En handbok som förklarar hur världen fungerar

Att arbeta med boksamtal är självklart för mig. Jag vet inte hur jag annars skulle kunna jobba med alla läsförståelsestrategier. Hur jag jobbar med boksamtal varierar beroende på  vilken bok vi läser. För eleverna som som tycker att läsningen är svår öppnas en värld, genom högläsningen, som de annars inte skulle ha tillgång till. Att delge varandra sina tankar och erfarenheter hjälper alla att utveckla sina läsförståelsestrategier, en elev som har svårt med avkodningen eller flyt i sin läsning kan ändå ha en välutvecklad förmåga att diskutera kring olika texter. Jag gillar inte att lämna eleverna ensamma i läsningen, lustläsning tror jag väcks genom att vi tillsammans utforskar olika texter och tillsammans tolkar dessa. Jag har svårt att låsa mig vid typiska läseböcker vars ändamål är elevernas lästräning. Jag tycker dessa böcker är bra att använda sig av ibland, jag gör det. För att väcka läslusten däremot behövs mer i klassrummet. Gå till biblioteket och botanisera bland bilderböcker. Använd gärna en bilderbok för att träna läsning tillsammans, det finns bilderböcker med texter som är lätta att läsa men vars innehåll och bilder är så mycket mer genomtänkta än andra böcker som riktar sig till i stort sätt endast lästräning.

Här kommer ett exempel på hur jag jobbat med läsning och en bilderbok:

Boken Petit, Monstret,  av författaren Isol, kan för några elever i åk1 vara för enkel textmässigt. Bilderna och budskapet däremot lämnar till oändliga möjligheter  för otroliga samtal om livet. Jag har tidigare använt jag undrar- frågor för att samtala om texter och tycker att det får igång samtalet hos eleverna samt minskar risken till att de tror att jag sitter inne med rätt svar. (Mer om dessa frågor går att läsa i Aidan Chambers bok, Böcker inom oss.) I klassen har vi genom boken tränat på avkodning och på olika läsförståelsestrategier. Innan vi läste den fick eleverna förutspå handlingen, detta genom att titta på omslagsbilden. Vi läste boken gemensamt, samtalade om bilderna och klippte sedan en längre mening i ord och tränade på att sätta ut den igen. Detta är särskilt bra för eleverna som fortfarande tycker att det är klurigt att avkoda.

Som en elev förklarade: ”Petit behöver en handbok som förklarar hur världen fungerar”. Detta var till viss del precis det Petit-boken gjorde för klassen. Bidrog till att på sätt och vis skapa en förståelse för hur världen fungerar, för alla människors likheter och olikheter samt alla människors lika värde.

”Läsfröknar” med Fröken Viola

Det här med att göra samma sak men med olika böcker är kul men framförallt lärorikt för eleverna.

Nu har vi använt en storbok från KIWI-materialet Fröken Viola. Först tittade vi på framsidan och diskuterade vad texten handlar om. Sedan läste vi tillsammans och pratade om bilderna. Även med denna bok klippte vi meningarna för att lägga ut orden igen.

Fröken Violas bil går sönder men på lördagen lagar Fröken Viola sin bil. Eleverna saknade vad hon gjorde på söndagen och skrev egna söndagsaktiviteter.

Därefter skrev vi en gemensam text och härmade Fröken Viola.

Eleverna fick sedan sitta i par och skriva egna texter genom att härma Fröken Viola och texten vi skrev tillsammans. Texterna skrevs rent på datorn och nu är klassen snart färdig med sina ”storböcker”.

Nu återstår läsningen av texten, ettorna kommer att få läsa för förskoleklassen. Detta tycker eleverna är riktigt stort! ”Nu ska vi vara läsfröknar”

imageimageimage

Knyttet – nu skriver vi en egen text

Genom att följa Tove Janssons berättarteknik skrev vi en ny text. Vi kom överens om vem den skulle handla om, var den skulle utspela sig samt när. Genom denna aktivitet diskuterade vi hur meningar kan formuleras, vilka ord som kan användas för att förklara olika saker samt vad läsaren behöver veta för att förstå texten.

Efter fick eleverna skriva egna texter. De fick en lucktext som de själva skulle fylla i.

För att bli en god skrivare krävs det att man innan man börjar skriva planerar vad texten ska handla om. Jag tycker det är viktigt att eleverna från början får träna på att planera sin text. Därför fick alla fundera och skriva stödord som hjälp i en tankekarta. Som hjälp fick de frågor som Vem? Var? När? Hur? Varför?

