Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
samtalsmodeller

Vad händer på handledarutbildningen?

IMG_6895Det var ett gediget program på handledarutbildningens tillfälle 3 för Läslyftshandledarna i Stockholms kommunala skolor. Innehållet i utbildningen handlar om handledning,  samtalsmetoder och didaktik. Första dagen var det fokus på didaktik, närmare bestämt på multimodalitet i didaktiskt arbete. Kristina Danielssons föreläsning handlade om multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete och Lisa Molin talade om läsande och skrivande i digitaliserade klassrum. Molins föreläsning handlade om vad text, läsande och skrivande kan vara idag och vilka läskompetenser barn och unga behöver utveckla. Jag återkommer till Molin när hennes licentiatuppsats inom kort blir publicerad. Danielsson talade om meningsskapande som design (t.ex. Selander & Kress, 2010), när flera modaliteter samspelar och skapar en helhet. Olika modaliteter ”gör olika jobb”, och därför är det viktigt att man inte bara slentrianmässigt lägger in exempelvis en bild utan funderar på vad som är syftet med texten och vad bilden kan tillföra. Den kanske bara förvirrar?

Den andra dagens ämnesdidaktiska föreläsningar handlade om explicit språkutvecklande arbete. Karin Rehman föreläste för högstadie- och gymnasielärarna och Kristina Ansaldo för låg- och mellanstadielärarna. Förutom att beskriva olika teoretiska utgångspunkter för explicit språkutvecklande arbete, lyfte Rehman upp en konkret aspekt – hur gör man? Hon visade flera exempel från sin egen undervisning med nyanlända elever och berättade också om ett studiebesök i Australien (länk till ppt). Även Ansaldo gav en teoretisk grund till sin föreläsning. Bland annat tog hon upp de sex basgenrerna enligt Sydney-modellen. Indelningen i genrerna handlar om syftet med texten, alltså vad författaren vill uppnå med texten. Eleverna behöver lära sig hur texten organiseras för att bäst uppnå syftet och vilka språkliga drag som är typiska för de olika genrerna. Hur det kan gå till i praktiken visade hon genom ett konkret exempel på undervisning om träd på lågstadiet (länk till ppt).

admin-ajax

Tre av utbildningsförvaltningens lärarcoacher, Katarina Olsson, Andreas Hernvald och Matilda Östman, föreläste om grupprocesser och om att möta motstånd i arbetsgrupper. Föreläsningens syfte var att ge verktyg för att kunna möta grupper i olika situationer. Bland annat tog föreläsningen upp hur grupper utvecklas genom olika faser och vilka olika behov en grupp kan ha. Andra frågor som lyftes fram var hur man kan påverka en grupp och vilka utmaningar man kan ställas inför som ledare. Förutom en teoretisk inramning gav föreläsningen flera konkreta förslag på hur man kan göra, till exempel genom olika samtalsmodeller (länk till ppt).

Ett viktigt inslag (av utvärderingarna att döma det viktigaste) är det s.k. basgruppsarbetet som organiseras i grupper om ungefär tio lärare. I basgrupperna bearbetas alla föreläsningarna men framför allt handlar basgruppsarbetet om praktiska övningar om olika samtalsmodeller. Syftet med de olika modellerna eller metoderna är ett aktivt deltagande, ett djup i diskussionen och att hålla fokus på det som är ämnet för samtalet. Bland modellerna som praktiserats kan nämnas dilemma i grupp, vattenhjulet och akvariet. Tanken är att handledarna lär sig modellerna på utbildningen för att sedan kunna praktisera dem i Läslyftsgruppen på den egna skolan.

Av detta läsårs handledarutbildning återstår två tillfällen, ett tvådagars i januari och en avslutande dag i mars. Planeringen för nästa års handledarutbildning, som troligen blir den sista, inleds inom kort. Den 30 november är sista dagen att anmäla önskemål om deltagande i Läslyftet med statsbidrag nästa läsår, som också är det sista läsåret med statsbidrag.

Anna-Maija

Samtalsledarträffar inom Läslyftet/språkutveckling

IMG_1555Ska du leda en grupp kollegor inom Läslyftet (eller annan språkutvecklande insats)? Under hösten anordnas tre samtalsledarträffar som riktar sig både till samtalsledare som gått Skolverkets handledarutbildning och till samtalsledare som inte gått någon utbildning. Lärare på friskolor är välkomna i mån av plats.

