Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
textsamtal

Skrivundervisning på lågstadiet

Förra veckan disputerade Daroon Yassin Falk med sin avhandling: Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3. Studiens fokus har varit att belysa vilket lärandestöd som eleverna eDaroon Yassinrbjuds inom ramen för de olika skrivprojekten och vilka texter som eleverna skriver. Avhandlingens frågor har besvarats genom en analys av skrivförlopp, textsamtal och texter.

Författaren konstaterar att eleverna får en varierad skrivundervisning, och hon menar att den dystra bild som framträtt i studier om läsande och skrivande i skolan inte stämmer med helhetsbilden i hennes studie. Det som bland annat lyfts fram i tidigare studier är en avsaknad av explicit undervisning, vilket alltså inte stämmer i det här klassrummet, även om undervisningen förstås alltid kan utvecklas.

Eleverna får möta många olika skrivuppgifter och texter. Det handlar om sagor, insändare, instruktioner och faktatexter. Därmed får eleverna skriva berättelser om en fantasivärld, lära sig att göra sin röst hörd i en viktig fråga, beskriva hur man gör något och fastställa vedertagen kunskap med egna ord. En likhet mellan de olika skrivprojekten är att en modelltext läses i helklass. Gemensamt är också att samtal pågår i samband med varje aktivitet, både inför och under skrivandet.

Studien visar, precis som tidigare studier, att undervisningen tydligt präglar de texter som eleverna skriver. Ett exempel är att en undervisning där texternas funktion framstår som oklar resulterar i texter där relationen mellan form och funktion är oklar. Så blir det med instruktionerna som eleverna skriver vilka snarast liknar beskrivningar av exempelvis skolans ordningsregler, istället för instruerande sekvenser som leder fram till ett bestämt mål. Även under sagoprojektet finns en otydlighet, då läraren inte undervisar om berättelsestrukturen i sagor, vilket alltså syns i elevsagorna.

Det skrivprojekt som framstår som mest lyckat och som eleverna också enligt författaren tyckte var roligast och mest engagerande att arbeta med, är insändarprojektet. De textsamtal som var utgångspunkten för arbetet syftade till att utveckla elevernas förståelse för insändartexters funktion. De insändartexter som lästes gemensamt diskuterades inte utifrån att de argumenterar, beskriver eller berättar utan snarare vad man kan uppnå med att skriva en insändare, som att ge uttryck för egna åsikter, väcka offentlig debatt i en fråga eller klaga på någonting.

Yassin Falks avhandling kan läsas av alla som är intresserade av skrivdidaktiska frågor. Mest relevant är den inom lärarutbildning och bland verksamma lärare inom de tidiga skolåren.

Anna-Maija

Dialogbaserad strategiundervisning stärker läsförmågan

Läsa mellan raderna. Att undervisa om och utveckla en avancerad läsförmåga i skolan. Så hette Christina Olin-Schellers presentation under Vetenskapsrådets resultatdialog i Örebro. Syftet med studien som presentationen byggde på har varit att bredda forskningsfältet metodologiskt och teoretiskt och att pröva hur läsundervisningen på högstadiet kan organiseras och hur effekterna kan studeras. Forskarna har med utgångspunkt från tidigare studier tagit fram ett undervisningsupplägg som de kallat dialogisk strategiundervisning, DSU.

056Den dialogbaserade strategiundervisningen består av tre delar: undervisning om lässtrategier (dvs. kognitiva operationer som skickliga läsare tar i bruk när de läser), strukturerade textsamtal och strukturerat responsskrivande. Undervisningsupplägget kan kort beskrivas på följande sätt: Lärarna introducerar successivt olika typer av lässtrategier i samband med samtal om texterna eleverna läser. I samtalen undersöks också vad som sker med texten och förståelsen när man tillämpar strategierna (vilka är något man tar till när förståelsen inte är automatisk och inte ett mål i sig). Eleverna får också regelbundet skriva ner sina tolkningar av och reflektioner om de lästa texterna och på det sättet förbereda sig för samtalen.

I studien fick ett tiotal klasser under en termin undervisning baserat på DSU, och elevernas läsförmåga mättes före och efter. På samma sätt utvärderades en kontrollgrupp med ordinarie undervisning. Klasserna arbetade med en skönlitterär och en argumenterande text. Resultaten visar att elever med låga resultat på förtestet kraftigt ökade sin läsförmåga, framför allt vid läsning av argumenterande text. Det fanns dock elever som inte alls förbättrades, främst elever med högst resultat på förtestet.

Enligt Olin-Scheller är en tänkbar slutsats att de elever som oftare har problem med att förstå vad de läser sannolikt har större utbyte av strukturerad undervisning där olika tolkningar lyfts fram. De erfarna läsarna behöver kanske något annat än vad DSU – eller läsundervisning på högstadiet i största allmänhet – kan erbjuda. För att ta reda på varför det är så behövs flera studier, konstaterar Olin-Scheller. Vad dessa elever behöver är förstås också en viktig fråga att söka svar på.

Anna-Maija

Att samtala om text – Läslyftet på min skola

MB900427685I torsdags var första tillfället då deltagarna i gruppen hade prövat en aktivitet i sina klasser. En aspekt vi diskuterade var hur lång tid man ska lägga på textsamtal. Det finns ju så många ord och begrepp som är viktiga – vilka ska man välja? Att lägga ned mycket tid på första kapitlet när man introducerar boken är en sak. Man märker också att man då kan engagera alla eleverna. Men hur behåller man engagemanget? Blir det inte tjatigt att arbeta så intensivt med varje kapitel, speciellt om boken är tjock? Förhoppningsvis ger de andra delarna i modulen ledtrådar till hur man kan tänka.

Det känns roligt att ta del av de andra lärarnas praktiker. Det är också intressant att vi representerar olika ämnen och närmar oss texterna och uppgifterna ur lite olika perspektiv. Nästa del handlar om olika samtalsmodeller – undrar vad det blir för aktivitet i slöjdsalen!

Anna-Maija