Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skrivande

Att skriva texter

Mary_Pickford-deskIgår var sista tillfället på Skolverkets handledarutbildning för handledare inom Läslyftet. Dagen inleddes med en mycket givande föreläsning om att skriva texter av Catharina Nyström Höög. Hon kopplade samman det historiska med det nya på ett intressant och många gånger roligt sätt. Exempelvis menade hon att mycket av skrivandet idag är formatstyrt (Power point, Twitter, Facebook, formella mallar på många arbetsplatser osv.), vilket hon jämförde med runstenar: formatet bestämmer hur mycket och på vilket sätt man kan skriva. Hon talade också om kriterier för text. För att ”något” ska räknas som en text ska det finnas intentionalitet (syfte), adressivitet (mottagare)och finalitet (att texten är färdig). Det sistnämnda ledde till en diskussion, då det idag är vanligt att man på webben skriver texter som hela tiden ska ändras – finaliteten får en annan innebörd då.

Nyström Höög tog också upp det vidgade textbegreppet och vad textforskare intresserar sig för idag jämfört med tidigare. Fokus har flyttats från produkt till process, vilket innebär att man studerar sociala praktiker snarare än bara texter. I texterna undersöker man gärna vems röst eller vilka röster som hörs i texten, för att ta ett exempel. Fokus har också flyttats från monomodalt till multimodalt, och frågan är vad som kan räknas som text. De flesta av oss accepterar en film som text och antagligen också en bild. Kan även musik (utan sång) räknas som text? Eller en möbel?

Föreläsningen handlade också om skolskrivande och texter i svenska och andra ämnen. Nyström Höög menade att eleverna inom svenskämnet skriver för att förstå texten som fenomen, arbetar med språkets byggstenar och finslipar olika typer av texter. I alla andra ämnen används texten som verktyg för att förstå ämnet. Man arbetar med ämnesspecifikt innehåll och väljer rätt texttyp för syftet. Hon menade vidare att svensklärarens ansvar är ”texthantverket”, och hon nämnde meningsbyggnad, ordkunskap och grundläggande drag i typer av texter. Ämneslärarnas ansvar är det ämnesspecifika gällande ord-, konstruktions- och genreförrådet.

Under föreläsningen uppstod flera diskussioner. En handlade om begreppen genre och texttyp. Vad är vad, vad ska vi undervisa om enligt styrdokumenten och vad är skillnaden mellan utredande och förklarande text? Redan på lågstadiet ska eleverna lära sig strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras språkliga uppbyggnad och typiska drag. Det ställer förstås nya krav på lärare – förr skrevs det mest berättelser på lågstadiet, och hela grundskolan för den delen.

En annan diskussion handlade om skrivandets betydelse i skolan och ämnet kontra språket. Väldigt mycket – alltför mycket? – av bedömning av elevernas resultat sker via skrivande. Därför är det viktigt att eleverna får en möjlighet att lära sig att skriva sådana texter som bedöms, även i andra ämnen än i svenska. För att kunna skriva en bra labbrapport måste eleverna få lära sig det först. Det ämnesspecifika språket är ämneslärarens ansvar och det går inte att separera ämnet från språket.

Slutligen betonade Nyström Höög vikten av att vara explicit. Det gäller både i undervisningen och i exempelvis instruktioner och uppgiftsformuleringar vid prov. Mycket i skolan är implicit eftersom vi som lärare tar saker för givna. Textvärlden blir alltmer komplicerad, och det grundläggande texthantverket är skolans ansvar. Det verbala språket som är grunden måste samspela med andra modaliteter. Alla lärare har ansvar för att tala om text och skriva text – ju konkret vi talar desto bättre.

Anna-Maija

Nya moduler till vårterminen

MB900433229På Skolverkets hemsida har nu publicerats information om de fyra nya moduler som kommer till vårterminen.

Grundsärskolan får en till modul, utöver Strukturerad läs- och skrivundervisning. Den nya modulen heter Tematiska arbetssätt och digitala verktyg. Modulen visar hur lärare genom kommunikationsstöd och olika arbetsformer kan stötta elever i deras läs- och skrivutveckling. Exempel på undervisningsaktiviteter är att använda musik och drama som uttrycksmedel, pröva ljudsyntes och ”helordsigenkänning” och att använda bilder och symboler.

Mellanstadiets nya modul heter Skriva i alla ämnen, och i den presenteras en modell för hur undervisningen kan utgå från texters syfte och funktion. Bland annat handlar det om att utforska tankar genom skrivande, att samskriva en text och att arbeta med multimodala texter.

NO-ämnena i årskurs 4-9 får också en ny modul, Främja elevers lärande i NO, del II. Modulen ger verktyg för lärare att fördjupa sitt språkutvecklande förhållningssätt. Det görs exempelvis genom att koppla NO till samhällsrelaterade frågor och att förklara naturvetenskap för andra. Andra exempel på undervisningsaktiviteter är att läsa skönlitteratur med naturvetenskapligt innehåll och att arbeta systematiskt utifrån elevernas frågor om naturvetenskap.

Den fjärde nya modulen, Lässtrategier för skönlitteratur, riktar sig till lärare i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-9. Modulen visar hur lärare kan hjälpa elever att använda strategier för att utveckla sin läsning och analys av t.ex. romaner, dramatik, lyrik och serier. Exempel på undervisningsaktiviteter är att pröva hur olika berättarperspektiv kan påverka en text, att samtal om föreställningsvärldar och att göra stilistiska analyser.

Även om modulerna har en primär målgrupp, skriver Skolverket i de flesta fall att även andra lärarkategorier kan arbeta med dem. De tidigare publicerade modulerna hittar man på Läs- och skrivportalen.

Anna-Maija