Träffarna innehåller olika modeller för samtalsledning, dels för att man som deltagare ska få lyfta dilemman i uppdraget och få stöttning i det, dels för att testa modeller som man själv skulle kunna använda tillsammans med sin grupp. Även gruppers utveckling tas upp och vilket stöd grupper behöver få av sin samtalsledare beroende på var i gruppcykeln man befinner sig.

De tre träffarna under hösten bildar ett ”paket”, vilket i det här sammanhanget innebär att man anmäler sig till samtliga tre träffar samtidigt. Detta är för att få kontinuitet i gruppen. Anmälan är bindande. Det betyder förstås också att man behöver ha sin skolledares godkännande före anmälan.

När? Var?

Torsdagen den 29/9,                14.00 – 16.30                                Eftertanken, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2F (vita huset)

Onsdagen den 26/10                14.00 – 16.30                                Salen, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 3A (gult hus)

Måndagen den 5/12                 14.00 – 16.30                                Insikten, Utbildningsförvaltningen, Hantverkargatan 2F (vita huset)

Vi hoppas att du tycker att det här låter intressant.

Om du har några frågor, så kontakta oss gärna via mejl: anna-lena.ebenstål@stockholm.se eller annica.gärdin@stockholm.se

Anmäl dig via denna länk: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=98493

Sista anmälningsdag 12 september.

Anna-Maija

Vad gör man om någon tar hela talutrymmet?

Mellan hägg och syren, den 19 maj var det dags för den sista handledarträffen för modersmålslärare som handleder i läslyftet. Vi har haft fem träffar som löpt parallellt med att lärarna handlett sina grupper i läslyftet på Språkcentrum. Målet med dessa träffar har varit:

Att få: kunskap om rollen som samtalsledare

            kunskap om att leda samtal

Genom att: testa olika samtalsmetoder

            reflektera och metasamtal

            utgå från sina tankar, frågor och erfarenheter

            utföra aktiviteter mellan träffarna à analys och reflektion

För att: känna sig tryggare i sitt uppdrag som samtalsledare inom Läslyftet. 

IMG_1542 (2)

 De två sista tillfällena har vi knutit ihop vår metahandledning genom att läslyftshandledarna fått turas om att agera samtalsledare för de övriga och välja någon av de samtalsmetoder som vi har provat på under träffarna.

Till sista tillfället var aktiviteten att reflektera över de samtalsmetoder som de testat med sina läslyftsgrupper under terminen. Detta gjorde vi i mindre grupper och varje grupp fick som aktivitet att försöka visualisera sina tankar kring vad de provat och vad de sett för effekter i en tankekarta.

IMG_1555

Vi samlades sedan runt tankekartorna för att ta del av varandras     erfarenheter, ställa klargörande frågor och diskutera erfarenheter av framgångar och utmaningar. Det blev livliga diskussioner och utbyten av hur man har hanterat olika dilemman som exempelvis ledarrollen i sin grupp. Vad gör man när det finns informella ledare i gruppen till exempel? Eller när någon deltagare gärna vill ta hela talutrymmet medan andra inte alls vill ta ordet?

IMG_1549

Därefter gick vi tillbaka till ”blomman” med olika kronblad av förutsättningar för ett kollegialt lärande. Varje deltagare ”pluppade” vilket kronblad de såg som mest angeläget att prata om för att fortsätta utvecklas som samtalsledare och fördelade sig sen i grupper efter diskussionsämne.

Till sist tittade vi tillbaka på den överenskommelse vi gjorde vid första tillfället. Frågan vi ställde till gruppen var:

  • I vilken utsträckning har vi hållit oss till den?
  • Tror ni att det påverkade vårt arbete att vi gjorde en överenskommelse? I så fall hur påverkade det?

Vårt syfte var att det kan vara relevant att lyfta upp överenskommelsen med sin läslyftsgrupp och stämma av på ett liknande sätt efter ett tag. En av våra deltagare avslutade terminens sista träff med att läsa upp en dikt från Uzbekistan, både på modersmålet och på svenska!

