Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
textsamtal

Erfarenheter av Läslyftet i gymnasieskolan – en nationell utvärdering

Utvärderingen av Läslyftet för gymnasiet visar samma mönster som utvärderingen för grundskolan: Läslyftet är uppskattat av majoriteten och sv_modul_forklaringhandledarna är mest nöjda, följt av rektorerna, medan lärarna är den grupp som är minst nöjd. Att handledarna är mest nöjda är kanske inte överraskande med tanke på att de (oftast) får tid i tjänsten för uppdraget och en utbildning. Följande är klippt ur Umeå universitets utvärdering av Läslyftet för gymnasiet (Carlbaum, Andersson & Hanberger, 2017):

”En majoritet av huvudmännen, rektorerna, handledarna och lärarna bedömde Läslyftet som ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Svaret ”mycket bra” dominerade hos de tre första målgrupperna där handledarna var de mest positiva följt av rektorerna. I kontrast svarade flest lärare ”ganska bra” och tjugo procent ”varken var bra eller dåligt”, ”ganska dåligt” eller ”dåligt”. Svaren tyder på att Läslyftet har varit en uppskattad fortbildning för en majoritet av deltagarna men att lärarna värderat satsningen lägre än övriga målgrupper. Svarsmönstren mellan målgrupperna var desamma som för grundskolan 2015/16.

Rektorerna bedömde att Läslyftet påverkat undervisningskulturen i kollektiv riktning. En stor majoritet (över 80%) av rektorerna bedömde att Läslyftet ”i hög utsträckning” ”har ökat/fördjupat lärarnas ”pedagogisk-didaktiska samtal om språk-, läs- och skriv-utveckling” och ”engagemang för språk-, läs- och skrivutveckling i undervisningen”. /—/ Rektorer som arbetade vid skolenheter där alla eller en stor andel av lärarna deltog bedömde effekterna som högre på lärarnas engagemang, kollegialt lärande och samarbete. Resultaten visar också att två av tio rektorer bedömde att Läslyftet ”i stor utsträckning” förbättrat elevernas språk-, läs- och skrivförmågor samtidigt som fler, drygt fyra av tio, inte tydligt uppfattat om Läslyftet haft en sådan effekt på eleverna. /—/ Engagerade rektorer som på olika sätt stöttat genomförandet av Läslyftet bedömde Läslyftets värde och effekter på både lärarna och eleverna som högre än de som engagerat sig mindre.

Handledarnas erfarenheter under läsåret 2016/17 är i det stora hela att Läslyftet har fungerat bra på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. De flesta handledare har fått tid för sitt uppdrag och organisatoriska förutsättningar för att genomföra Läslyftet. /—/ På kort sikt har Läslyftet också bidragit till att handledarna fått ökat engagemang för språk-, läs- och skrivutveckling i sin undervisning och ett ökat intresse för kollegialt samarbete. De har också uppgett att Läslyftet utvecklat deras förmåga att handleda kollegor. Handledarutbildningen har rustat dem för att leda kollegiala samtal, använda olika samtalsmodeller och skapa ett tryggt samtalsklimat. Handledarna bedömde Läslyftet som en bra fortbildning och de kollegiala samtalen har enligt deras bedömning lett till fördjupade reflektioner och ett kollegialt lärande. Men vid en jämförelse med handledares svar i grundskolan läsåret 2015/16 var handledarna på gymnasiet inte fullt lika nöjda. Handledarutbildningen bedömdes inte ha haft lika hög kvalitet och bidragit med lika mycket. /—/ Även om handledarna uttryckte att modulerna i stort fungerat bra att handleda fanns det synpunkter på kvalitet och nivå även där. Modulerna uppfattades vara alltför likartade och inte helt anpassade för vissa ämnen och då särskilt estetiska ämnen eller för vissa lärare. Antingen uppfattades modulerna vara för enkla och hålla för låg nivå eller så uppfattades de vara för akademiska och svårtillgängliga.

Sammantaget upplevde en majoritet av deltagande lärare på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan att Läslyftet var en bra fortbildning där särskilt det kollegiala lärandet var uppskattat. En stor del av lärarna gav uttryck för att de hade tillräckligt bra förutsättningar att genomföra Läslyftet i form av stöd från handledare och tid för kollegiala samtal.

