Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skrivundervisning

Skrivundervisning och formativ bedömning

Pioner1I en studie om skrivundervisning på gymnasiet (Blomqvist, Lindberg & Skar, 2016) undersöktes skrivbedömning som didaktisk process, något som inte varit ett vanligt fokus i tidigare forskning om skrivbedömning.

Vad betyder då ”skrivbedömning som didaktisk process”? Enkelt uttryckt handlar det om en ofta bortglömd aspekt av formativ bedömning, nämligen hur den fortsatta undervisningen påverkas av bedömningen.

I artikeln Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svenskämnets bedömningssamtal redovisas studien som indikerar just att endast en liten del av bedömningsinformationen påverkar undervisningsplaneringen.

I studien fick tre grupper av svensklärare från tre olika gymnasieskolor samtala dels om kvaliteten på ett antal elevtexter, dels om vad eleverna behöver undervisas i för att utveckla sitt skrivande. I analysen av materialet jämförde forskarna vilka kvaliteter i texterna som lärarna lyfte fram som tecken på en god skrivförmåga, dvs. lärarnas förväntningsnormer,  och vilka didaktiska beslut om framtida undervisning som lärarna föreslog i gruppsamtalen.

De kvaliteter som lärarna lyfte fram som viktigast, alltså deras förväntningsnormer,  var kommunikativ kvalitet, stilistisk utformning, textuppbyggnad, ämnesinnehåll, källanvändning och språklig korrekthet, i den viktighetsordningen. Förslagen om framtida undervisningsinnehåll handlade däremot främst om textuppbyggnad och källanvändning, alltså inte de mest framträdande kategorierna i fråga om kvalitet i texter. Det var ett återkommande mönster i de tre grupperna att de didaktiska besluten var inriktade på betydligt färre och delvis andra och inte lika viktiga aspekter jämfört med vad som framkom i samtalen om viktiga kvaliteter i elevtexter.

Undervisningen ska formas utifrån ämnesplanens mål och elevernas behov. Den här studien visar att lärarnas förväntningsnormer, alltså de kvaliteter de lyfte fram som viktigast, stämmer väl överens med ämnesplanens mål för skrivande. Men i och med att lärarna endast i begränsad omfattning använde sig av bedömningsinformationen för de didaktiska besluten riskeras en skrivundervisning som varken möter elevers lärandebehov eller ämnesplanens krav. Att använda formativ bedömning för planering av fortsatt undervisning tycks med andra ord vara ett utvecklingsområde.

/Anna-Maija

Det norska Normprojektet och Läslyftet

Mary_Pickford-deskI norska skolor  genomförs det s.k. Normprojektet i samarbete mellan forskare och lärare. Enkelt beskrivet handlar det om en skrivundervisning med mer systematik och ökad samsyn. Forskare har i samarbete med lärare formulerat och utvecklat förväntningsnormer för skrivkompetens (se Berge & Skar, 2015). Projektet visar starka resultat, vilket man kan läsa mer om i Mikael Nordenfors artikel på Skolverkets hemsida.

Så vad har detta med Läslyftet att göra? Dels har det att göra med det övergripande syftet med Läslyftet, nämligen att på sikt öka elevernas läs- och skrivförmåga. Dels, och mer konkret, handlar det om att den modell som den förändrade norska skrivpedagogiken bygger på, det s.k. Skrivhjulet, återfinns i Läslyftets ”mesta” skrivmodul.

Modulen Skriva i alla ämnen (åk 4-6) bygger på Skrivhjulet. Det är en modell som poängterar att skrivande är en aktivitet och att vi handlar i texten med ett visst syfte.  Modulen syftar till att stödja lärare i att utveckla undervisningen så att eleverna får möjlighet att skriva i alla ämnen. En central utgångspunkt är att skrivande främjar elevernas kunskapsutveckling. De får därigenom möjlighet att dels utveckla tankar i ämnet, dels kommunicera sitt kunnande med andra genom texter. 

En version av modulen för årskurs 7-9 är på gång och kommer att publiceras före nästa läsårsstart.

Anna-Maija