Vi som har handlett denna grupp av modersmålslärare gick därifrån med en känsla av tacksamhet att vi har fått vara med i processen att stötta dem i deras samtalsledarroll. Det öppna samtalsklimatet och de livliga diskussionerna och att få en inblick i modersmålslärarnas arbete är verkligen något vi tar med oss.

 Annica Gärdin och Anna-Lena Ebenstål

Fortsätta med Läslyftet?

norra_bantorget_0627Under detta läsår har 22 kommunala grundskolor i Stockholm arbetat med Läslyftet med statsbidrag. Utbildningsförvaltningen håller som bäst på med en inventering av hur många skolor som planerar att fortsätta arbetet med Läslyftets moduler nästa läsår. Hittills har vi fått svar från hälften av rektorerna som alla tänker fortsätta. De flesta av dem anger också att de önskar någon form av processtöd från oss på förvaltningen. Vi tänker oss samtalsledarträffar ungefär på samma sätt som vi haft under det pågående läsåret men tar gärna emot andra önskemål. Skolor som inte tidigare arbetat med Läslyftet och inte erhåller statsbidrag läsåret 2016/17 är också välkomna. I mån av plats kan även friskolor delta i vår verksamhet.

Många nya, intressanta moduler är på gång, fick vi veta på Skolverkets inledande konferens i måndags. På Läs- och skrivportalen finns information om publicerade och kommande moduler.

Kontakta oss gärna vid frågor eller idéer om samarbete:

laslyftet@stockholm.se

Anna-Maija

Modersmålslärare i startgroparna för läslyftet

Fjorton samtalsledare för läslyftet från Språkcentrum samlades i en av Utbildningsförvaltningens lokaler torsdagen den 13 januari för ett första tillfälle av en samtalsledarutbildning. Vår utgångspunkt är de förutsättningar som vi tror kan stärka ett kollegialt lärande inom läslyftet samt att ge deltagarna tillfälle att prova några olika samtalsmetoder att använda tillsammans med sin läslyftsgrupp. Genom att få reflektera och metasamtala parallellt med att vi använder olika samtalsmetoder är vår förhoppning att man ska känna sig tryggare i rollen som samtalsledare.

Förutsättningarna för modersmålslärarna att driva och delta i läslyftet skiljer sig ganska mycket från grundskolelärarna vilket gör det ännu mer angeläget och intressant att få ta del av dessa lärares tankar, erfarenheter och förväntningar. Läslyftsgrupperna på Språkcentrum utgörs av heterogena språkgrupper som oftast träffas enbart en gång i veckan eftersom de förflyttar sig mellan ett flertal skolor under en och samma arbetsvecka.

Utifrån våra tidigare erfarenheter av att coacha grupper och de tankar och erfarenheter som vi har fått från de som redan är samtalsledare i läslyftet i grundskolan utgick vi från följande förutsättningar:

kollegialt lärande

För detta första tillfälle fokuserade vi på bubblorna Tydlig överenskommelse och Samtalsledarrollen. Att göra en tydlig överenskommelse med sin läslyftsgrupp vid starten har visat sig vara en framgångsfaktor och för att visa hur det kan gå till gjorde vi en tillsammans med gruppen av blivande samtalsledare. Förutom praktiska detaljer som datum, lokal och tid fick deltagarna lyfta sina förväntningar på sig själva, på kollegorna och på oss samtalsledare. Dessa förväntningar utgör sedan grunden till överenskommelsen. Deltagarna fick med sig utkastet för att som en första aktivitet reflektera över om man är ok med det som står, eller om man tycker att det saknas något.

Vi tittade även närmare på samtalsledarens olika roller; vägvisare, supporter, avvaktare och utmanare. Vi lyfte några tankar kring vad de olika rollerna innebär och när gruppen man leder kan behöva mer av den ena eller andra ledarrollen. En kortare praktisk övning i att lyssna aktivt och bli lyssnad på fick illustrera vikten av att ibland som samtalsledare avvakta, lyssna in andra deltagare och inte vara för snabb att komma med egna lösningar, eller ha en egen agenda som samtalsledare.