Lärarna har aktivt deltagit i Läslyftet men har i mindre utsträckning genomfört momentet med undervisningsaktiviteter med eleverna. En del av förklaringarna till detta finner vi i fortbildningsmodellens tempo som av hälften upplevs som alltför intensivt framförallt gällande tiden för just detta moment men även i modulernas innehåll som av vissa lärare inte anses genomförbara eller ens ändamålsenliga för deras ämnen. Det gäller t.ex. lärare i matematik, estetiska ämnen, idrott och hälsa och yrkesämnen. Men genomförandet tycks också hindras av att de undervisningsaktiviteter som förespråkas är för omfattande eller för tillfället inte passar in i den undervisning som redan är planerad.

Modulernas innehåll upplevdes som begripligt men det var stora skillnader i hur stimulerande innehållet upplevdes som antingen alltför självklart och på för låg nivå, inte anpassat till ämnet eller mycket stimulerande. Modulen Textarbete i digitala miljöer är den modul som i lägst grad upplevts som stimulerande, begriplig och ändamålsenlig och även modulen Språk i yrkesämnen har upplevts som mindre stimulerande, begriplig och ändamålsenlig. Det är även dessa moduler som i lägst grad anges ha bidragit till lärares kunskaper och kompetenser i att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmågor eller bidragit till att de förändrat sin undervisning. /—/ Arbetet med modulerna har enligt lärarna främst bidragit till att de utvecklat sina kunskaper och kompetenser i att utveckla elevernas läsande och begreppsförståelse och att de i sin undervisning använder sig av textsamtal och olika texter på ett mer medvetet sätt än tidigare.

Fler än hälften av lärarna svarade att de själva i stor utsträckning också fått ökade insikter och ett större engagemang i språkutveckling och därtill ökat sitt allmänna pedagogisk-didaktiska tänkande och sin förmåga att fatta välgrundade beslut i undervisningen. Läslyftet hade även bidragit till kollegialt lärande och samarbete för en majoritet av lärarna genom att man lärt av och med varandra och fördjupat sina pedagogisk-didaktiska samtal. Fyra av tio ansåg att gruppen fått ett mer gemensamt yrkesspråk och en fjärdedel svarade att Läslyftet inneburit att man planerat undervisning tillsammans oftare än tidigare. /—/ Lärarna bedömde också att Läslyftet inneburit förbättrad språkutveckling hos eleverna och en större aktivitet i relation till språk. Här använde 15-20 procent svarsalternativet ”i stor utsträckning” medan mellan fyra och sex av tio lärare beroende på fråga, utnyttjade svarsalternativet ”i liten utsträckning”. Störst språkförbättringar rapporterades kring elevernas ord-/begreppsförståelse samt om deras förmåga att kritiskt granska texter och förstå olika texttypers form och innehåll. Elevernas språkaktivitet hade enligt lärarna allra mest visat sig genom att de deltog mer i samtal än tidigare och ställde fler egna frågor till texter.”

Mejla mig, så skickar jag hela rapporten!/Anna-Maija

anna-maija.norberg@stockholm.se

Skrivundervisning på lågstadiet

Förra veckan disputerade Daroon Yassin Falk med sin avhandling: Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3. Studiens fokus har varit att belysa vilket lärandestöd som eleverna eDaroon Yassinrbjuds inom ramen för de olika skrivprojekten och vilka texter som eleverna skriver. Avhandlingens frågor har besvarats genom en analys av skrivförlopp, textsamtal och texter.

Författaren konstaterar att eleverna får en varierad skrivundervisning, och hon menar att den dystra bild som framträtt i studier om läsande och skrivande i skolan inte stämmer med helhetsbilden i hennes studie. Det som bland annat lyfts fram i tidigare studier är en avsaknad av explicit undervisning, vilket alltså inte stämmer i det här klassrummet, även om undervisningen förstås alltid kan utvecklas.

Eleverna får möta många olika skrivuppgifter och texter. Det handlar om sagor, insändare, instruktioner och faktatexter. Därmed får eleverna skriva berättelser om en fantasivärld, lära sig att göra sin röst hörd i en viktig fråga, beskriva hur man gör något och fastställa vedertagen kunskap med egna ord. En likhet mellan de olika skrivprojekten är att en modelltext läses i helklass. Gemensamt är också att samtal pågår i samband med varje aktivitet, både inför och under skrivandet.