Läsning: Både efter gemensamma skrivningen och den individuella skrivningen fick eleverna träna på att läsa sina texter. Eleverna tycker att det är roligt att läsa något de själva har varit med och skrivit. Det är dessutom lite enklare för eleverna som fortfarande har svårt med läsningen att då veta vad texten handlar om.

image elevtext Gemensam text Gemensam text

Det började med språklyftet och slutade med …

… Fibonacci.

Jag får en inre pedagogisk ro när jag har en röd tråd i min undervisning. Att delta i olika lyft kan därmed kännas stressande, även fast jag tycker att det är otroligt kul. Men jag måste hitta den där tråden som knyter ihop saker och ting. Tråden som gör min undervisning meningsfull. Olika uppgifter som ska göras bara för att, rör till det inom mig. Därför sätter jag mig ofta och klurar länge på hur uppgiften som ska göras, på ett bra sätt, ska knytas ihop med övriga undervisningen. Med det sagt;

Det började med uppgiften i Språklyftet, hitta en biografi som du vill jobba med. Lätt att koppla till alla ämnen, tänkte jag. Men jag hade precis jobbat med en biografi om Tove Jansson, så min koppling till vår läsebok i åk1 föll. I bild jobbar vi just nu också med Tove Jansson. Kopplingen till bilden föll också. Så sa en kollega det mest briljanta och nu i efterhand självklara, ”matematiken då?”. Började dammsuga internet och efter att ha sett denna Ted-talk och då vi jobbat med mönster och talföljder hittade jag den rödaste tråden av alla, 1b ska jobba med Fibonaccis kända talföljd och lära sig mer om kanske världens mest kända mattebok!

Att skriva tillsammans

Vi fortsätter vårt arbete med Knyttet. Fokus har denna vecka legat på början av boken. Vi har:

1. Läst
2. I par jobbat med bilder kopplade till texten
3. Gemensamt skrivit till bilderna
4. I par läst texten som vi skrev

Vi tränade på att läsa, formulera meningar, lyssna på varandra, stava olika ord samt på att se hur Tove Jansson byggt upp inledningen i sin text.

Knyttet lär oss att läsa

Tillsammans läste vi första sidan i boken och fokuserade på att hitta vilka personer som är med, saker, var berättelsen utspelar sig samt när. Då vi gjorde detta i halvklass kunde jag enklare få syn på vilka elever som hängde med och vilka som behövde mer stöttning. Jag gick igenom och berättade vad vi skulle leta efter i texten, sen när jag väl började läsa meningarna stoppade eleverna mig hela tiden. Vi fokuserade på en punkt i taget vilket nog bidrog till att alla elever hade enklare att förstå vad som skulle göras. Jag fick ibland använda glasspinnar (för att fördela ordet) och frågor som ledde till att eleverna hittade till det vi fokuserade på. Under samtalet visade det sig att vissa hade svårt att förstå att ett litet knytt i början av texten, och Knyttet i slutet, är samma person. Vi hamnade i bägge halvklasserna i diskussionen kring vad det hemska kunde vara. Var det något eller någon? Var det kanske Mårrans tjut, eller var det fladdermössen? (Just här hjälpte bilderna till i samtalet). Lektionen avslutades med att vi sammanfattade vad vi hittat och pratade om att vi nästa gång ska leta efter ord som beskriver saker och känslor.

Vi har under en lektion i helklass laborerat med meningen Det var en gång ett litet knytt. Eleverna fick sätta en kub under varje ord, det visade sig vara ganska krångligt för några enstaka. Sedan pratade vi om vad en mening är. Efter fick de i par klippa isär meningen i ord, blanda orden och sätta ut dessa igen i rätt ordning. Då de jobbade i par kunde de hjälpa varandra med läsningen. De som kommit lite längre fick även blanda om meningen och fundera över om det gick att använda samma ord men skriva meningen på ett annat sätt.

Jag gick runt till paren och bad de läsa upp meningen. Vi kom även in på ng-ljudet när vi pratade om ordet gång. Orden vi kom på skrev vi upp på våra white boards. Fröken på den stora och eleverna på sina små.

Dessa två lektioner gav oss tillfälle att träna stavning, läsförståelse, att se hur en text är uppbyggd, motorik, avkodning, vi pratade om vad är ett ord och vad är en mening. Då detta fick ett sammanhang i en text som eleverna tycker mycket om blev lektionerna roliga och meningsfulla samt engagerade alla. Som grund för lektionerna ligger Bornholmsmodellen, Läsfixarna samt Reading to Learn.

En spricka i ägget

Efter lunchen idag upptäcktes en spricka i ägget. ”Nu kommer jättehönan ut” skrek ett barn, men ut kom ett mumintroll. Eleverna bestämde att vi skulle rösta fram ett namn, vi pratade om barnkonventionen, att alla har rätt till ett namn och gav olika namnförslag.