Slutligen gick vi in och tittade närmare på materialet för modul 1, Samtal om text, del 2 på Skolverkets hemsida eftersom det är den del som dessa samtalsledare kommer att starta med den här terminen. Tillsammans tittade vi på filmen med diskussionen mellan Barbro Westlund och några lärare och varje deltagare fick individuellt skriva ner några tankar utifrån vad de såg som intressant, viktigt eller förvånande. Nästa steg var att diskutera filmen genom en samtalsmodell som kallas Vattenhjulet. Modellen innebär att ett par i taget får diskutera, i det här fallet utifrån filmen, medan övriga lyssnar. Efter ett par minuter är det nästa pars tur som kan välja att fortsätta diskussionen utifrån det de nyss har hört eller ta upp nya tankar utifrån filmen. ”Hjulet” rullar vidare tills alla par har fått komma till tals.

Vid nästa tillfälle, i slutet av januari fortsätter vi med de andra förutsättningarna för kollegialt lärande. Vi som leder detta är Annica Gärdin och Anna-Lena Ebenstål, lärarcoacher för Utbildningsförvaltningen.

Lyxigt, engagerande

Måndagen den 30/11 hade vi årets sista handledarträff . Vi var några tappra som lyckats slita oss från våra skolor trots att det lackar mot jul med allt vad det innebär på skolorna. Dagens upplägg byggde på de förväntningar som lyftes vid den förra handledarträffen och precis som tidigare träffar var tanken att de samtalsmodeller vi prövar på under mötet ska kunna användas i arbetet med läslyftsgrupperna.

Vi inledde med att alla deltagare fick berätta om något man i nuläget, utifrån arbetet med läslyftet, tyckte var positivt. Att börja ett möte med något bra ger god energi i rummet. Vi fortsatte med att titta närmare på handledares olika roller; vägvisare, supporter, avvaktare och opponent. Som vägvisare har man ansvaret för att vara tidshållare, se till att alla kommer till tals och att fokus på ämnet hålls. Rollen som avvaktare innebär att man som handledare lyssnar aktivt, både till det som sägs och det som inte sägs. Här kan man spegla och summera för att lyfta deltagares reflektioner. Supporter innebär att man bekräftar och stöttar. Syftet här är att alla ska känna att man har en viktig roll för gruppen och att ens erfarenheter har betydelse. Ibland kan man även behöva vara opponent, att ställa utmanande frågor för att mana till reflektion och fördjupning av diskussionerna. Rollerna kan växla över tid men även under ett enda möte. Var och en av deltagarna fick i en individuell kortskrivning reflektera över sin egen handledarroll i nuläget. Reflektionsfrågorna var följande:

Vem är du oftast i din handledarroll?

Hur vet du det?

Vilken av rollerna tror du att din grupp skulle beskriva dig som?

Vilken typ av handledare behöver din grupp just nu?

Finns det någon roll som du skulle behöva utveckla?

Efter kortskrivningen fick varje deltagare lyfta sina tankar i en runda. Vi presenterade även en samtalsmodell kallad ”Vattenhjulet”, en metod där ett par i taget får diskutera utifrån ett givet ämne under en begränsad tid medan de övriga lyssnar. Därefter tar nästa par vid, antingen genom att bygga vidare på det man nyss lyssnat på eller börja på en ny tråd. Hjulet fortsätter runt bordet tills paren fått diskutera. Samtalsmodellen kan användas i flera olika sammanhang för att få ett aktivt deltagande av hela gruppen. Diskussionen kan till exempel handla om något man läst eller utifrån någon aktivitet man har haft med elever. Vi var inte tillräckligt många för att kunna genomföra Vattenhjulet den här gången, så vi sparar den övningen till vårterminen.

Några utmaningar i handledarrollen som lyftes av deltagarna var hur man får ett aktivt deltagande av alla i läslyftsgruppen, hur man kan stärka motivationen för läslyftet hos deltagarna och hur man kan synliggöra lärandet som skett hos läslyftsgruppen efter den första modulen. Fler didaktiska samtalsmodeller var ett önskemål, något som vi tar med oss till planering av vårterminens handledarträffar.

Vi avslutade handledarträffen med en ettordsrunda, det vill säga att var och en fick beskriva dagens möte med ett enda ord. Vi kommer att maila ut den Powerpoint vi använde till handledarträffen till samtliga handledare samt information om datum för vårens handledarträffar. Hoppas vi ses!

Anna-Lena Ebenstål