Studien visar, precis som tidigare studier, att undervisningen tydligt präglar de texter som eleverna skriver. Ett exempel är att en undervisning där texternas funktion framstår som oklar resulterar i texter där relationen mellan form och funktion är oklar. Så blir det med instruktionerna som eleverna skriver vilka snarast liknar beskrivningar av exempelvis skolans ordningsregler, istället för instruerande sekvenser som leder fram till ett bestämt mål. Även under sagoprojektet finns en otydlighet, då läraren inte undervisar om berättelsestrukturen i sagor, vilket alltså syns i elevsagorna.

Det skrivprojekt som framstår som mest lyckat och som eleverna också enligt författaren tyckte var roligast och mest engagerande att arbeta med, är insändarprojektet. De textsamtal som var utgångspunkten för arbetet syftade till att utveckla elevernas förståelse för insändartexters funktion. De insändartexter som lästes gemensamt diskuterades inte utifrån att de argumenterar, beskriver eller berättar utan snarare vad man kan uppnå med att skriva en insändare, som att ge uttryck för egna åsikter, väcka offentlig debatt i en fråga eller klaga på någonting.

Yassin Falks avhandling kan läsas av alla som är intresserade av skrivdidaktiska frågor. Mest relevant är den inom lärarutbildning och bland verksamma lärare inom de tidiga skolåren.

Anna-Maija

Dialogbaserad strategiundervisning stärker läsförmågan

Läsa mellan raderna. Att undervisa om och utveckla en avancerad läsförmåga i skolan. Så hette Christina Olin-Schellers presentation under Vetenskapsrådets resultatdialog i Örebro. Syftet med studien som presentationen byggde på har varit att bredda forskningsfältet metodologiskt och teoretiskt och att pröva hur läsundervisningen på högstadiet kan organiseras och hur effekterna kan studeras. Forskarna har med utgångspunkt från tidigare studier tagit fram ett undervisningsupplägg som de kallat dialogisk strategiundervisning, DSU.

056Den dialogbaserade strategiundervisningen består av tre delar: undervisning om lässtrategier (dvs. kognitiva operationer som skickliga läsare tar i bruk när de läser), strukturerade textsamtal och strukturerat responsskrivande. Undervisningsupplägget kan kort beskrivas på följande sätt: Lärarna introducerar successivt olika typer av lässtrategier i samband med samtal om texterna eleverna läser. I samtalen undersöks också vad som sker med texten och förståelsen när man tillämpar strategierna (vilka är något man tar till när förståelsen inte är automatisk och inte ett mål i sig). Eleverna får också regelbundet skriva ner sina tolkningar av och reflektioner om de lästa texterna och på det sättet förbereda sig för samtalen.

I studien fick ett tiotal klasser under en termin undervisning baserat på DSU, och elevernas läsförmåga mättes före och efter. På samma sätt utvärderades en kontrollgrupp med ordinarie undervisning. Klasserna arbetade med en skönlitterär och en argumenterande text. Resultaten visar att elever med låga resultat på förtestet kraftigt ökade sin läsförmåga, framför allt vid läsning av argumenterande text. Det fanns dock elever som inte alls förbättrades, främst elever med högst resultat på förtestet.

Enligt Olin-Scheller är en tänkbar slutsats att de elever som oftare har problem med att förstå vad de läser sannolikt har större utbyte av strukturerad undervisning där olika tolkningar lyfts fram. De erfarna läsarna behöver kanske något annat än vad DSU – eller läsundervisning på högstadiet i största allmänhet – kan erbjuda. För att ta reda på varför det är så behövs flera studier, konstaterar Olin-Scheller. Vad dessa elever behöver är förstås också en viktig fråga att söka svar på.

Anna-Maija

Att samtala om text – Läslyftet på min skola

MB900427685I torsdags var första tillfället då deltagarna i gruppen hade prövat en aktivitet i sina klasser. En aspekt vi diskuterade var hur lång tid man ska lägga på textsamtal. Det finns ju så många ord och begrepp som är viktiga – vilka ska man välja? Att lägga ned mycket tid på första kapitlet när man introducerar boken är en sak. Man märker också att man då kan engagera alla eleverna. Men hur behåller man engagemanget? Blir det inte tjatigt att arbeta så intensivt med varje kapitel, speciellt om boken är tjock? Förhoppningsvis ger de andra delarna i modulen ledtrådar till hur man kan tänka.

Det känns roligt att ta del av de andra lärarnas praktiker. Det är också intressant att vi representerar olika ämnen och närmar oss texterna och uppgifterna ur lite olika perspektiv. Nästa del handlar om olika samtalsmodeller – undrar vad det blir för aktivitet i slöjdsalen!

Anna-Maija