Varför undervisar vi så mycket i matematik?

Ett av mina mer givande sidouppdrag är att vara med och utse ”Lärarnas favoriter” bland aktuella avhandlingar inom Skolforskningen. Det kommer ca 130 avhandlingar per år inom vad som kan kallas skolforskning. Just nu verkar Staffan Stenhags avhandling ”Betyget i matematik – vad ger grundskolans matematikbetyg för information” bli en samlad favorit (var och en kan tänka sig att få åtta lärare med olika tankar, ideer, erfarenheter och viljor att enas kring tre avhandlingar av ca 30 inte är det allra enklaste…).

”Finns motiven för skolmatematiken huvudsakligen i den praktiska användningen och nyttan man har av dessa kunskaper i det dagliga livet? Ligger det något i påståendet att matematik skärper den intellektuella förmågan? Kan det vara så att man utvecklar andra förmågor, utöver matematiska, när man studerar matematik?” /Stenhag Staffan sid 13

Stenhags avhandling – skriven på lättillgänglig svenska – inleds med en tydlig historisk tillbakablick över matematikundervisningens innehåll och fokus. Efter det presenteras gedigen statistik över hur man faktiskt kan se hur ett gott matematikbetyg även sannolikt säger en del om andra ämnen, men inte tvärtom. Det verkar faktiskt som om man tränar något med matematik som också spiller över till annat. Stenhag diskuterar även en del kring hur man lär sig lära sig. Han gör även en sidoutflykt till läsförmåga.

”Den enskilt viktigaste faktorn för graden av måluppfyllelse vid inlärning är hur mycket tid eleven lägger ned på sina studier. Det vi männsikor lägger tid på blir vi allmänhet också bra på.” /Stenhag Staffan sid 158

Att läsa Stenhags avhandling har gett mig perspektiv på min egen undervisning i matematik. Jag är övertygad om att det kommer att leda till att mina elever får en något bättre undervisning, som gynnar deras framtida lärande. Sedan kvarstår mina personliga tankar att det ofta är för mycket tid till matematikundervisning i mellanstadiet. Alltför ofta innebär detta att det blir väldigt mycket av räkning i mattebok – och här tror jag vi tappar många elever. Det enda de, som inte har så lätt för sig, lär sig är att de är dåliga i matematik. När de sedan kommer upp till högstadiet är det ofta cementerat och försent att vända skutan. Men det är en annan diskussion! Läs Stenhag – och annan aktuell skolforskning. Det passar faktiskt bra som sommarferieläsning, om man bara tar sig friheten att hoppa över det tunga metodkapitlet (som ger mer till akademin än till skolvardagen).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

<p>Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även <a href='http://pedagogblogg.stockholm.se/mblixt/comment-subscriptions/?srp=28&srk=&sra=s'>prenumerera</a> utan att lämna en kommentar.</p>