Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
samtalsmetoder

Samtalsledarträffar inom Läslyftet/språkutveckling

IMG_1555Ska du leda en grupp kollegor inom Läslyftet (eller annan språkutvecklande insats)? Under hösten anordnas tre samtalsledarträffar som riktar sig både till samtalsledare som gått Skolverkets handledarutbildning och till samtalsledare som inte gått någon utbildning. Lärare på friskolor är välkomna i mån av plats.

Träffarna innehåller olika modeller för samtalsledning, dels för att man som deltagare ska få lyfta dilemman i uppdraget och få stöttning i det, dels för att testa modeller som man själv skulle kunna använda tillsammans med sin grupp. Även gruppers utveckling tas upp och vilket stöd grupper behöver få av sin samtalsledare beroende på var i gruppcykeln man befinner sig.

De tre träffarna under hösten bildar ett ”paket”, vilket i det här sammanhanget innebär att man anmäler sig till samtliga tre träffar samtidigt. Detta är för att få kontinuitet i gruppen. Anmälan är bindande. Det betyder förstås också att man behöver ha sin skolledares godkännande före anmälan.

När? Var?

Torsdagen den 29/9,                14.00 – 16.30                                Eftertanken, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2F (vita huset)

Onsdagen den 26/10                14.00 – 16.30                                Salen, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 3A (gult hus)

Måndagen den 5/12                 14.00 – 16.30                                Insikten, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2F (vita huset)

Vi hoppas att du tycker att det här låter intressant.

Om du har några frågor, så kontakta oss gärna via mejl: anna-lena.ebenstål@stockholm.se eller annica.gärdin@stockholm.se

Anmäl dig via denna länk: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=98493

Sista anmälningsdag 12 september.

Anna-Maija

Handledarutbildningen börjar ta form

updateNästa läsår kommer 91 nya handledare inom Läslyftet att utbildas i Stockholm. Handledarutbildningen planeras och organiseras av FoU-enheten på utbildningsförvaltningen i samråd med Skolverket. Utbildningen består av en inledande konferensdag i maj och åtta utbildningsdagar fördelade under tre terminer. Datumen är inte helt spikade ännu men det är på gång!

Innehållet i utbildningen är dels föreläsningar och seminarier om litteracitet ut olika perspektiv och föreläsningar och seminarier om handledning och samtalsmetodik, dels s.k. basgruppsarbete. Min erfarenhet från den handledarutbildning jag själv deltar i under detta läsår är att basgruppsarbetet är det viktigaste och mest uppskattade under utbildningen. Det handlar om metahandledning, dvs. att man diskuterar handledningsfrågor och får verktyg att komma vidare i sina grupper på skolorna. Varje basgrupp har en ledare som är kunnig i samtalsmetodik och handledning.

Så fort vi bokat datum och lokaler, återkommer jag.

Anna-Maija

Gör om tips och råd till frågor!

thWRVNSPLMHandledarutbildningen börjar lida mot sitt slut. Den här veckan har vi haft dag 7 och 8; återstår bara en dag i april. Som vanligt innehöll dagarna både föreläsningar och metahandledning. Tarja Alatalo föreläste om förmågor och färdigheter att erövra för att komma upp i läsflyt. Hon talade bland annat om lässtrategier och läsförståelsestrategier – hon gjorde alltså en skillnad på dessa begrepp. Hon diskuterade också begreppen läsning och läsförståelse och hur dessa kan förstås. För lärare handlar det om att identifiera de barn som tycks kunna läsa men som faktiskt inte förstår det de läser. Alatalo är redaktör för boken Läsundervisningens grunder, där man kan ta del av många läsforskares rön angående den tidiga läsundervisningen.

Catarina Schmidt var utbildningsdagarnas andra föreläsare. Hennes föreläsning hette Läsa och skriva i alla ämnen – ett sammanhang för lärande. Hon talade om vikten av att skapa ett sammanhang för lärandet och att det förstås inte finns ett rätt sätt. I skolan finns en viss tendens att anamma en metod som den för tillfället förhärskande. Vi problematiserade sådana metoder och diskuterade riskerna – men också vinsterna-  med dessa. Ett kritiskt förhållningssätt är viktigt!

Föreläsningarna var mycket givande, men det som ändå är det viktigaste på handledarutbildningen är ”handledning på handledning”. Vi är indelade i grupper om ett tiotal deltagare, och varje grupp leds av en handledare från högskolan (i vårt fall Högskolan Dalarna). Till den här gången hade vi fått i uppgift att ta med oss en skriftlig reflexion kopplad till handledarrollen från våra egna Läslyftsgrupper. Först presenterade vi dessa i mindre grupper för att försöka hitta minsta gemensamma nämnare i de olika reflexionerna. Detta diskuterades sedan i den större gruppen.

