Alltid: Göra Rätt – Vilja Rätt?

Alltid göra rätt eller alltid vilja rätt?

– det är frågan! Enligt uppgift fattar en genomsnittlig lärare minst 300-500 moraliskt signifikanta beslut per dag. Många fler beslut än så tas, men 3-500 av dem spelar signifikant roll ur ett moraliskt eller etiskt perspektiv.
Ska jag ägna min tid och mitt fokus just nu åt Kim eller Mika? Vilken arbetsform ska vi välja nu? Vilket stoff är viktigast? Hur ska jag fördela ordet? Ska Kim korrigeras när han bryter gruppens normer eller inte? Ska jag stanna kvar efteråt och prata med Mika? Ska jag ringa hem till föräldern? Ska jag ingripa i elevernas konflikt? Hur ska jag ingripa? Ska jag markera rätt eller fel? Ska jag föra en dialog med kollegan om mitt eller hennes förhållningssätt? Ska jag svara på förälderns mail? Hur ska jag isf svara? Ska jag skriva ner en bedömning eller boka ett samtal? (bara några dagsaktuella exempel på beslut som kan fattas och som spelar roll).
Sällan finns det tid eller ens konkret möjlighet att samla in och begrunda alla fakta, väga för- och emot utifrån olika etiska aspekter och slutligen fatta ett välavvägt medvetet beslut.

Kan alla dessa beslut alltid bli rätt? Kan man alltid göra gott?

Nej, självklart inte. Den övermänniska finns inte som alltid kan fatta välavvägda och korrekta beslut i stundens hetta när det handlar om så många beslut med så lite tid och kraft till förfogande. Konsekvenserna av beslut är ofta mångfacetterade och konsekvenserna olika för de inblandade parterna. Konsekvenserna kan också skilja sig kraftigt beroende på när man lägger mätpunkten – på kort respektive lång sikt. Det som är bra för stunden kan få långtgående negativa konsekvenser – och tvärtom!

Kan man ha ambitionen att så många beslut som möjligt ska bli rätt? Kan man alltid vilja göra gott?

Absolut! Det är en rimlig vision, samtidigt som man måste vara medveten om att man aldrig kommer att nå den. Lite som nollvisionen i trafiken, vilken aldrig kommer att uppnås men ändå tydligt stagar ut riktningen. Enda sättet att uppnå nollvisionen i trafiken torde ju vara att upphöra helt att trafikera. Det priset är vi helt enkelt inte villiga att betala, samtidigt som vi satsar stora belopp på att göra trafiken så säker som det bara går. Vi är inte orimligt arga för att trafikverket ännu inte nått sin nollvision. Vi är inte heller orimligt arga för att polisen ännu inte lyckats utrota brottsligheten. Men vi förväntar oss att det ändå ska vara visionen man arbetar efter.

”Den största etiska utmaningen ligger i värderingen av vad vi bör göra i förhållande till vad vi kan göra.” /professor Trygve Bergem, avslutningsbilden på seminarium kring Lärares yrkesetik

Idag har jag och mina kollegor fattat många beslut. Några vet vi redan nu nog inte blev de rätta. Några som vi nu tror vara felaktiga kommer visa sig vara de rätta. Några vi tror varit rätta kommer visa sig vara felaktiga. Några rätta kommer nog även visa sig hålla. Men fattat beslut har vi, agerat har vi, haft en ambition och vilja att göra rätt har vi haft.
Med detta går jag på helg. Blir sedan oerhört glad när jag får SMS från beställaren av torsdagens yrkesetikseminarium ”Ett stort tack för igår. Detta var precis vad vi behövde.” och jag tänker att de inte i första hand verkade behöva det för att de saknade god ambition och vilja, bra stämning eller bra resultat. Just därför att de hade allt detta att bygga på och verkade se Lärares yrkesetik som en hörnsten i byggandet av dagens och morgondagens bildningsinstitution.

2 kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

<p>Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även <a href='http://pedagogblogg.stockholm.se/mblixt/comment-subscriptions/?srp=190&srk=&sra=s'>prenumerera</a> utan att lämna en kommentar.</p>