Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
utvärdering

Utvärdering av Läslyftet, delrapport 2

båda bildernaNu har delrapport 2 av Umeå universitets utvärdering av Läslyftet publicerats. Rapporten redovisar och analyserar huvudmäns, rektorers, handledares och lärares erfarenheter och bedömningar av effekter av Läslyftet under läsåret 2015/16. Rapporten bygger på de svar som de olika målgrupperna lämnat i enkäter och intervjuer.

När det gäller en sammantagen bedömning av Läslyftet svarade alla målgrupperna att de ansåg att Läslyftet var ”mycket bra” eller ”ganska bra”. Handledarna var de mest positiva medan lärarna lämnade något mindre positiva svar. Efter handledarna var rektorerna de mest positiva. Svaren tyder på att Läslyftet har varit en uppskattad fortbildning av de flesta. När det gäller de upplevda effekterna av Läslyftet, skriver rapporten följande:

”En majoritet av rektorer, handledare och lärarna själva bedömde att Läslyftet hade en positiv effekt på lärarnas engagemang i språk-, läs- och skrivutvecklingsfrågor och på kollegiala samtal i dessa frågor. En majoritet av lärarna svarade också att Läslyftet i stor utsträckning bidragit till att öka deras insikter och engagemang för språk-, läs- och skrivutveckling i sin undervisning och allmänna pedagogisk–didaktiska tänkande. Hälften av lärarna svarade att modulerna ”i stor utsträckning” bidragit till att de fått mer kunskap och kompetens att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivförmågor och likaså till att de använder kunskapen/kompetensen i sin undervisning. Men en lägre andel, var tredje lärare, svarade att de oftare än tidigare planerade undervisningen tillsammans.

Majoriteten av rektorerna och lärarna, som bedömt effekter på eleverna, uppfattade att Läslyftet i lägre grad haft effekt på elevernas språk-, läs- och skrivförmågor eller så svarade de ”vet ej”. Omkring en tredjedel av lärarna svarade dock att Läslyftet ”i stor utsträckning” bidragit till att eleverna har fått ett större intresse för texter och läsning och att de visade ökad delaktighet i samtal om texter. Något färre lärare svarade att Läslyftet ”i hög utsträckning” förbättrat elevers ord-, begrepps- eller läsförståelse och förmåga att uttrycka sig verbalt. Flera lärare påpekade dock i det öppna svarsfältet att det än så länge var för tidigt att säga någonting om effekten på elevernas språk.”

I rapporten görs också olika jämförelser mellan lärarkategorier och mellan moduler. De lärare som varit minst nöjda är de praktisk-estetiska lärarna och de mest nöjda har varit lärarna i förskoleklass, även om de senare varit kritiska till att modulerna inte är anpassade för dem.

I ett tidigare inlägg kan ni läsa om den första delrapporten som handlar om de 13 först publicerade modulerna.

Källa: Carlbaum, S., Andersson, E., & Hanberger, A. (2016). Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 2: Erfarenheter av Läslyftet läsåret 2015/16. Umeå: Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå universitet.

Anna-Maija

Utvärdering av 13 moduler i Läslyftet

sv_modul_forklaringUmeå universitet (Centrum för utvärderingsforskning, UCER) har fått i uppdrag att utvärdera Läslyftet. Den första delrapporten har nu kommit ut (länk). I delrapporten, som skrivits av Astrid Roe och Michael Tengberg,  utvärderas de första 13 modulerna en efter en. Sammanfattningsvis kan man säga att rapporten innehåller både ris och ros. Det positiva är att materialet tycks relevant och användbart, att det presenteras på ett bra sätt, att texterna och filmerna kompletterar varandra och att det finns en stor variation av språk-, läs- och skrivdidaktiska perspektiv. Det som rapporten bland annat pekar ut som förbättringsområden är att forskningsperspektiven som modulerna grundas på nästan enbart är sociokulturella, att det presenteras få belägg för den föreslagna undervisningens effektivitet och att följande centrala områden inte behandlas tillräckligt grundligt i de 13 modulerna: den första skriv- och läsundervisningen, elever med läs- och skrivsvårigheter, flerspråkiga elever, läsning på nätet och läsning av multimodala texter. Nu finns fler än 13 moduler publicerade och flera är på gång. Skolverkets ambition är att ta till sig av kritiken och  åtgärda bristerna i de nya modulerna. Under våren 2017 kommer en ny rapport där de nya modulerna utvärderas.

Här följer hela sammanfattningen av rapporten:

”Den sammanfattande bedömningen av innehållet i de 13 första läslyftsmodulerna är således att det förefaller vara relevant och användbart för de syften det avser. Överlag presenteras materialet på ett sätt som är anpassat för mottagarna, text- och filmmaterial kompletterar varandra väl och det finns en stor variation av språk-, läs- och skrivdidaktiska perspektiv, vilket torde lägga god grund för kompetensutveckling av lärare i olika ämnen och stadier. I materialet görs också en god och många gånger konkret användning av de senaste decenniernas läs- och skrivdidaktiska forskning i Norden och i de anglosaxiska länderna.

Samtidigt noterar vi att de forskningsperspektiv som lagts till grund för modulinnehållet i hög grad avgränsar sig till sociokulturella perspektiv och literacyperspektiv, samt att få empiriska belägg presenteras för den föreslagna undervisningens effekter. Även frågan
om hur modeller och metoder ska anpassas till elevers olikheter menar vi kan utvecklas i flera av modulerna.

