefyllda skönlitterära läsandet”, skriver Melin. Han tar också upp det förr vanliga arbetssättet med textgenomgång, läxläsning och läxförhör som enligt honom tränade elevernas läsning utan att man egentligen tänkte på det som lästräning.

Återigen får han mothugg, både i tidningar och på sociala medier. Lärare och forskare känner inte igen sig i hans beskrivning av att skönlitteraturen väger så tungt i skolan. De håller inte heller med honom i sak – alltså att skönlitteraturen inte är till nytta (utan bara nöje, vilket Melin hävdar). Gunilla Molloy skriver i en replik att läsning av såväl skönlitteratur som sakprosa kräver en förmåga att läsa mellan raderna för att lyfta fram textens underliggande värderingar och de röster som finns – eller saknas.

Molloy skriver också att hon vid sina besök i olika klassrum  inte alls ser den slagsida mot att läsa skönlitteratur som Melin beskriver, utan istället den variation av olika texttyper som kursplanen föreskriver. Melins farhåga om att läxförhör inte ersatts av något lika effektivt finner Molloy ogrundad, då hon vid sina skolbesök sett arbete med meningsfulla uppgifter i ett socialt samspel.

Något som Molloy också lyfter fram, och som också betonas i Läslyftet, är alla lärares ansvar att arbeta med sakprosatexter och därmed ämnesspråket. Det kan nog vara ett utvecklingsområde på många skolor. Och självklart ska vi läsa skönlitteratur i skolan – kanske även i andra ämnen i svenska (se t.ex. Läslyftets NO-modul).

Anna-Maija

Läsförmåga eller matematikförmåga – det är frågan

wood-736714_1920I en ny avhandling belyser Anneli Dyrvold behovet av att undervisa om hur man läser matematikuppgifter. I studien har hon undersökt matematikuppgifter i PISA och i ämnesprovet för årskurs 9. Det finns en risk att läsförmåga snarare än matematikförmåga testas. Detta är fallet om de ord som används i proven skiljer sig mycket från de ord elever är vana vid i sina matteböcker.

– Vi ser det som självklart att elever från skolstarten stegvis får lära sig läsa naturligt språk men när det gäller matematikens språk så tenderar vi att anta att elever genom att lära sig räkna också självklart lär sig läsa matematik. Min forskning visar på egenskaper i uppgiftstext som är svåra att läsa och som det dessutom är viktigt att kunna läsa som del i en matematikförmåga. Därför är det viktigt att elever faktiskt får stöd i att utveckla en sådan matematisk läsförmåga, säger Anneli Dyrvold.

Att matematikuppgifter är svåra att läsa är i vissa fall rimligt och i andra fall inte, enligt studien. Om matematikuppgifter innehåller ovanliga ord som dessutom är ovanliga i matematikböcker medför det risk att läsförmåga och inte matematikförmåga testas i prov. Däremot visar forskningen att till exempel uppgifter med många olika betydelserelationer mellan ord, bilder och symboler är svåra men att det ingår i en matematisk läsförmåga att tolka dessa uppgifter. En sådan läsförmåga ingår rimligen i det som i skolans kursplaner kallas kommunikationskompetens och ett matematikprov förväntas därför testa denna kompetens.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Källa: Pressmeddelande, Umeå universitet

Anna-Maija