Hur blir man duktig seglare?

Sommaren har bland annat ägnats en del åt RS-segling. När allt stämmer – vinden, vågorna, trycket, jämvikten, skotningen, samspelet – är det helt fantastiskt att susa fram i bra många knop. Stundtals infinner sig till och med känslan av flow. Det har dock krävt ganska många timmar till sjöss för att nå hit. Från första segelskolan när jag var sju, via otaliga dagar i optimistjollen och fabolan och några turer med Kryssarklubbens seglarskola. Det har ofta varit slitigt, blött och kallt, men också roligt, soligt och givande. Att lära sig segla är helt enkelt inte alltid roligt, men att kunna segla är fantastiskt. Precis som väldans mycket annat lärande – läsa, räkna, cykla, dansa…

Ett av mina mer givande sidouppdrag är att vara med och utse ”Lärarnas favoriter” bland aktuella avhandlingar inom Skolforskningen. Det kommer ca 130 avhandlingar per år inom vad som kan kallas skolforskning. Det ger bra perspektiv på tillvaron och ställer en del frågor som jag behöver besvara. Ibland konfirmerar och/eller bekräftar det även sådant jag tidigare tänkt, ibland utmanar och problematiserar det. Här ett exempel på det tidigare:

”Den enskilt viktigaste faktorn för graden av måluppfyllelse vid inlärning är hur mycket tid eleven lägger ned på sina studier. Det vi männsikor lägger tid på blir vi allmänhet också bra på.” /Stenhag Staffan doktorsavhanlding ”Betyget i matematik. Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?”, Studia Didactica Upsaliensia 3, sid 158

Inte för att det egentligen skulle behövas forskning för att vidimera detta – den beprövade erfarenheten är ju omfattande. Erfarenheten har vidimerats i dagarna efter höstens upprop. Som vanligt har en del elever fortsatt läsa varje dag även under lovet. Där flyter läsningen på minst lika bra som i våras. Andra har inte öppnat en bok på tio veckor. De har alla gått tillbaks. Inte stått stilla, utan backat. Hur kan vi förmå elever och föräldrar att inse det självklara – tid investerad i läsning betalar igen sig med råge?

En av 2009 års – enligt mig – bästa och mest givande avhandlingar finns det en hel del svar i hur läraren kan agera (Elisabeth Frank, ”Läsförmågan bland 9-10-åringar. Betydelsen av skolklimat, hem- och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund”).

Haken är förstås att jag och min kollega (som verkligen kan det här med läs- och skrivinlärning på sina fingrar fem) verkligen lagt oss an att följa och förmedla detta till elevernas föräldrar. Hos vissa har det gått hem, hos andra har vi nu ett fortsatt arbete framför oss. Ett arbete vi gärna gör – att se stjärnglansen tändas i barnens ögon när de på allvar knäckt läskoden är helt enkelt obetalbart. Precis som när de upptäcker seglingens flow – nästa sommar tar jag tag i jolleskola för barnen!

7 kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

<p>Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även <a href='http://pedagogblogg.stockholm.se/mblixt/comment-subscriptions/?srp=18&srk=&sra=s'>prenumerera</a> utan att lämna en kommentar.</p>