Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
samtalsledare

Läslyftet Stockholm hösten 2016

Prästkragar2Det är mycket på gång inom Läslyftet i Stockholm under hösten. Redan den 23 augusti ordnas en träff för skolledare som vill veta mer om Läslyftet och diskutera det med kollegor.

I början av september får läsårets nya handledare två fullspäckade dagar med både föreläsningar i handledning och didaktik och praktiska övningar i att handleda. De didaktiska föreläsningarna handlar om att skriva för olika syften (Eva Bergh Nestlog) och om explicit undervisning om texters strukturer (Maaike Haijer). De praktiska övningarna leds av sju lärarcoacher och två gymnasielärare med handledarutbildning inom matematiklyftet. Handledarutbildningen fortsätter med två dagar i november vilka mest handlar om didaktik, bland annat om multimodalitet och digitalt läsande och skrivande i skolan.

Utbildningsförvaltningen anordnar också en seminarieserie för handledare/samtalsledare på skolor som genomför Läslyftet utan statsbidrag. Det kan vara skolor som tidigare fått statsbidrag eller som valt att inte alls söka. Seminarieserien består av tre träffar under hösten och handlar bland annat om gruppers utveckling och hur den kan stöttas och om olika modeller för samtalsledning.

Välkomna till en ny termin!

Anna-Maija

Samtalsledarträffar inom Läslyftet/språkutveckling

IMG_1555Ska du leda en grupp kollegor inom Läslyftet (eller annan språkutvecklande insats)? Under hösten anordnas tre samtalsledarträffar som riktar sig både till samtalsledare som gått Skolverkets handledarutbildning och till samtalsledare som inte gått någon utbildning. Lärare på friskolor är välkomna i mån av plats.

Träffarna innehåller olika modeller för samtalsledning, dels för att man som deltagare ska få lyfta dilemman i uppdraget och få stöttning i det, dels för att testa modeller som man själv skulle kunna använda tillsammans med sin grupp. Även gruppers utveckling tas upp och vilket stöd grupper behöver få av sin samtalsledare beroende på var i gruppcykeln man befinner sig.

De tre träffarna under hösten bildar ett ”paket”, vilket i det här sammanhanget innebär att man anmäler sig till samtliga tre träffar samtidigt. Detta är för att få kontinuitet i gruppen. Anmälan är bindande. Det betyder förstås också att man behöver ha sin skolledares godkännande före anmälan.

När? Var?

Torsdagen den 29/9,                14.00 – 16.30                                Eftertanken, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2F (vita huset)

Onsdagen den 26/10                14.00 – 16.30                                Salen, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 3A (gult hus)

Måndagen den 5/12                 14.00 – 16.30                                Insikten, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2F (vita huset)

Vi hoppas att du tycker att det här låter intressant.

Om du har några frågor, så kontakta oss gärna via mejl: anna-lena.ebenstål@stockholm.se eller annica.gärdin@stockholm.se

Anmäl dig via denna länk: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=98493

Sista anmälningsdag 12 september.

Anna-Maija

Inspirationsdag för handledare som inte går handledarutbildningen

norra_bantorget_0627I augusti 2016 anordnar Skolverket en kostnadsfri inspirationsdag på tre olika orter för handledare inom Läslyftet utan statsbidrag, alltså handledare som inte går handledarutbildningen. Dagen innehåller föreläsningar om handledningens grunder och handledarrollen i Läslyftet, om grupper och grupprocesser samt om satsningen Läslyftet och skolutveckling. Man får även möjlighet att ställa frågor om Läslyftet och handledning direkt till Skolverket och föreläsarna, samt tillfälle till reflektion tillsammans med andra deltagare.

Länk för mer information och anmälan.

Utbildningsförvaltningen i Stockholm planerar att ha samtalsledarträffar för samma målgrupp under hösten 2016 och våren 2017. Vi återkommer om datum före sommarlovet.

Anna-Maija

Vad gör man om någon tar hela talutrymmet?