Istället för att ge tips och råd till varandra försöker vi ställa utmanande frågor. Det är jättesvårt! Man blir så engagerad och vill hjälpa varandra. Något som underlättar är en tydlig metod, exempelvis att en deltagare berättar om ett problem och att de andra sedan ställer var sin fråga för att få mer kunskap om problemet. Nästa runda kan handla om förslag till lösning, men dessa ska också med fördel ställas som frågor. Vi lyckades inte hundraprocentigt men bättre än i början av utbildningen.

Tyvärr är det bara en gång kvar – grattis till er som har handledarutbildningen framför er under nästa läsår!

”jag har med mig nya samtalsverktyg och ny energi för arbetet”

Citatet är från tillfälle två i samtalsledarutbildningen för Språkcentrums handledare i läslyftet. Vi startade med att läsa igenom förslaget till överenskommelsen igen för att se om alla ansåg att de förväntningar på varandra och samtalsledarna som formulerats vid förra tillfället var rimliga och därefter fastställde vi gruppens överenskommelse. Tanken är att de blivande läslyftshandledarna skall kunna göra en liknande överenskommelse med sina läslyftsgrupper. Vi lyfte även att det kan vara en bra idé att ta upp frågan om användning av mobiler och datorer under mötena, vikten av tidspassning samt hur man tänker kring dokumentation av det som sägs. Det är inte alltid detta kommer upp spontant när man gemensamt ska skriva en överenskommelse men om det visar sig att det inte fungerar längre fram  kan det vara bra kunna relatera till att man har kommit överens om det.

Att ha med sig ett batteri av reflekterande, öppna frågor som samtalsledare för att tydliggöra det som sägs, utmana deltagarna och se saker ur flera olika perspektiv är ett stöd i samtalsledarrollen . I syfte att känna sig mer trygg med att ställa frågor fick deltagarna öva tre och tre. En  ställde frågor, en pratade och en observerade. Observatören fick sedan återge för de andra två  vad han/hon lagt märke till. En av iakttagelserna som gjordes var att den som pratar kommer med stöd av de reflekterande frågorna oftast framåt av sig själv och finner lösningar på eventuella dilemman. En utmaning för den som ställer frågor är att hålla tillbaka den egna agenda och sina egna förslag till lösningar.

Vi lyfte därefter gruppers olika utvecklingsfaser utifrån Susan Wheelans modell med utgångspunkt från hur samtalsledarrollen kan förändras över tid beroende på var gruppen befinner sig. Genom att konkret prova samtalsmodellen ”Fyrklövern” fick lärarna både besvara och ställa frågor kring vad de såg som sina styrkor och utmaningar i rollen som samtalsledare samt vad man skulle vilja uppnå med sin läslyftsgrupp. Modellen är ett sätt att snabbt hämta in gruppens tankar kring vissa specifika frågeställningar för att se vad man vill utveckla vidare. Avslutningsvis lyfte vi några vanliga utmaningar i rollen som samtalsledare och delgav våra erfarenheter hur vi som lärarcoacher brukar försöka bemöta dessa utmaningar.

Vid nästa tillfälle kommer alla ha startat med sina läslyftsgrupper och vi ser fram emot ett erfarenhetsutbyte av såväl framgångar som utmaningar. Som några av deltagarna formulerade i sin avslutande Exit note: ”att komma med nya erfarenheter från verkligheten, få feedback och ta mig ytterligare ett steg i min utveckling av samtalsledarskapet”.

Anna-Lena Ebenstål

Stöd i arbetet med Läslyftet

bakomträdhaikuUtbildningsförvaltningen erbjuder olika former av stöd till skolor som arbetar med Läslyftet med eller utan statsbidrag. Detta inlägg handlar om stödet för skolor utan statsbidrag. Stödet kan kortfattat beskrivas på följande sätt:

Informationsträffar: Öppna träffar där vi informerar lärare, skolledare, bibliotekarier och andra nyckelpersoner om ”allt”, exempelvis möjliga organisatoriska lösningar och erfarenheter från skolor som deltagit i Läslyftet.

Analysstöd: Hur kan man tänka när man väljer deltagande lärare, modul, samtalsledare, organisation osv.?

Startstöd: Hur kommer man igång på ett bra sätt? Vilka fallgropar ska man undvika i starten?

Samtalsstöd för samtalsledare och andra nyckelpersoner: Samtalsledarrollen, grupprocesser, metoder, övningar.

Uppföljningsstöd: Hur kan man utvärdera insatsen? Har den önskade förändringen skett? Hur går man vidare?

Dessutom planerar vi att anordna föreläsningar om bland annat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi som arbetar med Läslyftet på utbildningsförvaltningen tar gärna emot önskemål om ytterligare former av stöd!

Anna-Maija