Välkommen till 1b Rio!

Vi skrev sedan ett brev gemensamt som vi skickade till Knyttet för att meddela den stora nyheten. Tillsammans läste vi brevet flera gånger, pratade om vad som behövde stå för att Knyttet skulle förstå samt funderade på vad man brukar skriva i början och i slutet i ett brev.

Kan det vara Mårran…?

Efter många om och men har jag hittat tillbaka hit till bloggen. Då jag är världsbäst på att dammsuga nätet på tips om hur jag gör min undervisning ännu bättre, är det ju dumt om jag själv inte delar med mig.

Tack vare Tove Jansson har starten på ettan blivit helt magisk. Vi har hunnit läsa Vem ska trösta Knyttet, vi har sett på en youtube film om boken, vi har ritat, vi har bekantat oss med spågumman, laborerat med meningar, och så sist men absolut inte minst så har vi fått ett stort ägg av Knyttet.

Vem som gömmer sig i ägget… Det återstår att se.

http://youtu.be/tSYkx3OYixA här är filmen som barnen fullkomligt älskar!

Tillsammans.

I min vardag tycker jag alltid att jag saknar någon att samarbeta med. Jag gör det aldrig tillräckligt. Jag är inte en ensamvarg, varken privat eller på jobbet. Jag vill bolla idéer, få tips, ge tips, spåna fritt, balla ur för att sedan ur det faktiskt plocka något kul, det lilla som gör lektionerna eller temat roliga för eleverna. Momenten i skolan som fångar elevernas intresse, som ger de en kick och får de att vilja lära sig mer, som ger eleverna som har svårast och lättast och alla där i mitten en utmaning som möts med glädje och spänning. Jag vill samarbeta för att utvecklas och utveckla. För att inte hamna ensam i ”så här har jag gjort i alla år”. Jag vill samarbeta för att cementera in nya traditioner i skolans väggar, plocka ner gamla tegelstenar, putsa på dessa och återanvända. Jag vill samarbeta för att få samma bild och önskar oss komma dit genom ibland hetsiga diskussioner. Jag vill planera för nuet och för framtiden, samtidigt som jag har med mig det som varit. Jag har en dröm om att samarbeta i oändligheten. En dröm som ibland liknas mer vid en mardröm, något tungt som hänger över en och påminner om allt en inte gör.

Ibland är det lätt att tänka på allt en inte gör istället för att fokusera på allt som hinns med, såsom samtalet om en svår situation över en kopp kaffe, lunchen som ägnas åt hur vi tillsammans kan utveckla verksamheten, timmarna vi ändrar för att hjälpa varandra, samtalet i arbetsrummet om hur jag bäst ska lägga upp en lektion, planeringen av gemensamma temat, skrattet som delas med eleverna, förtvivlan och känslan av oduglighet som stöttas av en kollega, eftermiddagarna vi ses för att utveckla olika ämnen osv.

Jag är ingen ensamvarg, och jag är (faktiskt!) inte heller ensam. Egentligen saknar jag inte någon att samarbeta med, jag saknar inte heller tillfällen till samarbete. Jag har bara saknat att någon visar mig allt jag gör, istället för allt jag inte hinner med. Kanske fler som behöver få syn på det. Låt oss påminna varandra.

Läsförståelsestrategier

Hur kan vi jobba med olika läsförståelsestrategier? Jag använder läskompisarna i klassen, kanske för många mer kända som läsfixarna. Vi tar hjälp av våra läskompisar när vi läser.

Hur gör vi det? Nedan följer ett kort exempel.

Högläsning och läsgrupper i åk3:

Vi går igenom olika läskompisar (Nicke Nyfiken, Spågumman Julia, Cawboy Jim och Fröken Detektiv) tillsammans.

Vi jobbar med olika lässtrategier och högläsningsboken samt i läsgrupper. Eleverna stoppar läsningen och med hjälp av en läskompis ställer olika frågor till texten.

Vid läsning kan jag visa hur jag använder lässtrategierna genom att säga vilken läskompis jag använder när jag ställer ex. frågor. (bra att prata om Nicke Nyfiken och vilka slags frågor som finns, ex. frågor med svar i texten, frågor med svar mellan raderna och bakom raderna).

Vi använder läsdagboken och dokumenterar det vi diskuterar (dock inte varje gång). Skriver titel på bok, datum och vilken läskompis vi har använt. Sedan skriver vi kortfattat vad som dykt upp i boksamtalet.

Mer om ämnet: