Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skrivundervisning

Skrivundervisning på lågstadiet

Förra veckan disputerade Daroon Yassin Falk med sin avhandling: Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3. Studiens fokus har varit att belysa vilket lärandestöd som eleverna eDaroon Yassinrbjuds inom ramen för de olika skrivprojekten och vilka texter som eleverna skriver. Avhandlingens frågor har besvarats genom en analys av skrivförlopp, textsamtal och texter.

Författaren konstaterar att eleverna får en varierad skrivundervisning, och hon menar att den dystra bild som framträtt i studier om läsande och skrivande i skolan inte stämmer med helhetsbilden i hennes studie. Det som bland annat lyfts fram i tidigare studier är en avsaknad av explicit undervisning, vilket alltså inte stämmer i det här klassrummet, även om undervisningen förstås alltid kan utvecklas.

Eleverna får möta många olika skrivuppgifter och texter. Det handlar om sagor, insändare, instruktioner och faktatexter. Därmed får eleverna skriva berättelser om en fantasivärld, lära sig att göra sin röst hörd i en viktig fråga, beskriva hur man gör något och fastställa vedertagen kunskap med egna ord. En likhet mellan de olika skrivprojekten är att en modelltext läses i helklass. Gemensamt är också att samtal pågår i samband med varje aktivitet, både inför och under skrivandet.

Studien visar, precis som tidigare studier, att undervisningen tydligt präglar de texter som eleverna skriver. Ett exempel är att en undervisning där texternas funktion framstår som oklar resulterar i texter där relationen mellan form och funktion är oklar. Så blir det med instruktionerna som eleverna skriver vilka snarast liknar beskrivningar av exempelvis skolans ordningsregler, istället för instruerande sekvenser som leder fram till ett bestämt mål. Även under sagoprojektet finns en otydlighet, då läraren inte undervisar om berättelsestrukturen i sagor, vilket alltså syns i elevsagorna.

Det skrivprojekt som framstår som mest lyckat och som eleverna också enligt författaren tyckte var roligast och mest engagerande att arbeta med, är insändarprojektet. De textsamtal som var utgångspunkten för arbetet syftade till att utveckla elevernas förståelse för insändartexters funktion. De insändartexter som lästes gemensamt diskuterades inte utifrån att de argumenterar, beskriver eller berättar utan snarare vad man kan uppnå med att skriva en insändare, som att ge uttryck för egna åsikter, väcka offentlig debatt i en fråga eller klaga på någonting.

Yassin Falks avhandling kan läsas av alla som är intresserade av skrivdidaktiska frågor. Mest relevant är den inom lärarutbildning och bland verksamma lärare inom de tidiga skolåren.

Anna-Maija

Skrivundervisning och formativ bedömning

Pioner1I en studie om skrivundervisning på gymnasiet (Blomqvist, Lindberg & Skar, 2016) undersöktes skrivbedömning som didaktisk process, något som inte varit ett vanligt fokus i tidigare forskning om skrivbedömning.

Vad betyder då ”skrivbedömning som didaktisk process”? Enkelt uttryckt handlar det om en ofta bortglömd aspekt av formativ bedömning, nämligen hur den fortsatta undervisningen påverkas av bedömningen.

I artikeln Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svenskämnets bedömningssamtal redovisas studien som indikerar just att endast en liten del av bedömningsinformationen påverkar undervisningsplaneringen.

I studien fick tre grupper av svensklärare från tre olika gymnasieskolor samtala dels om kvaliteten på ett antal elevtexter, dels om vad eleverna behöver undervisas i för att utveckla sitt skrivande. I analysen av materialet jämförde forskarna vilka kvaliteter i texterna som lärarna lyfte fram som tecken på en god skrivförmåga, dvs. lärarnas förväntningsnormer,  och vilka didaktiska beslut om framtida undervisning som lärarna föreslog i gruppsamtalen.

De kvaliteter som lärarna lyfte fram som viktigast, alltså deras förväntningsnormer,  var kommunikativ kvalitet, stilistisk utformning, textuppbyggnad, ämnesinnehåll, källanvändning och språklig korrekthet, i den viktighetsordningen. Förslagen om framtida undervisningsinnehåll handlade däremot främst om textuppbyggnad och källanvändning, alltså inte de mest framträdande kategorierna i fråga om kvalitet i texter. Det var ett återkommande mönster i de tre grupperna att de didaktiska besluten var inriktade på betydligt färre och delvis andra och inte lika viktiga aspekter jämfört med vad som framkom i samtalen om viktiga kvaliteter i elevtexter.

Undervisningen ska formas utifrån ämnesplanens mål och elevernas behov. Den här studien visar att lärarnas förväntningsnormer, alltså de kvaliteter de lyfte fram som viktigast, stämmer väl överens med ämnesplanens mål för skrivande. Men i och med att lärarna endast i begränsad omfattning använde sig av bedömningsinformationen för de didaktiska besluten riskeras en skrivundervisning som varken möter elevers lärandebehov eller ämnesplanens krav. Att använda formativ bedömning för planering av fortsatt undervisning tycks med andra ord vara ett utvecklingsområde.

/Anna-Maija

Det norska Normprojektet och Läslyftet

Mary_Pickford-deskI norska skolor  genomförs det s.k. Normprojektet i samarbete mellan forskare och lärare. Enkelt beskrivet handlar det om en skrivundervisning med mer systematik och ökad samsyn. Forskare har i samarbete med lärare formulerat och utvecklat förväntningsnormer för skrivkompetens (se Berge & Skar, 2015). Projektet visar starka resultat, vilket man kan läsa mer om i Mikael Nordenfors artikel på Skolverkets hemsida.

Så vad har detta med Läslyftet att göra? Dels har det att göra med det övergripande syftet med Läslyftet, nämligen att på sikt öka elevernas läs- och skrivförmåga. Dels, och mer konkret, handlar det om att den modell som den förändrade norska skrivpedagogiken bygger på, det s.k. Skrivhjulet, återfinns i Läslyftets ”mesta” skrivmodul.

Modulen Skriva i alla ämnen (åk 4-6) bygger på Skrivhjulet. Det är en modell som poängterar att skrivande är en aktivitet och att vi handlar i texten med ett visst syfte.  Modulen syftar till att stödja lärare i att utveckla undervisningen så att eleverna får möjlighet att skriva i alla ämnen. En central utgångspunkt är att skrivande främjar elevernas kunskapsutveckling. De får därigenom möjlighet att dels utveckla tankar i ämnet, dels kommunicera sitt kunnande med andra genom texter. 

En version av modulen för årskurs 7-9 är på gång och kommer att publiceras före nästa läsårsstart.

Anna-Maija