Mellan hägg och syren, den 19 maj var det dags för den sista handledarträffen för modersmålslärare som handleder i läslyftet. Vi har haft fem träffar som löpt parallellt med att lärarna handlett sina grupper i läslyftet på Språkcentrum. Målet med dessa träffar har varit:

Att få: kunskap om rollen som samtalsledare

            kunskap om att leda samtal

Genom att: testa olika samtalsmetoder

            reflektera och metasamtal

            utgå från sina tankar, frågor och erfarenheter

            utföra aktiviteter mellan träffarna à analys och reflektion

För att: känna sig tryggare i sitt uppdrag som samtalsledare inom Läslyftet. 

IMG_1542 (2)

 De två sista tillfällena har vi knutit ihop vår metahandledning genom att läslyftshandledarna fått turas om att agera samtalsledare för de övriga och välja någon av de samtalsmetoder som vi har provat på under träffarna.

Till sista tillfället var aktiviteten att reflektera över de samtalsmetoder som de testat med sina läslyftsgrupper under terminen. Detta gjorde vi i mindre grupper och varje grupp fick som aktivitet att försöka visualisera sina tankar kring vad de provat och vad de sett för effekter i en tankekarta.

IMG_1555

Vi samlades sedan runt tankekartorna för att ta del av varandras     erfarenheter, ställa klargörande frågor och diskutera erfarenheter av framgångar och utmaningar. Det blev livliga diskussioner och utbyten av hur man har hanterat olika dilemman som exempelvis ledarrollen i sin grupp. Vad gör man när det finns informella ledare i gruppen till exempel? Eller när någon deltagare gärna vill ta hela talutrymmet medan andra inte alls vill ta ordet?

IMG_1549

Därefter gick vi tillbaka till ”blomman” med olika kronblad av förutsättningar för ett kollegialt lärande. Varje deltagare ”pluppade” vilket kronblad de såg som mest angeläget att prata om för att fortsätta utvecklas som samtalsledare och fördelade sig sen i grupper efter diskussionsämne.

Till sist tittade vi tillbaka på den överenskommelse vi gjorde vid första tillfället. Frågan vi ställde till gruppen var:

  • I vilken utsträckning har vi hållit oss till den?
  • Tror ni att det påverkade vårt arbete att vi gjorde en överenskommelse? I så fall hur påverkade det?

Vårt syfte var att det kan vara relevant att lyfta upp överenskommelsen med sin läslyftsgrupp och stämma av på ett liknande sätt efter ett tag. En av våra deltagare avslutade terminens sista träff med att läsa upp en dikt från Uzbekistan, både på modersmålet och på svenska!

Vi som har handlett denna grupp av modersmålslärare gick därifrån med en känsla av tacksamhet att vi har fått vara med i processen att stötta dem i deras samtalsledarroll. Det öppna samtalsklimatet och de livliga diskussionerna och att få en inblick i modersmålslärarnas arbete är verkligen något vi tar med oss.

 Annica Gärdin och Anna-Lena Ebenstål

Fortsätta med Läslyftet?

norra_bantorget_0627Under detta läsår har 22 kommunala grundskolor i Stockholm arbetat med Läslyftet med statsbidrag. Utbildningsförvaltningen håller som bäst på med en inventering av hur många skolor som planerar att fortsätta arbetet med Läslyftets moduler nästa läsår. Hittills har vi fått svar från hälften av rektorerna som alla tänker fortsätta. De flesta av dem anger också att de önskar någon form av processtöd från oss på förvaltningen. Vi tänker oss samtalsledarträffar ungefär på samma sätt som vi haft under det pågående läsåret men tar gärna emot andra önskemål. Skolor som inte tidigare arbetat med Läslyftet och inte erhåller statsbidrag läsåret 2016/17 är också välkomna. I mån av plats kan även friskolor delta i vår verksamhet.

Många nya, intressanta moduler är på gång, fick vi veta på Skolverkets inledande konferens i måndags. På Läs- och skrivportalen finns information om publicerade och kommande moduler.