Vidare har vi uppmärksammat områden som borde betraktas som centrala ifråga om skolans läs- och skrivundervisning men som inte behandlas tillräckligt grundligt i Läslyftet. Till dessa områden hör den första läs- och skrivundervisningen, undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter samt undervisning för elever med annat
modersmål än svenska. Även läsning av texter på nätet liksom läsning av multimodala texter är områden som borde behandlas i Läslyftet.

I en kommande delrapport, som planeras kunna presenteras under våren 2017, kommer resterande moduler att analyseras efter samma linjer som i denna rapport. I den rapporten görs också en samlad analys och bedömning av samtliga moduler.”

Anna-Maija

Utvärdering av Läslyftets utprövningsomgång

judgment-889219_640Centrum för utvärderingsforskning, Umeå universitet, har utvärderat Läslyftets utprövningsomgång. Här följer en sammanfattning av de viktigaste resultaten. Utvärderingen bygger på fyra övergripande frågor, och jag skriver om en fråga i taget. Sidhänvisningarna syftar på rapporten som finns på Skolverkets hemsida.

1. Är aktiviteterna i Läslyftet ändamålsenliga för att främja elevers språk-, läs- och skrivutveckling? (s. 2-5)

Utvärderingens samlade bedömning är att Läslyftet som helhet är en ändamålsenlig insats, såväl för att främja elevers språkutveckling som för att främja en hållbar fortbildningsmodell för lärare. Teorin bakom Läslyftet (s.k. programteori och inte en empiriskt prövad vetenskaplig teori) bygger på vissa antaganden, bl.a. att om kollegialt lärande utvecklas kommer elevers språk-, läs- och skrivförmåga att successivt förbättras. Dessutom bör ett antal förutsättningar finnas, som att huvudmän och rektorer ger tillräckligt med tid till handledare och lärare att genomföra Läslyftet. Utvärderarnas bedömning av programteorin är att Läslyftet som helhet har stöd i forskning  och att såväl kort- som långsiktiga effekter med Läslyftet kan förväntas uppnås med undantag för förbättrade resultat i internationella mätningar (se s. 4).

2. Vilka förutsättningar bör finnas på skolnivå, huvudmannanivå och nationell nivå för at Läslyftets mål och intentioner ska kunna uppnås? (s. 5-7)

Det har visat sig att handledarna på olika skolor fått olika förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag, trots det avtal skolorna kan sägas ha ingått med Skolverket i och med att de fått statsbidrag. Utvärderingen bedömer det som en nödvändig förutsättning att rektorerna frigör den avtalade tiden, dvs. frigjord tid i tjänsten  (10% för en grupp på 6-10 lärare) och en möjlighet att delta i handledarutbildningen. Det har också visat sig att lärare fått olika förutsättningar, och det är nödvändigt att rektorerna även frigör tid för lärare så att de kan delta under rimliga förutsättningar. Det betyder att skolorna måste frigöra minst den av Skolverket angivna tiden. Huvudmännen måste koordinera fortbildningen, informera sig om och följa satsningen samt ge medverkande skolor stöd.

3. Hur har Läslyftet fungerat för olika skolor och lärargrupper? (s. 7-9)

Utvärderingen visar att Läslyftet överlag fungerat väl och att skillnaderna i uppfattning mellan olika kategorier av lärare på de flesta punkter var små. Det finns ett behov av att tillsammans reflektera över undervisningen och Läslyftet har fyllt ett sådant behov. Det fanns en viss tendens att lärare på skolor med lägre meritvärden bedömde satsningen något högre än lärare på skolor med högre meritvärden. Lärare i årskurserna F-3 var mer nöjda och bedömde satsningen högre än lärare i högre årskurser. Lärare i svenska bedömde genomgående satsningen som högst och mest relevant men skillnaden till vissa andra ämnen var liten. Lärare i praktisk-estetiska ämnen, idrott, engelska och moderna språk upplevde svårigheter i att pröva ut de föreslagna aktiviteterna i klasserna.

4. Vad behöver eventuellt förändras? (s. 9-13)

Det finns ingenting i utvärderingen som tyder på att själva modellen behöver ändras. De problem som synliggjorts handlar om möjligheter att tillhandahålla tid enligt modellen. Huvudmän och rektorer måste i praktiken frigöra minst den tid som Skolverket kräver av skolorna och något mer tid för att lärare och handledare ska uppleva satsningen som meningsfull, engagera sig och använda Läslyftets fortbildningsmodell och stödmaterial fullt ut. Utvärderingen visar att tempot i fortbildningen upplevts som för högt och föreslår att modulen kortas ner från åtta till sex delar. Då skulle en del kunna genomföras på tre veckor istället för två. Ett långsammare tempo skulle göra att man hinner pröva ut aktiviteterna flera gånger eller med olika elever. Texterna har till viss del varit för långa, och exemplen har till övervägande del varit inriktade på skönlitterära texter.

På sidan 12-13 i rapporten sammanfattas de viktigaste slutsatserna från utprövningsomgången i punktform. Utvärderingen ger också Skolverket, huvudmän och rektorer ett antal rekommendationer inför huvudomgången som startat under hösten 2015. Läs gärna vidare där!

Anna-Maija