Visar alla blogginlägg med kategorin:
Språkutveckling

Popcorn stärker läsförmågan?

Få saker är lika avgörande som tillägnande av god läsförmåga. God läsförmåga kräver både strategier (läs: kvalificerad, strukturerad undervisning) och mängdträning (för automatisering).

Alla medel tillåtna!

– skriver vi i veckobrevet hem till föräldrarna. Mellan sport- och påsklov läste klassen över 1000 kvartar (”en kvarts läsning om dagen – högt för en vuxen”) och vi bjöd på stor fest. Vi utmanade dem sedan utifrån Komet-tänk, där belöningen var satt av dem och med olika nivå beroende på hur många kvartar de fick ihop. På vägen delade vi för en gångs skull ut stjärnor (en för fem lästa kvartar – blev sedan till en bra multiplikationslektion). Tillsammans kämpade de sig fram till film, i aulan, med popcorn. Bra jobbat. Just nu ligger popcorndoften tung, rymdfilmen strömmar ner från nätverket (gratis och tillåten). Känns bra. Men det viktigaste är förstås att läsningen kommit igång för några till av eleverna. Stundtals helgar ändamålet medlen!

Lärare skapar ordförståelse

Ulrika Wolff föreläser för lärareSitter i stora K-aulan på Stockholms universitet, lärarutbildningen, lyssnar till en intressant och givande föreläsning av Ulrika Wollf, specialpedagog och fil. dr vid Göteborgs universitet (en del av Stockholms lässatsning om jag förstod det hela rätt, kom inbjudan via PedagogStockholm.)

Enligt Ulrika behöver barn tillägna sig i snitt ungefär 3000 ord/år i skolåldern, för att i gymnasiet ha tillägnat sig en vokabulär om 50 000 ord. Tillgänglig vokabulär mot slutet av förskolankan förklara 30% av variansen i läsförståelse i åk 1 på gymnasiet!

Barn under 10 år lär sig nya ord genom explicit instruktion – inte genom att själv läsa och göra inferenser! Barn över 10 år lär sig nya ord genom egen läsning. (Biemiller 2001). Undervisningen för de yngre eleverna bör, enligt Ulrika, vara ytterst strukturerad, medveten, genomtänkt och lärarcentrerad – det handlar inte om att läsa en slumpvis text och försöka beskriva de ord man stöter på. Ordboken är faktiskt inte heller till så mycket hjälp – läs själv hur fullständigt obegripligt det blir när man inte redan har ordförståelsen! Om man inte ska öva explicit på att slå i ordboken, så är det – enligt Ulrika – mycket mer effektivt att läraren berättar vad ordet betyder… Läraren måste strukturera upp arbetet!

Tyst enskild läsning i klassrummet kan man alltså inte se några större resultat av när det gäller läsförsåelse! Elever lär sig inte nya ord av att läsa svåra texter – men läraren ska gärna själv utgå från svåra texter i sin undervisning. Vet att även Anette Ewald kom med liknande slutsatser i sin forskning som kretsade kring bänkboken på mellanstadiet.

Föreläsningen gav en hel del energi och inspiration att arbeta vidare med ordförråd och ordförståelse – tar tag i det direkt imorgon! Blir också glad när skolforskning kan både vara och presenteras så pass hands-on. Mer sånt!