Kontakta oss gärna vid frågor eller idéer om samarbete:

laslyftet@stockholm.se

Anna-Maija

”jag har med mig nya samtalsverktyg och ny energi för arbetet”

Citatet är från tillfälle två i samtalsledarutbildningen för Språkcentrums handledare i läslyftet. Vi startade med att läsa igenom förslaget till överenskommelsen igen för att se om alla ansåg att de förväntningar på varandra och samtalsledarna som formulerats vid förra tillfället var rimliga och därefter fastställde vi gruppens överenskommelse. Tanken är att de blivande läslyftshandledarna skall kunna göra en liknande överenskommelse med sina läslyftsgrupper. Vi lyfte även att det kan vara en bra idé att ta upp frågan om användning av mobiler och datorer under mötena, vikten av tidspassning samt hur man tänker kring dokumentation av det som sägs. Det är inte alltid detta kommer upp spontant när man gemensamt ska skriva en överenskommelse men om det visar sig att det inte fungerar längre fram  kan det vara bra kunna relatera till att man har kommit överens om det.

Att ha med sig ett batteri av reflekterande, öppna frågor som samtalsledare för att tydliggöra det som sägs, utmana deltagarna och se saker ur flera olika perspektiv är ett stöd i samtalsledarrollen . I syfte att känna sig mer trygg med att ställa frågor fick deltagarna öva tre och tre. En  ställde frågor, en pratade och en observerade. Observatören fick sedan återge för de andra två  vad han/hon lagt märke till. En av iakttagelserna som gjordes var att den som pratar kommer med stöd av de reflekterande frågorna oftast framåt av sig själv och finner lösningar på eventuella dilemman. En utmaning för den som ställer frågor är att hålla tillbaka den egna agenda och sina egna förslag till lösningar.

Vi lyfte därefter gruppers olika utvecklingsfaser utifrån Susan Wheelans modell med utgångspunkt från hur samtalsledarrollen kan förändras över tid beroende på var gruppen befinner sig. Genom att konkret prova samtalsmodellen ”Fyrklövern” fick lärarna både besvara och ställa frågor kring vad de såg som sina styrkor och utmaningar i rollen som samtalsledare samt vad man skulle vilja uppnå med sin läslyftsgrupp. Modellen är ett sätt att snabbt hämta in gruppens tankar kring vissa specifika frågeställningar för att se vad man vill utveckla vidare. Avslutningsvis lyfte vi några vanliga utmaningar i rollen som samtalsledare och delgav våra erfarenheter hur vi som lärarcoacher brukar försöka bemöta dessa utmaningar.

Vid nästa tillfälle kommer alla ha startat med sina läslyftsgrupper och vi ser fram emot ett erfarenhetsutbyte av såväl framgångar som utmaningar. Som några av deltagarna formulerade i sin avslutande Exit note: ”att komma med nya erfarenheter från verkligheten, få feedback och ta mig ytterligare ett steg i min utveckling av samtalsledarskapet”.

Anna-Lena Ebenstål

Modersmålslärare i startgroparna för läslyftet

Fjorton samtalsledare för läslyftet från Språkcentrum samlades i en av Utbildningsförvaltningens lokaler torsdagen den 13 januari för ett första tillfälle av en samtalsledarutbildning. Vår utgångspunkt är de förutsättningar som vi tror kan stärka ett kollegialt lärande inom läslyftet samt att ge deltagarna tillfälle att prova några olika samtalsmetoder att använda tillsammans med sin läslyftsgrupp. Genom att få reflektera och metasamtala parallellt med att vi använder olika samtalsmetoder är vår förhoppning att man ska känna sig tryggare i rollen som samtalsledare.

Förutsättningarna för modersmålslärarna att driva och delta i läslyftet skiljer sig ganska mycket från grundskolelärarna vilket gör det ännu mer angeläget och intressant att få ta del av dessa lärares tankar, erfarenheter och förväntningar. Läslyftsgrupperna på Språkcentrum utgörs av heterogena språkgrupper som oftast träffas enbart en gång i veckan eftersom de förflyttar sig mellan ett flertal skolor under en och samma arbetsvecka.

Utifrån våra tidigare erfarenheter av att coacha grupper och de tankar och erfarenheter som vi har fått från de som redan är samtalsledare i läslyftet i grundskolan utgick vi från följande förutsättningar:

kollegialt lärande

För detta första tillfälle fokuserade vi på bubblorna Tydlig överenskommelse och Samtalsledarrollen. Att göra en tydlig överenskommelse med sin läslyftsgrupp vid starten har visat sig vara en framgångsfaktor och för att visa hur det kan gå till gjorde vi en tillsammans med gruppen av blivande samtalsledare. Förutom praktiska detaljer som datum, lokal och tid fick deltagarna lyfta sina förväntningar på sig själva, på kollegorna och på oss samtalsledare. Dessa förväntningar utgör sedan grunden till överenskommelsen. Deltagarna fick med sig utkastet för att som en första aktivitet reflektera över om man är ok med det som står, eller om man tycker att det saknas något.

Vi tittade även närmare på samtalsledarens olika roller; vägvisare, supporter, avvaktare och utmanare. Vi lyfte några tankar kring vad de olika rollerna innebär och när gruppen man leder kan behöva mer av den ena eller andra ledarrollen. En kortare praktisk övning i att lyssna aktivt och bli lyssnad på fick illustrera vikten av att ibland som samtalsledare avvakta, lyssna in andra deltagare och inte vara för snabb att komma med egna lösningar, eller ha en egen agenda som samtalsledare.

Slutligen gick vi in och tittade närmare på materialet för modul 1, Samtal om text, del 2 på Skolverkets hemsida eftersom det är den del som dessa samtalsledare kommer att starta med den här terminen. Tillsammans tittade vi på filmen med diskussionen mellan Barbro Westlund och några lärare och varje deltagare fick individuellt skriva ner några tankar utifrån vad de såg som intressant, viktigt eller förvånande. Nästa steg var att diskutera filmen genom en samtalsmodell som kallas Vattenhjulet. Modellen innebär att ett par i taget får diskutera, i det här fallet utifrån filmen, medan övriga lyssnar. Efter ett par minuter är det nästa pars tur som kan välja att fortsätta diskussionen utifrån det de nyss har hört eller ta upp nya tankar utifrån filmen. ”Hjulet” rullar vidare tills alla par har fått komma till tals.

Vid nästa tillfälle, i slutet av januari fortsätter vi med de andra förutsättningarna för kollegialt lärande. Vi som leder detta är Annica Gärdin och Anna-Lena Ebenstål, lärarcoacher för Utbildningsförvaltningen.

Stöd i arbetet med Läslyftet

bakomträdhaikuUtbildningsförvaltningen erbjuder olika former av stöd till skolor som arbetar med Läslyftet med eller utan statsbidrag. Detta inlägg handlar om stödet för skolor utan statsbidrag. Stödet kan kortfattat beskrivas på följande sätt:

Informationsträffar: Öppna träffar där vi informerar lärare, skolledare, bibliotekarier och andra nyckelpersoner om ”allt”, exempelvis möjliga organisatoriska lösningar och erfarenheter från skolor som deltagit i Läslyftet.

Analysstöd: Hur kan man tänka när man väljer deltagande lärare, modul, samtalsledare, organisation osv.?

Startstöd: Hur kommer man igång på ett bra sätt? Vilka fallgropar ska man undvika i starten?

Samtalsstöd för samtalsledare och andra nyckelpersoner: Samtalsledarrollen, grupprocesser, metoder, övningar.

Uppföljningsstöd: Hur kan man utvärdera insatsen? Har den önskade förändringen skett? Hur går man vidare?

Dessutom planerar vi att anordna föreläsningar om bland annat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi som arbetar med Läslyftet på utbildningsförvaltningen tar gärna emot önskemål om ytterligare former av stöd!

Anna-Maija